Kursen består av två delmoment: //Kriminologisk teori och brottsprevention (7,5 hp)// //Kriminologiska teman: En översikt (7,5 hp)// Delkursen inleds med en diskussion om grundläggande akademiska förhållningssätt och om studentens förståelse för sin egen roll inom akademin. Diskussionerna handlar bland annat om plagiering och forskaretik. Därefter innehåller kursen en genomgång av modern krimino-logisk teori. Frågor som diskuteras är hur människors brottsdeltagande kan förklaras av indi-viduella egenskaper respektive av deras sociala miljö och vilka konsekvenser detta får för det brottspreventiva arbetet. Därefter behandlas centrala forskningsområden inom krimino-login. Det stöd olika kriminologiska teorier och brottspreventionsansatser har i den empiriska forskningen diskuteras.
Om kursen
Kursen behandlar såväl historiska som moderna perspektiv på ämnet kriminologi och ger en flervetenskaplig utgångspunkt för beskrivning och analys av brottslighet och andra former av avvikande beteende. Vidare behandlas beskrivningar av brottslighetens omfattning, utveckling och mönster samt olika metoder att studera brottslighet och andra former av avvikande beteende. En genomgång av samhällets kriminal- och socialpolitiska system ingår också.
Internationalisering
Som student på Fakulteten för hälsa och samhälle har du möjlighet att delta i olika internationella aktiviteter, hemma och utomlands, som kan leda till CIM – ”Certificate of International Merits”. Detta CIM är ett tillägg till ditt examensbevis som visar på din internationella erfarenhet, din akademiska, personliga och yrkesmässiga utveckling, din internationella och interkulturella kompetens samt förmåga till att göra internationella jämförelser relaterade till ditt yrke.
Kursinnehåll
Kursen består av tre delkurser:
I delkursen diskuteras kvantitativa och kvalitativa metoder. Inom respektive forskningsansats behandlas hur forskningsarbete bedrivs och olika metoder för att undersöka och analysera brottslighet och andra kriminologiskt relevanta frågeställningar.
Delkursen inleds med en presentation av hur en kriminologisk undersökning planeras. Däref-ter diskuteras kamratgranskning som en introduktion till opponent- och respondentskap och en introduktion ges till att söka, samla och värdera information. Kamratgranskning görs kon-tinuerligt under kursens gång.
Behörighet
Behörighetskrav
Grundläggande behörighet + Samhällskunskap 1b / 1a1 +1a2. Eller: Engelska B, Samhällskunskap A.
Meritpoäng inför urval enligt områdesbehörighet 4/A4.
Urval
Betyg 40%, Högskolepoäng 20%, Högskoleprov 40%
Kurslitteratur
Andershed H, Andershed A-K, (2005) Normbrytande beteende i barndomen – vad säger forskningen? Stockholm: Förlagshuset Gothia. 238 s.
Brottsförebyggande rådet, (2017) Brottsutvecklingen i Sverige fram till år 2015. Brå-rapport 2017:5. 364 s.
Dolmén L, (2001) Brottsligheten i olika länder. BRÅ-rapport 2001:18. 45 s.
Estrada F, (2001) Juvenile violence as a social problem. Trends media attention and societal response. British Journal of Criminology, 41: 639-655. 16 s.
Farrington DP, (1992) Criminal career research in the United Kingdom. British Journal of Criminology, 32: 521-536. 15 s.
Frenzel A, (2016) Skolundersökningen om brott 2015. Om utsatthet och delaktighet i brott. Brå-rapport 2016:21. 82 s.
Granath S & Westlund O, (2011) Strategiska brott bland unga på 00-talet. Brå-rapport 2011:21. 80 s.
Haynie DL, (2001) Delinquent peers revisited: Does network structure matter? American Journal of Sociology, 106, 1013-1057.
Hoeve M, Stams GJJM, van der Put CE, Dubas JS, van der Laan PH, Gerris JRM, (2012) A meta-analysis of attachment to parents and delinquency. Journal of Abnorm Child Psychology, 40, 771-785.
Martens PL, (1993) An ecological model of socialisation in explaining offending. I Farrington DP, Sampson RJ, Wikström P-O (Red) Integrating individual and ecological aspects of crime. Brå-rapport 1993:1. 52 s.
