I delkursen behandlas skrivundervisning och förutsättningarna för att främja elevers skrivutveckling inom ämnet svenska som andraspråk. Kursen behandlar skrivdidaktiska teorier och modeller ur ett kritiskt perspektiv och synliggör de komplexiteter som uppstår på olika nivåer när elever skriver på ett andraspråk. Under kursens gång granskas egenskaper hos de genrer och texttyper som är centrala för ämnet svenska som andraspråk samt hur texter anpassas till olika situationer och mottagare. Olika sätt att utforma stödstrukturer för skrivande diskuteras, liksom skrivandets betydelse för ett kritiskt samhällsdeltagande.
Svenska som andraspråk och lärande: skrivdidaktik, kunskapsutvecklande kommunikation och bedömning
Kurs inom program
Om kursen
Denna kurs ges som del av program:
Ämneslärarutbildning : Grundskolans årskurs 7-9, förstaämne Bild, 240 - 270 hp Ämneslärarutbildning : Grundskolans årskurs 7-9, förstaämne Engelska, 240 - 270 hp Ämneslärarutbildning : Gymnasieskolan, förstaämne Engelska Ämneslärarutbildning : Gymnasieskolan, förstaämne Historia Ämneslärarutbildning : Gymnasieskolan, förstaämne Idrott Ämneslärarutbildning : Gymnasieskolan, förstaämne Matematik Ämneslärarutbildning : Gymnasieskolan, förstaämne Religion Ämneslärarutbildning : Gymnasieskolan, förstaämne Samhällskunskap Ämneslärarutbildning : Gymnasieskolan, förstaämne Svenska Ämneslärarutbildning : Grundskolans årskurs 7-9, förstaämne Historia, 240 hp Ämneslärarutbildning : Grundskolans årskurs 7-9, förstaämne Idrott, 240 - 270 hp Ämneslärarutbildning : Grundskolans årskurs 7-9, förstaämne Matematik, 240 - 270 hp Ämneslärarutbildning : Grundskolans årskurs 7-9, förstaämne Religion, 240 - 270 hp Ämneslärarutbildning : Grundskolans årskurs 7-9, förstaämne Samhällskunskap, 240 - 270 hp Ämneslärarutbildning : Grundskolans årskurs 7-9, förstaämne Svenska, 240 - 270 hp
Kursinnehåll
Se delkurser.
Delkursen tar sin utgångspunkt i synen på språk- och kunskapsutveckling som en dynamisk process. Teorier om informell och formell inlärning och om den språkliga och sociala interaktionens betydelse för andraspråksutveckling studeras. Med utgångspunkt i teoristudierna prövar och värderar studenterna olika klassrumsaktiviteters potential när det gäller att skapa en språkligt interaktiv lärandemiljö. Med utgångspunkt i relevant teori utarbetar och presenterar studenterna förslag till klassrumsaktiviteter där varierande digitala, multimodala och andra arbetsformer samverkar i språk- och kunskapsutvecklande syfte. Vidare utarbetar och presenterar studenterna konkreta förslag på bedömningsformer avsedda att stötta elevernas språk- och kunskapsutveckling i förhållande till målen för ett specifikt arbetsområde. Under kursen ges studenterna därtill möjlighet att knyta samman och fördjupa sina insikter i frågor som rör formativa och summativa aspekter på bedömning. Med sin framtida pedagogiska verksamhet i sikte tränar studenterna även sin förmåga att tillsammans med kollegor utveckla en samsyn i bedömningsfrågor.
Behörighet och urval
Behörighetskrav
Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: AS206C Svenska som andraspråk och lärande: Språk och kultur (genomgången)
Kurslitteratur
Apelgren, Britt-Mari & Holmberg, Per (2018). På spaning efter progression: En studie av textstruktur i gymnasieelevers uppsatser på svenska och engelska. Stockholm: Skolverket. (35 s) Tillgänglig via internet.
Borgström, Eric. & Westman, Maria. (2017). Skrivbegreppet i Lgr 11. En studie av grundskolans ämnesplan i svenska. I Bendegard, Saga, Melander Marttala, Ulla & Westman, Maria (red.) Språk och norm. Rapport från ASLA:s symposium, 21-22 april 2016, Uppsala: ASLA, ss. 26–36. (11 s) Tillgänglig via internet.
