Om kursen

Modersmål arabiska för lärare i åk 7-9 samt gymnasieskolan (30 hp), erbjuds inom Lärarlyftet.

Kursen förutsätter att deltagarna har goda kunskaper i arabiska.

Kursen syftar till att deltagaren  ska utveckla sådana ämneskunskaper och språkdidaktiska insikter att hen kan undervisa i modersmål arabiska i grundskola och gymnasieskola.

I undervisning, kurslitteraturer och kommunikation används svenska.

Kursen är indelad i två delkurser: 

  • Språk och lärande (15 hp)
  • Modersmål och lärande: Texter och kontexter (15 hp)

Arbetsform (distans, campus)

Kursen ges som distansstudier med inslag av campusdagar. Kursen har totalt sju campusförlagda utbildningsdagar där termin ett har fyra campusdagar (utbildningstillfälle ett är en dubbeldag) och termin två har tre campusdagar. Distansinslagen bygger på arbete via webbaserad lärplattform.

Delkursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av seminarier, föreläsningar, självstudier, grupparbete, och nätbaserade diskussioner. Dessa utvecklas med utgångspunkt från kursens syfte och mål i samverkan mellan deltagare och lärarutbildare inom lärosätet.

Behörighet

BEHÖRIGHETSKRAV

Behörig att antas till Lärarlyftet är lärare:

  • som är anställd hos en huvudman eller hos entreprenör som utför uppgifter inom sådan verksamhet som avses i 2§ förordningen (2007:222) om statsbidrag för fortbildning av lärare och
  • som har en behörighetsgivande examen för relevant årskurs/skolform eller ett behörighetsbevis
  • samt att huvudman har lämnat ett skriftligt godkännande av den enskilde lärarens ansökan.

Urval

Lottning

Kursinnehåll

Kursen består av 2 delkurser.

Delkursens innehåll

Delkursen behandlar styrdokument som gäller för modersmål och de styrdokument som gäller för språkundervisning. En stor del av delkursen ägnas vidare åt behandling av det arabiska språksystemet i ett kontrastivt och funktionellt perspektiv, även diglossifrågor diskuteras. Den behandlar också lärandeteorier och centrala teorier om elevers läs- och skrivutveckling och olika sätt att stödja denna, varvid särskilt fokus läggs på flerspråkiga elevers lärande. 

Bemötande av elever i behov av särskilt stöd ingår löpande i kursen och kopplas till flerspråkiga ungdomars lärande. Elevers läs- och skrivstrategier studeras och kursdeltagarna lär sig analysera språket i elevtexter producerade i ämnet modersmål. Vidare behandlar momentet processbarhetsteorin och performansanalys, som används för att bedöma elevers  språkkunskaper och metoder för att komma vidare i sin utveckling. Dokumentation av elevers lärande process och betygsättning diskuteras.

Delkursens lärandemål

Efter avslutad delkurs ska deltagaren kunna

  • analysera arabisk syntax och formlära i ett kontrastivt perspektiv
  • redogöra för och problematisera den arabiska diglossin
  • redogöra för förutsättningar för elevers läs- och skrivutveckling i ett första- och andraspråksperspektiv samt diskutera olika sätt att stödja denna
  • analysera elevers textproduktion i skrift med avseende på språklig struktur och språkutveckling
  • diskutera bedömning och betygsättning av elevers textproduktion i skrift enligt kunskapskrav och betygskriterier

Delkursens bedömningsformer

Delkurs 1 examineras genom 3 skriftliga och muntliga prov. 

För delkursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart. För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas. För delkursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart. För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas. Utöver i kursplanen angivna bedömningsformer kommer bedömning i samband med validering och tillgodoräknande att kunna ske med andra bedömningsformer. Det som tillgodoräknas efter validering ingår inte i betygssättningen.

Delkursens innehåll

Delkursen behandlar elevtexter utifrån ett vidgat textperspektiv i ämnesövergripande och tematiska sammanhang. I denna delkurs läggs fokus på multimedia och arabiskspråkiga texter för barn såsom tidningsartiklar, filmer, korta och långa berättelser, dikter, folksagor, fabler, och sånger. Texterna studeras med fokus på genus, etnicitet och kulturell och språklig mångfald. I samband med detta diskuterar deltagarna och kritiskt granskar hur texterna kan användas i undervisningen.