Mellgren C, Väfors-Fritz M., Tiby E, (red.) (2018) Kriminologi. En studiehandbok. Lund: Studentlitteratur. 223 s.
Osgood DW, Wilson JK, O´Malley PM, Bachman, JG, Johnston, LD, (1996) Routine activities and individual deviant behavior. American Sociological Review, 61, 635-655.
Piquero A, (2016) The Handbook of Criminological Theory. Chichester: WILEY Blackwell. 541 s.
Pratt TC, Cullen FT, (2000) The empirical status of Gottfredson and Hirschi’s general theory of crime: A meta-analysis. Criminology, 38, 931-964.
Sampson RJ, (2006) How does Community context matter? Social mechanisms and the explanation of crime rates. I Wikström P-O, Sampson RJ (red.) The Explanation of Crime: Context, Mechanisms and Development. Cambridge: Cambridge University Press, 29 s.
Svensson R, (2006) Ungdomar och brott åren 1995-2006. Brå-rapport 2006:7, 49 s.
Svensson R, Pauwels L, (2010) Is a risky lifestyle always ”risky”? The interaction between individual propensity and lifestyle risk in adolescent offending: A test in two urban samples. Crime and Delinquency, 56, 608-626.
Torstensson Levander M, (2008) Stadsdelens betydelse för ohälsa och sociala problem. I Östman M (red.), Migration och psykisk ohälsa. Malmö högskola. Hälsa och samhälle. FoU-rapport 2008:3, 22 s.
Wikström P-O, (2007). Deterrence and Deterrence Experiences. Preventing Crime Through the Fear of Consequences. I SG Shoham (red.), International Comparative Handbook of Penology and Criminal Justice. Boca Raton. Fl. CRC Press, 32 s.
Wikström P-O, Oberwittler D, Treiber K, Hardie B (2012) Breaking rules: The social and situational dynamics of young people’s urban crime. Oxford: Oxford University Press, s. 3-43.
Wikström P-O, Sampson RJ, (2003). Social Mechanisms of Community Influences on Crime and Pathways in Criminality. I Lahey BB, Moffitt TE, Caspi A (red) The Causes of Conduct Disorder and Serious Juvenile Delinquency. 118-148. New York: Guilford Press, 30 s.
Wikström P-O, Torstensson M, (1996). Lokalt brottsförebyggande arbete. Organisation och inriktning. 125 s.
Ca 100 sidor vetenskapliga artiklar tillkommer.
Bryman A, (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Upplaga 2. Malmö: Liber. Ca 650 sidor.
Brottsförebyggande rådet, (2006) Konsten att läsa statistik om brottslighet. Rapport 2006:01. Ca 150 sidor.
Mellgren C, Väfors-Fritz M., Tiby E, (red.) (2018) Kriminologi. En studiehandbok. Lund: Studentlitteratur. 223 s.
För (etiska) regler och riktlinjer för forskning, se CODEX: www.codex.vr.se
Ca 100 sidor vetenskapliga artiklar tillkommer.
Backman J, (2008). Rapporter och uppsatser. Studentlitteratur: Lund, 223 s.
Gudmundsson P, (2016) Skrivanvisningar för studenter. Handfast handledning för studenter som skriver rapporter och examensarbete. Malmö högskola. Hälsa och samhälle. 16 s.
Mellgren C, Väfors-Fritz M., Tiby E, (red.) (2018) Kriminologi. En studiehandbok. Lund: Studentlitteratur. 223 s.
Övrig litteratur bestäms i samråd med handledare.
Andershed H, Andershed A-K, (2005) Normbrytande beteende i barndomen – vad säger forskningen? Stockholm: Förlagshuset Gothia. 238 s.
Brottsförebyggande rådet, (2017) Brottsutvecklingen i Sverige fram till år 2015. Brå-rapport 2017:5. 364 s.
Dolmén L, (2001) Brottsligheten i olika länder. BRÅ-rapport 2001:18. 45 s.
Estrada F, (2001) Juvenile violence as a social problem. Trends media attention and societal response. British Journal of Criminology, 41: 639-655. 16 s.
Farrington DP, (1992) Criminal career research in the United Kingdom. British Journal of Criminology, 32: 521-536. 15 s.
Frenzel A, (2016) Skolundersökningen om brott 2015. Om utsatthet och delaktighet i brott. Brå-rapport 2016:21. 82 s.