Holmberg, Per. (2010). Text, språk och lärande. Introduktion till genrepedagogik. I Olofsson, Mikael, red. Symposium 2009: Genrer och funktionellt språk i teori och praktik. Nationellt centrum för svenska som andraspråk. Stockholms universitets förlag (15 s)
Holmberg, Per. & Wirdenäs, Karolina. (2010). Textkedjor, textsamtal och texttypologier i tre svensklärares klassrum. Språk & Stil 20: 105–131 (27 s)
Lindgren, Maria & Svensson, Gudrun (2015) (red.) Skrivande i skolan. Malmö: Gleerups Utbildning. (166 s)
Myhill, Debra. & Newman, Ruth. (2016). Metatalk: Enabling metalinguistic discussion about writing, International Journal of Educational Research 80: 177–187. (11 s) Tillgänglig via internet.
Pettersson, Theresia (2018). Del 6: Utredande text. Modul inom Läslyftet: Utvecklande skrivundervisning. (11 s) Tillgänglig via internet.
Schleppegrell, Mary J (2013). The role of metalanguage in supporting academic language development. Language Learning 63: 153–170. (18 s) Tillgänglig via internet.
Skolforskningsinstitutet (2018). Feedback i skrivundervisningen. Systematisk översikt 2018:01. Solna: Skolforskningsinstitutet. (55 s) Tillgänglig via internet.
Strömquist, Siv (2007). Skrivprocessen: teori och tillämpning. 3 uppl. Lund: Studentlitteratur (180 s)
Walldén, Robert (2017). Genrer och språkliga resurser i grundskolans läromedel: ett funktionellt perspektiv, Forskning om undervisning & lärande 5(2): 100–120. (21 s) Tillgänglig via internet.
Walldén, Robert (2020). Pedagogisk kommunikation i svenska som andraspråk. Lund: Studentlitteratur, ss. 87–149 (70 s)
Wedin, Åsa. (2017). Arbete med identitetstexter. Flerspråkigt skrivande för identitetsförhandling och engagemang. Nordand 12(1): 45–61. (17 s) Tillgänglig via internet.
Wiksten Folkeryd, Jenny (2010). Skriva med attityd, I Olofsson, Mikael (red.). Symposium 2009: Genrer och funktionellt språk i teori och praktik. Stockholm: Stockholms universitets förlag, ss. 164-175 (11 s)
Wirdenäs, Karolina. (2013). Att hjälpa eller stjälpa? Om lärarinteraktion och lärarstöd för skrivande i skolan. Språk & Stil (23): 59–84. (26 s) Tillgänglig via internet
Axelsson, Monica (2013). Flerspråkighet och lärande. I Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red.), Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur, ss. 547–577. (31 s)
Bringéus, Eva och Kouns, Maria (2016). Del 1: Språkanvändning, undervisning och lärande. Modul inom Läslyftet: Språk- och kunskapsutvecklande arbete. (11 s) Tillgänglig via internet.
Bringéus, Eva och Kouns, Maria (2016). Del 8: Att planera för elevers språkanvändning. Modul inom Läslyftet: Språk-och kunskapsutvecklande arbete. (11 s.) Tillgänglig via internet.
Einarsson, Anneli (2013). Dramapedagogik som form för medierat lärande. I Amhag, Lisbeth, Kupferberg, Feiwel & Leijon, Marie. Medierat lärande och pedagogisk mångfald. Lund: Studentlitteratur (s. 125-147) (22 s)
Gibbons, Pauline (2018). Lyft språket, lyft tänkandet. Språk och lärande. Tredje upplagan Stockholm: Hallgren och Fallgren (246 s.)
Godhe, Anna-Lena och Molin, Lisa (2016). Del 6: Att arbeta med digitala och multimodala texter. Modul inom Läslyftet: Språk- och kunskapsutvecklande arbete. (10 s) Tillgänglig via internet.
