Kursen belyser bland annat de arabiska ländernas historia och geografi med olika former av kulturmöten som infallsvinkel. Minoritetsfrågor, genusaspekter och maktfrågor i de arabiska länderna behandlas.
Arabiska med didaktisk inriktning III
Om kursen
Kursinnehåll
.
Kursen innehåller planering, genomförande och redovisning av en vetenskaplig studie. Ett avgränsat problemområde belyses utifrån en fråga med relevans för ämnets didaktik.
Behörighet
Behörighetskrav
Kursen har följande högskolekurser som förkunskapskrav: KS272F Arabiska med didaktisk inriktning II (godkänd) eller KS274F Arabiska med didaktisk inriktning II (godkänd)
Urval
Betyg 34%, Högskolepoäng 32%, Högskoleprov 34%
Kurslitteratur
Ahmadi, N (red.) (2003) Ungdom, kulturmöten, identitet. Stockholm: Liber i samarbete med Statens institutionsstyr. (100) (SIS)
The Arab Human Development Report 2002. New York: UNDP (valda delar, ca 40 s.) [även tillgänglig på arabiska]
Cleveland, William L. (2000) The History of the Modern Middle East. 2ed, Boulder: Westview press (egenvald, c:a 300 s.)
Bouakaz, Laid. (2009). Föräldrasamverkan i mångkulturella skolor Lund: Studentlitteratur.
Dahl, Östen (2000) Språkets enhet och mångfald. Lund: Studentlitteratur (egenvald, c:a 95 s.)
Elmeroth, Elisabeth (2008). Etnisk maktordning i skola och samhälle. Lund: Studentlitteratur.(180 s.)
Gruber, S (2008). När skolan gör skillnad. Skola, etnicitet och institutionell praktik. Stockholm: Liber. (kap 1 och 2; 66 s.).
Hjärpe, Jan (1994) Araber och arabism. Stockholm: Rabén Prisma (170 s.)
Karlsson, Ingmar (1994) Islam och Europa: samlevnad eller konfrontation. Stockholm: Wahlström & Widstrand (egenvald, ca 35 s.) [även tillgänglig i arabisk översättning]
Kamali, Masoud: Skolböcker och kognitiv andrafiering, i Utbildningens dilemma. Demokratiska ideal och andrafierande praxis, Statens offentliga utredningar (SOU 2006: 400), Stockholm, 2006, ss. 47 – 101. Elektroniskt tillgänglig på Internet:
Labib, T. (1999) ”al-Akhar fi al-thaqafa al-arabiyya”. I: Labib, T. (red.) Surat al-akhar: al-arabiyy naziran wa-manzuran ilayhi. Beirut: Markaz dirasat al-wahda al-arabiyya (ss. 187–228.)
Lorentz, H & Bergstedt, B (2016). Interkulturella perspektiv. Pedagogik i mångkulturella lärandemiljöer (150 s.). Lund: Studentlitteratur.
Lund, A & Lund, A (2016). Skolframgång i det mångkulturella samhället. Lund: Studentlitteratur. (kap. 4 och kap. 13 (50 s).
Versteegh, Kees (1997) The Arabic Language. (egenvald c:a 15 s.)
Watt, Montgomery (1972) The Influence of Islam on Medieval Europe. Edinburgh: Edinburgh U. P. (100 s.) [eller motsvarande på arabiska]
Wedin, Å. & Musk, N. (red.) (2010). Flerspråkighet, identitet och lärande: skola i ett föränderligt samhälle. Lund: Studentlitteratur. (egenvald c:a 100 s).
Wigg, U (2011). Nytt land och ny skola. Berättelser om att bryta upp och börja om. Stockholm: Liber. (180 s.
Stukát, Staffan (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur. (220 s.)
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning [Elektronisk resurs]. Stockholm: Vetenskapsrådet. (17 s.)
Till ovanstående kommer relevanta styrdokument.
I övrigt ingår litteratur av relevans för det egna examensarbetet vilken väljs i samråd med handledaren.
Språk, kultur och identitet
Ahmadi, N (red.) (2003) Ungdom, kulturmöten, identitet. Stockholm: Liber i samarbete med Statens institutionsstyr. (100) (SIS)
The Arab Human Development Report 2002. New York: UNDP (valda delar, ca 40 s.) [även tillgänglig på arabiska]
Cleveland, William L. (2000) The History of the Modern Middle East. 2ed, Boulder: Westview press (egenvald, c:a 300 s.)
Bouakaz, Laid. (2009). Föräldrasamverkan i mångkulturella skolor Lund: Studentlitteratur.
Dahl, Östen (2000) Språkets enhet och mångfald. Lund: Studentlitteratur (egenvald, c:a 95 s.)
Elmeroth, Elisabeth (2008). Etnisk maktordning i skola och samhälle. Lund: Studentlitteratur.(180 s.)
Gruber, S (2008). När skolan gör skillnad. Skola, etnicitet och institutionell praktik. Stockholm: Liber. (kap 1 och 2; 66 s.).
Hjärpe, Jan (1994) Araber och arabism. Stockholm: Rabén Prisma (170 s.)
Karlsson, Ingmar (1994) Islam och Europa: samlevnad eller konfrontation. Stockholm: Wahlström & Widstrand (egenvald, ca 35 s.) [även tillgänglig i arabisk översättning]
Kamali, Masoud: Skolböcker och kognitiv andrafiering, i Utbildningens dilemma. Demokratiska ideal och andrafierande praxis, Statens offentliga utredningar (SOU 2006: 400), Stockholm, 2006, ss. 47 – 101. Elektroniskt tillgänglig på Internet:
Labib, T. (1999) ”al-Akhar fi al-thaqafa al-arabiyya”. I: Labib, T. (red.) Surat al-akhar: al-arabiyy naziran wa-manzuran ilayhi. Beirut: Markaz dirasat al-wahda al-arabiyya (ss. 187–228.)
Lorentz, H & Bergstedt, B (2016). Interkulturella perspektiv. Pedagogik i mångkulturella lärandemiljöer (150 s.). Lund: Studentlitteratur.
Lund, A & Lund, A (2016). Skolframgång i det mångkulturella samhället. Lund: Studentlitteratur. (kap. 4 och kap. 13 (50 s).
Versteegh, Kees (1997) The Arabic Language. (egenvald c:a 15 s.)
Watt, Montgomery (1972) The Influence of Islam on Medieval Europe. Edinburgh: Edinburgh U. P. (100 s.) [eller motsvarande på arabiska]
Wedin, Å. & Musk, N. (red.) (2010). Flerspråkighet, identitet och lärande: skola i ett föränderligt samhälle. Lund: Studentlitteratur. (egenvald c:a 100 s).
Wigg, U (2011). Nytt land och ny skola. Berättelser om att bryta upp och börja om. Stockholm: Liber. (180 s.
Självständigt arbete
Stukát, Staffan (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur. (220 s.)
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning [Elektronisk resurs]. Stockholm: Vetenskapsrådet. (17 s.)
Till ovanstående kommer relevanta styrdokument.
I övrigt ingår litteratur av relevans för det egna examensarbetet vilken väljs i samråd med handledaren.