Granath S & Westlund O, (2011) Strategiska brott bland unga på 00-talet. Brå-rapport 2011:21. 80 s.
Haynie DL, (2001) Delinquent peers revisited: Does network structure matter? American Journal of Sociology, 106, 1013-1057.
Hoeve M, Stams GJJM, van der Put CE, Dubas JS, van der Laan PH, Gerris JRM, (2012) A meta-analysis of attachment to parents and delinquency. Journal of Abnorm Child Psychology, 40, 771-785.
Brå-rapport 1993:1. 52 s.
Mellgren C, Väfors-Fritz M., Tiby E, (red.) (2018) Kriminologi. En studiehandbok. Lund: Studentlitteratur. 223 s.
Moffitt T E, (1993) Adolescence-limited and life-course-persistent antisocial behaviour: A developmental taxonomy. Psychological Review, 100: 674-701. 27 s.
Osgood DW, Wilson JK, O´Malley PM, Bachman, JG, Johnston, LD, (1996) Routine activities and individual deviant behavior. American Sociological Review, 61, 635-655.
Piquero A, (2016) The Handbook of Criminological Theory. Chichester: WILEY Blackwell. 150 s.
Pratt TC, Cullen FT, (2000) The empirical status of Gottfredson and Hirschi’s general theory of crime: A meta-analysis. Criminology, 38, 931-964.
Sampson R J, Laub J H, (2003) Life-Course Desisters? Trajectories of Crime Among Delinquent Boys Followed to Age 70. Criminology, 41:301-339. 38 s
Svensson R, (2006) Ungdomar och brott åren 1995-2006. Brå-rapport 2006:7, 49 s.
Svensson R, Pauwels L, (2010) Is a risky lifestyle always ”risky”? The interaction between individual propensity and lifestyle risk in adolescent offending: A test in two urban samples. Crime and Delinquency, 56, 608-626.
Torstensson Levander M, (2008) Stadsdelens betydelse för ohälsa och sociala problem. I Östman M (red.), Migration och psykisk ohälsa. Malmö högskola. Hälsa och samhälle. FoU-rapport 2008:3, 22 s.
Wikström P-O, (2019) Explaining Crime and Criminal Careers. The DEA model of Situational Action Theory. Journal of Developmental and Life-Course Criminology. 16 s.
Wikström P-O, Sampson RJ, (2003). Social Mechanisms of Community Influences on Crime and Pathways in Criminality. I Lahey BB, Moffitt TE, Caspi A (red) The Causes of Conduct Disorder and Serious Juvenile Delinquency. 118-148. New York: Guilford Press, 30 s.
Wikström P-O, Torstensson-Levander M, (2020) Brottslighetens orsaker och brottsprevention. En Introduktion till Kriminologin. Lund: Studentlitteratur. 200 s.
Wikström P-O, Treiber K, (2007).The Role of Self-Control in Crime Causation: Beyond Gottfredson and Hirschi’s General Theory of Crime. European Journal of Criminology, 4, 237- 264. 28 s.
Wilcox P, Francis T, Cullen , FT(2018) Situational Opportunity Theories of Crime. Annual Reviews of Criminology, 1:23-48. 25 s.
Ca 100 sidor vetenskapliga artiklar tillkommer.
Bryman A, (2017) Samhällsvetenskapliga metoder. Upplaga 3. Malmö: Liber. Ca 650 sidor.
Brottsförebyggande rådet, (2006) Konsten att läsa statistik om brottslighet. Rapport 2006:01. Ca 150 sidor.
För (etiska) regler och riktlinjer för forskning, se CODEX: www.codex.vr.se
Ca 200 sidor vetenskapliga artiklar och rapporter tillkommer.
Backman J, (2008). Rapporter och uppsatser. Studentlitteratur: Lund, 223 s.
Gudmundsson P, (2016) Skrivanvisningar för studenter. Handfast handledning för studenter som skriver rapporter och examensarbete. Malmö högskola. Hälsa och samhälle. 16 s.
Mellgren C, Väfors-Fritz M., Tiby E, (red.) (2018) Kriminologi. En studiehandbok. Lund: Studentlitteratur. 223 s.
Övrig litteratur bestäms i samråd med handledare.