Hajer, Maaike och Meestringa, Theun (2014). Språkinriktad undervisning. En handbok. Stockholm: Hallgren & Fallgren (220 s)
Hägerfelth, Gun (2011). Språkarbete i alla ämnen. Stockholm: Liber (150 s)
Jönsson, Anders (2017). Lärande bedömning. Gleerups (194 s)
Lindberg, Inger (2007). Bedömning av skolrelaterat ordförråd. I Olofsson, Michael (red.). Symposium 2006: Bedömning, flerspråkighet och lärande. Stockholm: HLS förlag (20 s) Tillgänglig via internet.
Lindberg, Inger (2013). Samtal och interaktion i andraspråksforskning. I Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red.), Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur (s. 481-518) (37 s)
Rasmusson, Viveka och Erberth, Bodil (2016). Undervisa i pedagogiskt drama. Lund: Studentlitteratur (s. 41-62) (21 s)
Sellgren, Mariana (2016). Smågruppssamtal som en resurs för tänkande och lärande. I Kindenberg, Björn (red.) (2016). Flerspråkighet som resurs. Stockholm: Liber (s. 222–234) (12 s)
Skolverket (2017). Bygga svenska. Bedömningsstöd för nyanlända elevers språkutveckling i årskurs 7-9 och i gymnasieskolan. Stockholm: Skolverket (80 s) Tillgänglig via internet
Skolverket (2018). Greppa flerspråkigheten: en resurs i lärande och undervisning. Stockholm: Skolverket. (158 s) Tillgänglig via internet.
Wedin, Åsa (2016). Del 3: Att stötta och utveckla muntlighet i klassrummet. Modul inom Läslyftet: Från vardagsspråk till ämnesspråk. (11 s) Tillgänglig via internet.
Wiliam, Dylan (2013). Assessment: The Bridge between Teaching and Learning. Voices from the Middle 21(2). (5 s) Tillgänglig via internet.
Kurs- och ämnesplaner i svenska som andraspråk
Skolverkets material för kartläggning av nyanlända elever. Enligt lärares anvisning. Tillgänglig via internet.
Videofilmer och ett mindre antal artiklar kan tillkomma.
Skrivdidaktik ur ett andraspråksperspektiv
Apelgren, Britt-Mari & Holmberg, Per (2018). På spaning efter progression: En studie av textstruktur i gymnasieelevers uppsatser på svenska och engelska. Stockholm: Skolverket. (35 s) Tillgänglig via internet.
Borgström, Eric. & Westman, Maria. (2017). Skrivbegreppet i Lgr 11. En studie av grundskolans ämnesplan i svenska. I Bendegard, Saga, Melander Marttala, Ulla & Westman, Maria (red.) Språk och norm. Rapport från ASLA:s symposium, 21-22 april 2016, Uppsala: ASLA, ss. 26–36. (11 s) Tillgänglig via internet.
Holmberg, Per. (2010). Text, språk och lärande. Introduktion till genrepedagogik. I Olofsson, Mikael, red. Symposium 2009: Genrer och funktionellt språk i teori och praktik. Nationellt centrum för svenska som andraspråk. Stockholms universitets förlag (15 s)
Holmberg, Per. & Wirdenäs, Karolina. (2010). Textkedjor, textsamtal och texttypologier i tre svensklärares klassrum. Språk & Stil 20: 105–131 (27 s)
Lindgren, Maria & Svensson, Gudrun (2015) (red.) Skrivande i skolan. Malmö: Gleerups Utbildning. (166 s)
Myhill, Debra. & Newman, Ruth. (2016). Metatalk: Enabling metalinguistic discussion about writing, International Journal of Educational Research 80: 177–187. (11 s) Tillgänglig via internet.
Pettersson, Theresia (2018). Del 6: Utredande text. Modul inom Läslyftet: Utvecklande skrivundervisning. (11 s) Tillgänglig via internet.
Schleppegrell, Mary J (2013). The role of metalanguage in supporting academic language development. Language Learning 63: 153–170. (18 s) Tillgänglig via internet.
Skolforskningsinstitutet (2018). Feedback i skrivundervisningen. Systematisk översikt 2018:01. Solna: Skolforskningsinstitutet. (55 s) Tillgänglig via internet.
