Kriminologi: Grundkurs

Fristående kurs, Grundnivå

30 hp

Malmö dagtid 100%

17 januari 2022 - 3 juni 2022

Ansök senast 15 oktober

Om kursen

Kursen behandlar såväl historiska som moderna perspektiv på ämnet kriminologi och ger en flervetenskaplig utgångspunkt för beskrivning och analys av brottslighet och andra former av avvikande beteende. Vidare behandlas beskrivningar av brottslighetens omfattning, utveckling och mönster samt olika metoder att studera brottslighet och andra former av avvikande beteende. En genomgång av samhällets kriminal- och socialpolitiska system ingår också.

Internationalisering

Som student på Fakulteten för hälsa och samhälle har du möjlighet att delta i olika internationella aktiviteter, hemma och utomlands, som kan leda till CIM – ”Certificate of International Merits”. Detta CIM är ett tillägg till ditt examensbevis som visar på din internationella erfarenhet, din akademiska, personliga och yrkesmässiga utveckling, din internationella och interkulturella kompetens samt förmåga till att göra internationella jämförelser relaterade till ditt yrke.

Kursinnehåll

Kursen består av tre delkurser:

1. Allmän kriminologi, 15 hp

Kursen består av två delmoment: //Kriminologisk teori och brottsprevention (7,5 hp)// //Kriminologiska teman: En översikt (7,5 hp)// Delkursen inleds med en diskussion om grundläggande akademiska förhållningssätt och om studentens förståelse för sin egen roll inom akademin. Diskussionerna handlar bland annat om plagiering och forskaretik. Därefter innehåller kursen en genomgång av modern krimino-logisk teori. Frågor som diskuteras är hur människors brottsdeltagande kan förklaras av indi-viduella egenskaper respektive av deras sociala miljö och vilka konsekvenser detta får för det brottspreventiva arbetet. Därefter behandlas centrala forskningsområden inom krimino-login. Det stöd olika kriminologiska teorier och brottspreventionsansatser har i den empiriska forskningen diskuteras.

2. Forskningsmetodik, 7.5 hp

I delkursen diskuteras kvantitativa och kvalitativa metoder. Inom respektive forskningsansats behandlas hur forskningsarbete bedrivs och olika metoder för att undersöka och analysera brottslighet och andra kriminologiskt relevanta frågeställningar.

3. Uppsatsarbete, 7.5 hp

Delkursen inleds med en presentation av hur en kriminologisk undersökning planeras. Däref-ter diskuteras kamratgranskning som en introduktion till opponent- och respondentskap och en introduktion ges till att söka, samla och värdera information. Kamratgranskning görs kon-tinuerligt under kursens gång.

Kursplan vår 2022

Tidigare kursplaner

Behörighet

Behörighetskrav

Grundläggande behörighet + Samhällskunskap 1b / 1a1 +1a2. Eller: Engelska B, Samhällskunskap A.

Meritpoäng inför urval enligt områdesbehörighet 4/A4.

Urval

Betyg 40%, Högskolepoäng 20%, Högskoleprov 40%

Kurslitteratur

Kurslitteratur och övriga läromedel

Andershed H, Andershed A-K, (2005) Normbrytande beteende i barndomen – vad säger forskningen? Stockholm: Förlagshuset Gothia. 238 s.

Andersson F, (2013) The female offender. Patterning of antisocial and criminal activity over the life-course. [Doktorsavhandling]. Malmö högskola. Ca 140 s.

Brottsförebyggande rådet, (2017) Brottsutvecklingen i Sverige fram till år 2015. Brå-rapport 2017:5. 364 s.

Brottsförebyggande rådet, (2020) Skolundersökningen om brott 2019. Om utsatthet och del-aktighet i brott. Brå-rapport 2020:11. 174 s.

Estrada F, (2001) Juvenile violence as a social problem. Trends media attention and societal response. British Journal of Criminology, 41: 639-655. 16 s.