Andershed H, Andershed A-K, (2005) Normbrytande beteende i barndomen – vad säger forskningen? Stockholm: Förlagshuset Gothia. 238 s.
Andersson F, (2013) The female offender. Patterning of antisocial and criminal activity over the life-course. [Doktorsavhandling]. Malmö högskola. Ca 140 s.
Brottsförebyggande rådet, (2017) Brottsutvecklingen i Sverige fram till år 2015. Brå-rapport 2017:5. 364 s.
Brottsförebyggande rådet, (2020) Skolundersökningen om brott 2019. Om utsatthet och del-aktighet i brott. Brå-rapport 2020:11. 174 s.
Estrada F, (2001) Juvenile violence as a social problem. Trends media attention and societal response. British Journal of Criminology, 41: 639-655. 16 s.
Granath S & Westlund O, (2011) Strategiska brott bland unga på 00-talet. Brå-rapport 2011:21. 80 s.
Haynie DL, (2001) Delinquent peers revisited: Does network structure matter? American Journal of Sociology, 106, 1013-1057.
Hoeve M, Stams GJJM, van der Put CE, Dubas JS, van der Laan PH, Gerris JRM, (2012) A meta-analysis of attachment to parents and delinquency. Journal of Abnorm Child Psycholo-gy, 40, 771-785.
Ivert A-K, Torstensson Levander M, Mellgren C, (2015). Den ojämlika tryggheten : stabilitet och förändring i bostadsområden över tid. Socialvetenskaplig tidskrift, 22(3-4): 211-229. 18 s.
Mellgren C, Väfors-Fritz M, Tiby E, (red.) (2018) Kriminologi. En studiehandbok. Lund: Studentlitteratur. 223 s.
Moffitt T E, (1993) Adolescence-limited and life-course-persistent antisocial behaviour: A developmental taxonomy. Psychological Review, 100: 674-701. 27 s.
Nilsson E-L, Ivert A-K, Torstensson Levander M, (In press) Adolescents´ perceptions, neigh-bourhood characteristics and parental monitoring -are they related, and do they interact in the explanation of adolescent offending? Child Indicators research. DOI: 10.1007/s12187-020-09789-7
Osgood DW, Wilson JK, O´Malley PM, Bachman, JG, Johnston, LD, (1996) Routine activi-ties and individual deviant behavior. American Sociological Review, 61, 635-655.
Sampson R J, Laub J H, (2003) Life-Course Desisters? Trajectories of Crime Among Delin-quent Boys Followed to Age 70. Criminology, 41:301-339. 38 s.
Svensson R, (2006) Ungdomar och brott åren 1995-2006. Brå-rapport 2006:7, 49 s.
Svensson R, Pauwels L, (2010) Is a risky lifestyle always ”risky”? The interaction between individual propensity and lifestyle risk in adolescent offending: A test in two urban samples. Crime and Delinquency, 56, 608-626.
Wikström P-O, (2019) Explaining Crime and Criminal Careers. The DEA model of Situa-tional Action Theory. Journal of Developmental and Life-Course Criminology. 16 s.
Wikström P-O, Sampson RJ, (2003). Social Mechanisms of Community Influences on Crime and Pathways in Criminality. I Lahey BB, Moffitt TE, Caspi A (red) The Causes of Conduct Disorder and Serious Juvenile Delinquency. 118-148. New York: Guilford Press, 30 s.
Wikström P-O, Torstensson-Levander M, (2020) Brottslighetens orsaker och prevention. En introduktion till kriminologin. Lund: Studentlitteratur. 200 s.
Wilcox P, Francis T, Cullen , FT. (2018) Situational Opportunity Theories of Crime. Annual Reviews of Criminology, 1:23-48. 25 s.
Ca 100 sidor vetenskapliga artiklar tillkommer.
Bryman A, (2017) Samhällsvetenskapliga metoder. Upplaga 3. Malmö: Liber. Ca 650 sidor.
Brottsförebyggande rådet, (2006) Konsten att läsa statistik om brottslighet. Rapport 2006:01. Ca 150 sidor.
För (etiska) regler och riktlinjer för forskning, se CODEX: www.codex.vr.se
Ca 200 sidor vetenskapliga artiklar och rapporter tillkommer.
Backman J, (2008). Rapporter och uppsatser. Studentlitteratur: Lund, 223 s.