Delkursens lärandemål

Efter avslutad kurs ska deltagaren kunna:

  • analysera och tolka kursplaner i modersmål ur ett språkutvecklande perspektiv
  • reflektera över sociala, språkliga och genusbetingade mönsters betydelse för ungdomars lärande vid val av innehåll och arbetsformer i den kulturellt heterogena skolan
  • diskutera och analysera ungdomstexter i olika genrer med utgångspunkt i undervisning i den heterogena skolan.

Delkursens bedömningsformer

Delkurs 2 examineras genom 3 skriftliga och muntliga prov.

För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart. För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas. Utöver i kursplanen angivna bedömningsformer kommer bedömning i samband med validering och tillgodoräknande att kunna ske med andra bedömningsformer. Det som tillgodoräknas efter validering ingår inte i betygssättningen.

Kurslitteratur

Språk och lärande, 15 hp

Abu-Chacra, Faruk. 2009. Arabiska Grammatik med övningar. 1:4 uppl. Studentlitteratur: (560 s.)

Andersson, Lars-Gunnar. 2001.  Språktypologi och språksläktskap. Stockholm: Liber. (95 s.)

Bergman, Pirkko; Lena, Sjöqvist; Kerstin, Bülow; och Birgitta, Ljung. 2016. Två flugor i en smäll. 2. uppl. Stockholm: Liber.

Cummins, Jim. 2017. Flerspråkiga elever, effektiv undervisning i en utmanande tid. Stockholm: Natur&kultur.  (305 s.)

Hyltenstam, Kenneth; och Lindberg, Inger. 2004.  Svenska som andraspråk i forskning, undervisning och samhälle. Lund. Studentlitteratur.  (s.597-625)

Roe, Astrid. 2014. Läsdidaktik- efter den första läsinlärningen. 1. uppl. Stockholm. Gleerups Utbildning AB.

Roger, Källström. 2012. Svenska i kontrast, Tvärspråkliga perspektiv på svensk grammatik. Lund. Studentlitteratur (209)

Skolverket, 2014. Greppa språket. Ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet

Skolverket, 2016. Greppa flerspråkigheten- en resurs i lärande och undervisning

Skolverket, Kursplaner för grundskolan och gymnasial utbildning/ Modersmål

Skolverket, 2011. Kommentarmaterial till kunskapskraven i modersmål

Skolverket, reviderad 2016. Kommentarmaterial till kursplanen i modersmål utom nationella minoritetsspråk

Valda artiklar tillkommer.

Modersmål och lärande: Texter och kontexter, 15 hp

Albsayes, Hatem. 2011. Tanmeyat maharat alqiraa wa alkitaba. Damaskus.  Kulturministeriet (s.328)

Chambers, Aidan. 2014. Böcker inom och omkring oss. 4. uppl. Stockholm. Gilla böcker (s. 293)

Elmeroth, Elizabeth. 2008. Etnisk maktordning i skola och samhälle. Lund. Studentlitteratur (s.180)

Gibbons, Pauline. 2016.  Stärk språket, stärk lärandet. 5. uppl. Halmstad. Studentlitteratur. ( s. 275)

Kamali, Massoud. 2006.  Skolböcker och kognitiv andrafiering, i utbildningens dilemma. Demokratiska ideal och andrafierande praxis, Statens offentliga utredningar (SOU 2006:400), Stockholm.  ss.47-101. Elektornisk tillgänglig på nätet.

Hyltenstam, Kenneth; och Lindberg, Inger. 2004.  Svenska som andraspråk i forskning, undervisning och samhälle. Lund. Studentlitteratur. (s.573-595)

Lorentz, Hans & Bergstedt, B. 2006. Interkulturella perspektiv: pedagogik i mångkulturella lärandemiljöer. Studentlitteratur AB

Nilson, Jan. 2007. Tematisk undervisning. 2. Uppl. Studentlitteratur AB

Diab.Henry; Johansson.K; & Avery.H. 2004. Och himlen var grå. Noveller av arabiska författare. Beirut. Dar Al-Kitab & Al-Muassasa al-Arabiya

Valda noveller och romaner tillkommer ca.600s

 

Kursvärdering

Deltagare som deltar i eller har avslutat en kurs ska ges möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av universitetet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för deltagarna.