Arabiska med didaktisk inriktning III

Kursen belyser bland annat de arabiska ländernas historia och geografi med olika former av kulturmöten som infallsvinkel. Vidare bygger kursen påstudenternas erfarenheter och kunskaper om läromedel som används i undervisning. Som en del av kursen granskar studenterna kritiskt läromedel utifrån ett kulturmötesperspektiv.I samband med detta behandlas även genusaspekter, minoritets-och maktfrågor i de arabiska länderna.

Kursen innehåller planering, genomförande och redovisning av en vetenskaplig studie. Ett avgränsat problemområde belyses utifrån en fråga med relevans för ämnets didaktik.

Ahmadi, Nader (red.) (2003) Ungdom, kulturmöten, identitet. Stockholm: Liber i samarbete med Statens institutionsstyr. (100) (SIS)

Assfor, Gaber (2007). Hiwar hadarat wa thaqafat. UNESCO. ( 32 s.)

Cleveland, William L. (2000) The History of the Modern Middle East. 2ed, Boulder: Westview press (egenvald, c:a 300 s.)

Bouakaz, Laid. (2009). Föräldrasamverkan i mångkulturella skolor. Lund: Studentlitteratur. (182 s)

Dahl, Östen (2007). Språkets enhet och mångfald. 2: uppl. Lund: Studentlitteratur (egenvald, c:a 95 s.)

Elmeroth, Elisabeth (2018). Etnisk maktordning i skola och samhälle. 2: uppl. Lund: Studentlitteratur (165 s.)

Gruber, Sabine (2008). När skolan gör skillnad. Skola, etnicitet och institutionell praktik. Stockholm: Liber. (kap 1 och 2; 66 s.).

Hjärpe, Jan (2002) Araber och arabism. (Ny uppl). Stockholm: Rabén Prisma (170 s.)

Karlsson, Ingmar (2013). Tro, terror, och tolerans: Essäer om religion och politik. Stockholm : Wahlström & Widstrand.(28 s.)

Kamali, Masoud (2006). Skolböcker och kognitiv andrafiering, i Utbildningens dilemma. Demokratiska ideal och andrafierande praxis, Statens offentliga utredningar (SOU 2006: 400), Stockholm, 2006, ss. 47 – 101. Elektroniskt tillgänglig på Internet:

Labib, Tahir. (1999) (red.) Surat al-akhar: al-arabiyy naziran wa-manzuran ilayhi. Beirut: Markaz dirasat al-wahda al-arabiyya (ss. 187–228.)

Lorentz, Hans & Bergstedt, Bosse (2016). Interkulturella perspektiv. Pedagogik i mångkulturella lärandemiljöer. Lund: Studentlitteratur (150 s.)

Lund, Anna & Lund, Stefan (2016). Skolframgång i det mångkulturella samhället. Lund: Studentlitteratur. (kap. 4 och kap. 13 (50 s).

Mahmoud, Naguib Zaki (2017). Arabei Bayna Thaqafatain. UK: Hindawi Foundation CIC(241 S.)Tillgänglig på nätet

The Arab Human Development Report 2020. New York: UNDP (valda delar,i samråd med kurslärare 40 s.) [även tillgänglig pånätet]

Wedin, Åsa;Jonsson, Carla & Musk, Nigel(red.) (2010). Flerspråkighet, identitet och lärande: skola i ett föränderligt samhälle. Lund: Studentlitteratur. (egenvald ca. 100 s).

Artiklar, filmer och valbar litteratur tillkommer ca.500 s.

Stukát, Staffan (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur. (220 s.)

Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. [Elektronisk resurs]. Stockholm: Vetenskapsrådet. (17 s.)

Larsen, Ann Kristin. (2018). Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig metod. 2. uppl. Malmö: Gleerups Utbildning AB. (200 s.)

Till ovanstående kommer relevanta styrdokument.

I övrigt ingår litteratur av relevans för det egna examensarbetet vilken väljs i samråd med handledaren.

Kurslitteratur inom delkurs

Språk, kultur och identitet

Ahmadi, Nader (red.) (2003) Ungdom, kulturmöten, identitet. Stockholm: Liber i samarbete med Statens institutionsstyr. (100) (SIS)

Assfor, Gaber (2007). Hiwar hadarat wa thaqafat. UNESCO. ( 32 s.)

Cleveland, William L. (2000) The History of the Modern Middle East. 2ed, Boulder: Westview press (egenvald, c:a 300 s.)

Bouakaz, Laid. (2009). Föräldrasamverkan i mångkulturella skolor. Lund: Studentlitteratur. (182 s)

Dahl, Östen (2007). Språkets enhet och mångfald. 2: uppl. Lund: Studentlitteratur (egenvald, c:a 95 s.)

Elmeroth, Elisabeth (2018). Etnisk maktordning i skola och samhälle. 2: uppl. Lund: Studentlitteratur (165 s.)

Gruber, Sabine (2008). När skolan gör skillnad. Skola, etnicitet och institutionell praktik. Stockholm: Liber. (kap 1 och 2; 66 s.).

Hjärpe, Jan (2002) Araber och arabism. (Ny uppl). Stockholm: Rabén Prisma (170 s.)

Karlsson, Ingmar (2013). Tro, terror, och tolerans: Essäer om religion och politik. Stockholm : Wahlström & Widstrand.(28 s.)

Kamali, Masoud (2006). Skolböcker och kognitiv andrafiering, i Utbildningens dilemma. Demokratiska ideal och andrafierande praxis, Statens offentliga utredningar (SOU 2006: 400), Stockholm, 2006, ss. 47 – 101. Elektroniskt tillgänglig på Internet:

Labib, Tahir. (1999) (red.) Surat al-akhar: al-arabiyy naziran wa-manzuran ilayhi. Beirut: Markaz dirasat al-wahda al-arabiyya (ss. 187–228.)

Lorentz, Hans & Bergstedt, Bosse (2016). Interkulturella perspektiv. Pedagogik i mångkulturella lärandemiljöer. Lund: Studentlitteratur (150 s.)

Lund, Anna & Lund, Stefan (2016). Skolframgång i det mångkulturella samhället. Lund: Studentlitteratur. (kap. 4 och kap. 13 (50 s).

Mahmoud, Naguib Zaki (2017). Arabei Bayna Thaqafatain. UK: Hindawi Foundation CIC(241 S.)Tillgänglig på nätet

The Arab Human Development Report 2020. New York: UNDP (valda delar,i samråd med kurslärare 40 s.) [även tillgänglig pånätet]

Wedin, Åsa;Jonsson, Carla & Musk, Nigel(red.) (2010). Flerspråkighet, identitet och lärande: skola i ett föränderligt samhälle. Lund: Studentlitteratur. (egenvald ca. 100 s).

Artiklar, filmer och valbar litteratur tillkommer ca.500 s.

Självständigt arbete

Stukát, Staffan (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur. (220 s.)

Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. [Elektronisk resurs]. Stockholm: Vetenskapsrådet. (17 s.)

Larsen, Ann Kristin. (2018). Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig metod. 2. uppl. Malmö: Gleerups Utbildning AB. (200 s.)

Till ovanstående kommer relevanta styrdokument.

I övrigt ingår litteratur av relevans för det egna examensarbetet vilken väljs i samråd med handledaren.

Malmö Dagtid 100%

• KS276F_VT2022_26155.pdf
• KS276F_VT2022_ULV84.pdf
• KS276F_VT2021_16092.pdf