Gudmundsson P, (2016) Skrivanvisningar för studenter. Handfast handledning för studenter som skriver rapporter och examensarbete. Malmö högskola. Hälsa och samhälle. 16 s.
Mellgren C, Väfors-Fritz M., Tiby E, (red.) (2018) Kriminologi. En studiehandbok. Lund: Studentlitteratur. 223 s.
Övrig litteratur bestäms i samråd med handledare
1. Allmän kriminologi
Andershed H, Andershed A-K, (2005) Normbrytande beteende i barndomen – vad säger forskningen? Stockholm: Förlagshuset Gothia. 238 s.
Brottsförebyggande rådet, (2017) Brottsutvecklingen i Sverige fram till år 2015. Brå-rapport 2017:5. 364 s.
Dolmén L, (2001) Brottsligheten i olika länder. BRÅ-rapport 2001:18. 45 s.
Estrada F, (2001) Juvenile violence as a social problem. Trends media attention and societal response. British Journal of Criminology, 41: 639-655. 16 s.
Farrington DP, (1992) Criminal career research in the United Kingdom. British Journal of Criminology, 32: 521-536. 15 s.
Frenzel A, (2016) Skolundersökningen om brott 2015. Om utsatthet och delaktighet i brott. Brå-rapport 2016:21. 82 s.
Granath S & Westlund O, (2011) Strategiska brott bland unga på 00-talet. Brå-rapport 2011:21. 80 s.
Haynie DL, (2001) Delinquent peers revisited: Does network structure matter? American Journal of Sociology, 106, 1013-1057.
Hoeve M, Stams GJJM, van der Put CE, Dubas JS, van der Laan PH, Gerris JRM, (2012) A meta-analysis of attachment to parents and delinquency. Journal of Abnorm Child Psychology, 40, 771-785.
Martens PL, (1993) An ecological model of socialisation in explaining offending. I Farrington DP, Sampson RJ, Wikström P-O (Red) Integrating individual and ecological aspects of crime. Brå-rapport 1993:1. 52 s.
Mellgren C, Väfors-Fritz M., Tiby E, (red.) (2018) Kriminologi. En studiehandbok. Lund: Studentlitteratur. 223 s.
Osgood DW, Wilson JK, O´Malley PM, Bachman, JG, Johnston, LD, (1996) Routine activities and individual deviant behavior. American Sociological Review, 61, 635-655.
Piquero A, (2016) The Handbook of Criminological Theory. Chichester: WILEY Blackwell. 541 s.
Pratt TC, Cullen FT, (2000) The empirical status of Gottfredson and Hirschi’s general theory of crime: A meta-analysis. Criminology, 38, 931-964.
Sampson RJ, (2006) How does Community context matter? Social mechanisms and the explanation of crime rates. I Wikström P-O, Sampson RJ (red.) The Explanation of Crime: Context, Mechanisms and Development. Cambridge: Cambridge University Press, 29 s.
Svensson R, (2006) Ungdomar och brott åren 1995-2006. Brå-rapport 2006:7, 49 s.
Svensson R, Pauwels L, (2010) Is a risky lifestyle always ”risky”? The interaction between individual propensity and lifestyle risk in adolescent offending: A test in two urban samples. Crime and Delinquency, 56, 608-626.
Torstensson Levander M, (2008) Stadsdelens betydelse för ohälsa och sociala problem. I Östman M (red.), Migration och psykisk ohälsa. Malmö högskola. Hälsa och samhälle. FoU-rapport 2008:3, 22 s.
Wikström P-O, (2007). Deterrence and Deterrence Experiences. Preventing Crime Through the Fear of Consequences. I SG Shoham (red.), International Comparative Handbook of Penology and Criminal Justice. Boca Raton. Fl. CRC Press, 32 s.
Wikström P-O, Oberwittler D, Treiber K, Hardie B (2012) Breaking rules: The social and situational dynamics of young people’s urban crime. Oxford: Oxford University Press, s. 3-43.
Wikström P-O, Sampson RJ, (2003). Social Mechanisms of Community Influences on Crime and Pathways in Criminality. I Lahey BB, Moffitt TE, Caspi A (red) The Causes of Conduct Disorder and Serious Juvenile Delinquency. 118-148. New York: Guilford Press, 30 s.
Wikström P-O, Torstensson M, (1996). Lokalt brottsförebyggande arbete. Organisation och inriktning. 125 s.
Ca 100 sidor vetenskapliga artiklar tillkommer.
1. Allmän kriminologi
Andershed H, Andershed A-K, (2005) Normbrytande beteende i barndomen – vad säger forskningen? Stockholm: Förlagshuset Gothia. 238 s.
Brottsförebyggande rådet, (2017) Brottsutvecklingen i Sverige fram till år 2015. Brå-rapport 2017:5. 364 s.
Dolmén L, (2001) Brottsligheten i olika länder. BRÅ-rapport 2001:18. 45 s.
Estrada F, (2001) Juvenile violence as a social problem. Trends media attention and societal response. British Journal of Criminology, 41: 639-655. 16 s.
Farrington DP, (1992) Criminal career research in the United Kingdom. British Journal of Criminology, 32: 521-536. 15 s.
Frenzel A, (2016) Skolundersökningen om brott 2015. Om utsatthet och delaktighet i brott. Brå-rapport 2016:21. 82 s.
Granath S & Westlund O, (2011) Strategiska brott bland unga på 00-talet. Brå-rapport 2011:21. 80 s.
Haynie DL, (2001) Delinquent peers revisited: Does network structure matter? American Journal of Sociology, 106, 1013-1057.
Hoeve M, Stams GJJM, van der Put CE, Dubas JS, van der Laan PH, Gerris JRM, (2012) A meta-analysis of attachment to parents and delinquency. Journal of Abnorm Child Psychology, 40, 771-785.
Brå-rapport 1993:1. 52 s.
Mellgren C, Väfors-Fritz M., Tiby E, (red.) (2018) Kriminologi. En studiehandbok. Lund: Studentlitteratur. 223 s.
Moffitt T E, (1993) Adolescence-limited and life-course-persistent antisocial behaviour: A developmental taxonomy. Psychological Review, 100: 674-701. 27 s.
Osgood DW, Wilson JK, O´Malley PM, Bachman, JG, Johnston, LD, (1996) Routine activities and individual deviant behavior. American Sociological Review, 61, 635-655.
Piquero A, (2016) The Handbook of Criminological Theory. Chichester: WILEY Blackwell. 150 s.
Pratt TC, Cullen FT, (2000) The empirical status of Gottfredson and Hirschi’s general theory of crime: A meta-analysis. Criminology, 38, 931-964.
Sampson R J, Laub J H, (2003) Life-Course Desisters? Trajectories of Crime Among Delinquent Boys Followed to Age 70. Criminology, 41:301-339. 38 s
Svensson R, (2006) Ungdomar och brott åren 1995-2006. Brå-rapport 2006:7, 49 s.
Svensson R, Pauwels L, (2010) Is a risky lifestyle always ”risky”? The interaction between individual propensity and lifestyle risk in adolescent offending: A test in two urban samples. Crime and Delinquency, 56, 608-626.
Torstensson Levander M, (2008) Stadsdelens betydelse för ohälsa och sociala problem. I Östman M (red.), Migration och psykisk ohälsa. Malmö högskola. Hälsa och samhälle. FoU-rapport 2008:3, 22 s.
Wikström P-O, (2019) Explaining Crime and Criminal Careers. The DEA model of Situational Action Theory. Journal of Developmental and Life-Course Criminology. 16 s.
Wikström P-O, Sampson RJ, (2003). Social Mechanisms of Community Influences on Crime and Pathways in Criminality. I Lahey BB, Moffitt TE, Caspi A (red) The Causes of Conduct Disorder and Serious Juvenile Delinquency. 118-148. New York: Guilford Press, 30 s.
Wikström P-O, Torstensson-Levander M, (2020) Brottslighetens orsaker och brottsprevention. En Introduktion till Kriminologin. Lund: Studentlitteratur. 200 s.
Wikström P-O, Treiber K, (2007).The Role of Self-Control in Crime Causation: Beyond Gottfredson and Hirschi’s General Theory of Crime. European Journal of Criminology, 4, 237- 264. 28 s.
Wilcox P, Francis T, Cullen , FT(2018) Situational Opportunity Theories of Crime. Annual Reviews of Criminology, 1:23-48. 25 s.