Strömquist, Siv (2007). Skrivprocessen: teori och tillämpning. 3 uppl. Lund: Studentlitteratur (180 s)
Walldén, Robert (2017). Genrer och språkliga resurser i grundskolans läromedel: ett funktionellt perspektiv, Forskning om undervisning & lärande 5(2): 100–120. (21 s) Tillgänglig via internet.
Walldén, Robert (2020). Pedagogisk kommunikation i svenska som andraspråk. Lund: Studentlitteratur, ss. 87–149 (70 s)
Wedin, Åsa. (2017). Arbete med identitetstexter. Flerspråkigt skrivande för identitetsförhandling och engagemang. Nordand 12(1): 45–61. (17 s) Tillgänglig via internet.
Wiksten Folkeryd, Jenny (2010). Skriva med attityd, I Olofsson, Mikael (red.). Symposium 2009: Genrer och funktionellt språk i teori och praktik. Stockholm: Stockholms universitets förlag, ss. 164-175 (11 s)
Wirdenäs, Karolina. (2013). Att hjälpa eller stjälpa? Om lärarinteraktion och lärarstöd för skrivande i skolan. Språk & Stil (23): 59–84. (26 s) Tillgänglig via internet
Språk- och kunskapsutvecklande undervisning och bedömning
Axelsson, Monica (2013). Flerspråkighet och lärande. I Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red.), Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur, ss. 547–577. (31 s)
Bringéus, Eva och Kouns, Maria (2016). Del 1: Språkanvändning, undervisning och lärande. Modul inom Läslyftet: Språk- och kunskapsutvecklande arbete. (11 s) Tillgänglig via internet.
Bringéus, Eva och Kouns, Maria (2016). Del 8: Att planera för elevers språkanvändning. Modul inom Läslyftet: Språk-och kunskapsutvecklande arbete. (11 s.) Tillgänglig via internet.
Einarsson, Anneli (2013). Dramapedagogik som form för medierat lärande. I Amhag, Lisbeth, Kupferberg, Feiwel & Leijon, Marie. Medierat lärande och pedagogisk mångfald. Lund: Studentlitteratur (s. 125-147) (22 s)
Gibbons, Pauline (2018). Lyft språket, lyft tänkandet. Språk och lärande. Tredje upplagan Stockholm: Hallgren och Fallgren (246 s.)
Godhe, Anna-Lena och Molin, Lisa (2016). Del 6: Att arbeta med digitala och multimodala texter. Modul inom Läslyftet: Språk- och kunskapsutvecklande arbete. (10 s) Tillgänglig via internet.
Hajer, Maaike och Meestringa, Theun (2014). Språkinriktad undervisning. En handbok. Stockholm: Hallgren & Fallgren (220 s)
Hägerfelth, Gun (2011). Språkarbete i alla ämnen. Stockholm: Liber (150 s)
Jönsson, Anders (2017). Lärande bedömning. Gleerups (194 s)
Lindberg, Inger (2007). Bedömning av skolrelaterat ordförråd. I Olofsson, Michael (red.). Symposium 2006: Bedömning, flerspråkighet och lärande. Stockholm: HLS förlag (20 s) Tillgänglig via internet.
Lindberg, Inger (2013). Samtal och interaktion i andraspråksforskning. I Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red.), Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur (s. 481-518) (37 s)
Rasmusson, Viveka och Erberth, Bodil (2016). Undervisa i pedagogiskt drama. Lund: Studentlitteratur (s. 41-62) (21 s)
Sellgren, Mariana (2016). Smågruppssamtal som en resurs för tänkande och lärande. I Kindenberg, Björn (red.) (2016). Flerspråkighet som resurs. Stockholm: Liber (s. 222–234) (12 s)
Skolverket (2017). Bygga svenska. Bedömningsstöd för nyanlända elevers språkutveckling i årskurs 7-9 och i gymnasieskolan. Stockholm: Skolverket (80 s) Tillgänglig via internet
Skolverket (2018). Greppa flerspråkigheten: en resurs i lärande och undervisning. Stockholm: Skolverket. (158 s) