Kursen belyser bland annat de arabiska ländernas historia och geografi med olika former av kulturmöten som infallsvinkel. Vidare bygger kursen påstudenternas erfarenheter och kunskaper om läromedel som används i undervisning. Som en del av kursen granskar studenterna kritiskt läromedel utifrån ett kulturmötesperspektiv.I samband med detta behandlas även genusaspekter, minoritets-och maktfrågor i de arabiska länderna.
Arabiska med didaktisk inriktning III
Fristående kurs
Om kursen
Kursinnehåll
.
Kursen innehåller planering, genomförande och redovisning av en vetenskaplig studie. Ett avgränsat problemområde belyses utifrån en fråga med relevans för ämnets didaktik.
Behörighet och urval
Behörighetskrav
Genomgången kurs KS274F Arabiska med didaktisk inriktning II, med minst 15 hp med lägst betyget godkänd. Alternativt godkänd kurs KS272F Arabiska med didaktisk inriktning II .
Urval
Betyg 34%, Högskolepoäng 32%, Högskoleprov 34%
Kurslitteratur
Ahmadi, Nader (red.) (2003) Ungdom, kulturmöten, identitet. Stockholm: Liber i samarbete med Statens institutionsstyr. (100) (SIS)
Assfor, Gaber (2007). Hiwar hadarat wa thaqafat. UNESCO. ( 32 s.)
Cleveland, William L. (2000) The History of the Modern Middle East. 2ed, Boulder: Westview press (egenvald, c:a 300 s.)
Bouakaz, Laid. (2009). Föräldrasamverkan i mångkulturella skolor. Lund: Studentlitteratur. (182 s)
Dahl, Östen (2007). Språkets enhet och mångfald. 2: uppl. Lund: Studentlitteratur (egenvald, c:a 95 s.)
Elmeroth, Elisabeth (2018). Etnisk maktordning i skola och samhälle. 2: uppl. Lund: Studentlitteratur (165 s.)
Gruber, Sabine (2008). När skolan gör skillnad. Skola, etnicitet och institutionell praktik. Stockholm: Liber. (kap 1 och 2; 66 s.).
Hjärpe, Jan (2002) Araber och arabism. (Ny uppl). Stockholm: Rabén Prisma (170 s.)
Karlsson, Ingmar (2013). Tro, terror, och tolerans: Essäer om religion och politik. Stockholm : Wahlström & Widstrand.(28 s.)
Kamali, Masoud (2006). Skolböcker och kognitiv andrafiering, i Utbildningens dilemma. Demokratiska ideal och andrafierande praxis, Statens offentliga utredningar (SOU 2006: 400), Stockholm, 2006, ss. 47 – 101. Elektroniskt tillgänglig på Internet:
Labib, Tahir. (1999) (red.) Surat al-akhar: al-arabiyy naziran wa-manzuran ilayhi. Beirut: Markaz dirasat al-wahda al-arabiyya (ss. 187–228.)
Lorentz, Hans & Bergstedt, Bosse (2016). Interkulturella perspektiv. Pedagogik i mångkulturella lärandemiljöer. Lund: Studentlitteratur (150 s.)
Lund, Anna & Lund, Stefan (2016). Skolframgång i det mångkulturella samhället. Lund: Studentlitteratur. (kap. 4 och kap. 13 (50 s).
Mahmoud, Naguib Zaki (2017). Arabei Bayna Thaqafatain. UK: Hindawi Foundation CIC(241 S.)Tillgänglig på nätet
The Arab Human Development Report 2020. New York: UNDP (valda delar,i samråd med kurslärare 40 s.) [även tillgänglig pånätet]
Wedin, Åsa;Jonsson, Carla & Musk, Nigel(red.) (2010). Flerspråkighet, identitet och lärande: skola i ett föränderligt samhälle. Lund: Studentlitteratur. (egenvald ca. 100 s).
Artiklar, filmer och valbar litteratur tillkommer ca.500 s.