Ca 100 sidor vetenskapliga artiklar tillkommer.
1. Allmän kriminologi
Andershed H, Andershed A-K, (2005) Normbrytande beteende i barndomen – vad säger forskningen? Stockholm: Förlagshuset Gothia. 238 s.
Andersson F, (2013) The female offender. Patterning of antisocial and criminal activity over the life-course. [Doktorsavhandling]. Malmö högskola. Ca 140 s.
Brottsförebyggande rådet, (2017) Brottsutvecklingen i Sverige fram till år 2015. Brå-rapport 2017:5. 364 s.
Brottsförebyggande rådet, (2020) Skolundersökningen om brott 2019. Om utsatthet och del-aktighet i brott. Brå-rapport 2020:11. 174 s.
Estrada F, (2001) Juvenile violence as a social problem. Trends media attention and societal response. British Journal of Criminology, 41: 639-655. 16 s.
Granath S & Westlund O, (2011) Strategiska brott bland unga på 00-talet. Brå-rapport 2011:21. 80 s.
Haynie DL, (2001) Delinquent peers revisited: Does network structure matter? American Journal of Sociology, 106, 1013-1057.
Hoeve M, Stams GJJM, van der Put CE, Dubas JS, van der Laan PH, Gerris JRM, (2012) A meta-analysis of attachment to parents and delinquency. Journal of Abnorm Child Psycholo-gy, 40, 771-785.
Ivert A-K, Torstensson Levander M, Mellgren C, (2015). Den ojämlika tryggheten : stabilitet och förändring i bostadsområden över tid. Socialvetenskaplig tidskrift, 22(3-4): 211-229. 18 s.
Mellgren C, Väfors-Fritz M, Tiby E, (red.) (2018) Kriminologi. En studiehandbok. Lund: Studentlitteratur. 223 s.
Moffitt T E, (1993) Adolescence-limited and life-course-persistent antisocial behaviour: A developmental taxonomy. Psychological Review, 100: 674-701. 27 s.
Nilsson E-L, Ivert A-K, Torstensson Levander M, (In press) Adolescents´ perceptions, neigh-bourhood characteristics and parental monitoring -are they related, and do they interact in the explanation of adolescent offending? Child Indicators research. DOI: 10.1007/s12187-020-09789-7
Osgood DW, Wilson JK, O´Malley PM, Bachman, JG, Johnston, LD, (1996) Routine activi-ties and individual deviant behavior. American Sociological Review, 61, 635-655.
Sampson R J, Laub J H, (2003) Life-Course Desisters? Trajectories of Crime Among Delin-quent Boys Followed to Age 70. Criminology, 41:301-339. 38 s.
Svensson R, (2006) Ungdomar och brott åren 1995-2006. Brå-rapport 2006:7, 49 s.
Svensson R, Pauwels L, (2010) Is a risky lifestyle always ”risky”? The interaction between individual propensity and lifestyle risk in adolescent offending: A test in two urban samples. Crime and Delinquency, 56, 608-626.
Wikström P-O, (2019) Explaining Crime and Criminal Careers. The DEA model of Situa-tional Action Theory. Journal of Developmental and Life-Course Criminology. 16 s.
Wikström P-O, Sampson RJ, (2003). Social Mechanisms of Community Influences on Crime and Pathways in Criminality. I Lahey BB, Moffitt TE, Caspi A (red) The Causes of Conduct Disorder and Serious Juvenile Delinquency. 118-148. New York: Guilford Press, 30 s.
Wikström P-O, Torstensson-Levander M, (2020) Brottslighetens orsaker och prevention. En introduktion till kriminologin. Lund: Studentlitteratur. 200 s.
Wilcox P, Francis T, Cullen , FT. (2018) Situational Opportunity Theories of Crime. Annual Reviews of Criminology, 1:23-48. 25 s.
Ca 100 sidor vetenskapliga artiklar tillkommer.
2. Forskningsmetodik
Bryman A, (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Upplaga 2. Malmö: Liber. Ca 650 sidor.
Brottsförebyggande rådet, (2006) Konsten att läsa statistik om brottslighet. Rapport 2006:01. Ca 150 sidor.
Mellgren C, Väfors-Fritz M., Tiby E, (red.) (2018) Kriminologi. En studiehandbok. Lund: Studentlitteratur. 223 s.