Granath S & Westlund O, (2011) Strategiska brott bland unga på 00-talet. Brå-rapport 2011:21. 80 s.

Haynie DL, (2001) Delinquent peers revisited: Does network structure matter? American Journal of Sociology, 106, 1013-1057.

Hoeve M, Stams GJJM, van der Put CE, Dubas JS, van der Laan PH, Gerris JRM, (2012) A meta-analysis of attachment to parents and delinquency. Journal of Abnorm Child Psycholo-gy, 40, 771-785.

Ivert A-K, Torstensson Levander M, Mellgren C, (2015). Den ojämlika tryggheten : stabilitet och förändring i bostadsområden över tid. Socialvetenskaplig tidskrift, 22(3-4): 211-229. 18 s.

Mellgren C, Väfors-Fritz M, Tiby E, (red.) (2018) Kriminologi. En studiehandbok. Lund: Studentlitteratur. 223 s.

Moffitt T E, (1993) Adolescence-limited and life-course-persistent antisocial behaviour: A developmental taxonomy. Psychological Review, 100: 674-701. 27 s.

Nilsson E-L, Ivert A-K, Torstensson Levander M, (In press) Adolescents´ perceptions, neigh-bourhood characteristics and parental monitoring -are they related, and do they interact in the explanation of adolescent offending? Child Indicators research. DOI: 10.1007/s12187-020-09789-7

Osgood DW, Wilson JK, O´Malley PM, Bachman, JG, Johnston, LD, (1996) Routine activi-ties and individual deviant behavior. American Sociological Review, 61, 635-655.

Sampson R J, Laub J H, (2003) Life-Course Desisters? Trajectories of Crime Among Delin-quent Boys Followed to Age 70. Criminology, 41:301-339. 38 s.

Svensson R, (2006) Ungdomar och brott åren 1995-2006. Brå-rapport 2006:7, 49 s.

Svensson R, Pauwels L, (2010) Is a risky lifestyle always ”risky”? The interaction between individual propensity and lifestyle risk in adolescent offending: A test in two urban samples. Crime and Delinquency, 56, 608-626.

Wikström P-O, (2019) Explaining Crime and Criminal Careers. The DEA model of Situa-tional Action Theory. Journal of Developmental and Life-Course Criminology. 16 s.

Wikström P-O, Sampson RJ, (2003). Social Mechanisms of Community Influences on Crime and Pathways in Criminality. I Lahey BB, Moffitt TE, Caspi A (red) The Causes of Conduct Disorder and Serious Juvenile Delinquency. 118-148. New York: Guilford Press, 30 s.

Wikström P-O, Torstensson-Levander M, (2020) Brottslighetens orsaker och prevention. En introduktion till kriminologin. Lund: Studentlitteratur. 200 s.

Wilcox P, Francis T, Cullen , FT. (2018) Situational Opportunity Theories of Crime. Annual Reviews of Criminology, 1:23-48. 25 s.

Ca 100 sidor vetenskapliga artiklar tillkommer.

Bryman A, (2017) Samhällsvetenskapliga metoder. Upplaga 3. Malmö: Liber. Ca 650 sidor.

Brottsförebyggande rådet, (2006) Konsten att läsa statistik om brottslighet. Rapport 2006:01. Ca 150 sidor.

För (etiska) regler och riktlinjer för forskning, se CODEX: www.codex.vr.se

Ca 200 sidor vetenskapliga artiklar och rapporter tillkommer.

Backman J, (2008). Rapporter och uppsatser. Studentlitteratur: Lund, 223 s.

Gudmundsson P, (2016) Skrivanvisningar för studenter. Handfast handledning för studenter som skriver rapporter och examensarbete. Malmö högskola. Hälsa och samhälle. 16 s.

Mellgren C, Väfors-Fritz M., Tiby E, (red.) (2018) Kriminologi. En studiehandbok. Lund: Studentlitteratur. 223 s.

Övrig litteratur bestäms i samråd med handledare

1. Allmän kriminologi