Stukát, Staffan (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur. (220 s.)
Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. [Elektronisk resurs]. Stockholm: Vetenskapsrådet. (17 s.)
Larsen, Ann Kristin. (2018). Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig metod. 2. uppl. Malmö: Gleerups Utbildning AB. (200 s.)
Till ovanstående kommer relevanta styrdokument.
I övrigt ingår litteratur av relevans för det egna examensarbetet vilken väljs i samråd med handledaren.
Kurslitteratur inom delkurs
Språk, kultur och identitet
Ahmadi, Nader (red.) (2003) Ungdom, kulturmöten, identitet. Stockholm: Liber i samarbete med Statens institutionsstyr. (100) (SIS)
Assfor, Gaber (2007). Hiwar hadarat wa thaqafat. UNESCO. ( 32 s.)
Cleveland, William L. (2000) The History of the Modern Middle East. 2ed, Boulder: Westview press (egenvald, c:a 300 s.)
Bouakaz, Laid. (2009). Föräldrasamverkan i mångkulturella skolor. Lund: Studentlitteratur. (182 s)
Dahl, Östen (2007). Språkets enhet och mångfald. 2: uppl. Lund: Studentlitteratur (egenvald, c:a 95 s.)
Elmeroth, Elisabeth (2018). Etnisk maktordning i skola och samhälle. 2: uppl. Lund: Studentlitteratur (165 s.)
Gruber, Sabine (2008). När skolan gör skillnad. Skola, etnicitet och institutionell praktik. Stockholm: Liber. (kap 1 och 2; 66 s.).
Hjärpe, Jan (2002) Araber och arabism. (Ny uppl). Stockholm: Rabén Prisma (170 s.)
Karlsson, Ingmar (2013). Tro, terror, och tolerans: Essäer om religion och politik. Stockholm : Wahlström & Widstrand.(28 s.)
Kamali, Masoud (2006). Skolböcker och kognitiv andrafiering, i Utbildningens dilemma. Demokratiska ideal och andrafierande praxis, Statens offentliga utredningar (SOU 2006: 400), Stockholm, 2006, ss. 47 – 101. Elektroniskt tillgänglig på Internet:
Labib, Tahir. (1999) (red.) Surat al-akhar: al-arabiyy naziran wa-manzuran ilayhi. Beirut: Markaz dirasat al-wahda al-arabiyya (ss. 187–228.)
Lorentz, Hans & Bergstedt, Bosse (2016). Interkulturella perspektiv. Pedagogik i mångkulturella lärandemiljöer. Lund: Studentlitteratur (150 s.)
Lund, Anna & Lund, Stefan (2016). Skolframgång i det mångkulturella samhället. Lund: Studentlitteratur. (kap. 4 och kap. 13 (50 s).
Mahmoud, Naguib Zaki (2017). Arabei Bayna Thaqafatain. UK: Hindawi Foundation CIC(241 S.)Tillgänglig på nätet
The Arab Human Development Report 2020. New York: UNDP (valda delar,i samråd med kurslärare 40 s.) [även tillgänglig pånätet]
Wedin, Åsa;Jonsson, Carla & Musk, Nigel(red.) (2010). Flerspråkighet, identitet och lärande: skola i ett föränderligt samhälle. Lund: Studentlitteratur. (egenvald ca. 100 s).
Artiklar, filmer och valbar litteratur tillkommer ca.500 s.
Självständigt arbete
Stukát, Staffan (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur. (220 s.)
Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. [Elektronisk resurs]. Stockholm: Vetenskapsrådet. (17 s.)
Larsen, Ann Kristin. (2018). Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig metod. 2. uppl. Malmö: Gleerups Utbildning AB. (200 s.)
Till ovanstående kommer relevanta styrdokument.
I övrigt ingår litteratur av relevans för det egna examensarbetet vilken väljs i samråd med handledaren.
Kursvärdering
Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).