För (etiska) regler och riktlinjer för forskning, se CODEX: www.codex.vr.se
Ca 100 sidor vetenskapliga artiklar tillkommer.
2. Forskningsmetodik
Bryman A, (2017) Samhällsvetenskapliga metoder. Upplaga 3. Malmö: Liber. Ca 650 sidor.
Brottsförebyggande rådet, (2006) Konsten att läsa statistik om brottslighet. Rapport 2006:01. Ca 150 sidor.
För (etiska) regler och riktlinjer för forskning, se CODEX: www.codex.vr.se
Ca 200 sidor vetenskapliga artiklar och rapporter tillkommer.
2. Forskningsmetodik
Bryman A, (2017) Samhällsvetenskapliga metoder. Upplaga 3. Malmö: Liber. Ca 650 sidor.
Brottsförebyggande rådet, (2006) Konsten att läsa statistik om brottslighet. Rapport 2006:01. Ca 150 sidor.
För (etiska) regler och riktlinjer för forskning, se CODEX: www.codex.vr.se
Ca 200 sidor vetenskapliga artiklar och rapporter tillkommer.
3. Uppsatsarbete
Backman J, (2008). Rapporter och uppsatser. Studentlitteratur: Lund, 223 s.
Gudmundsson P, (2016) Skrivanvisningar för studenter. Handfast handledning för studenter som skriver rapporter och examensarbete. Malmö högskola. Hälsa och samhälle. 16 s.
Mellgren C, Väfors-Fritz M., Tiby E, (red.) (2018) Kriminologi. En studiehandbok. Lund: Studentlitteratur. 223 s.
Övrig litteratur bestäms i samråd med handledare.
3. Uppsatsarbete
Backman J, (2008). Rapporter och uppsatser. Studentlitteratur: Lund, 223 s.
Gudmundsson P, (2016) Skrivanvisningar för studenter. Handfast handledning för studenter som skriver rapporter och examensarbete. Malmö högskola. Hälsa och samhälle. 16 s.
Mellgren C, Väfors-Fritz M., Tiby E, (red.) (2018) Kriminologi. En studiehandbok. Lund: Studentlitteratur. 223 s.
Övrig litteratur bestäms i samråd med handledare.
3. Uppsatsarbete
Backman J, (2008). Rapporter och uppsatser. Studentlitteratur: Lund, 223 s.
Gudmundsson P, (2016) Skrivanvisningar för studenter. Handfast handledning för studenter som skriver rapporter och examensarbete. Malmö högskola. Hälsa och samhälle. 16 s.
Mellgren C, Väfors-Fritz M., Tiby E, (red.) (2018) Kriminologi. En studiehandbok. Lund: Studentlitteratur. 223 s.
Övrig litteratur bestäms i samråd med handledare
Kursvärdering
Kursansvarig lärare ansvarar för att en formativ kursvärdering (temperaturtagning) genom-förs efter delkurs 1. Denna återkopplas skriftligt och muntligt till studenterna snarast möjligt. En summativ kursvärdering genomförs i anslutning till delkursens slutförande (i samtliga delkurser). Kursansvarig lärare återkopplar resultatet till studenterna på schemalagd tid. Minnesanteckningar från återkopplingen med ändringsförslag upprättas och görs tillgängligt på kursens hemsida samt återkopplas till de studenter som påbörjar kursen vid nästkom-mande kurstillfälle.
Kontakt
-
SK
Sadia Shahid Khan - Universitetsadjunkt
Universitetsadjunkt - Delkurs 1: Allmän kriminologi, 7,5 hp (15 hp)
sadia.khan@mau.se
040-6657854
-
LP
Linn Persson - Doktorand
Doktorand - Delkurs 2: Allmän kriminologi forts, 7.5 hp (15 hp)
linn-victoria.persson@mau.se
-
Manne Gerell - Docent
Docent - Delkurs 3: Forskningsmetodik, 7,5 hp
manne.gerell@mau.se
040-6658125
-
SE
Susanne Egnell - Doktorand
Doktorand - Delkurs 4: uppsatsarbete
susanne.egnell@mau.se
040-6657915
-
ES
Ewa Sortberg Bassmann - Studieadministratör
Studieadministratör
ewa.sortberg.bassmann@mau.se
040-6657721
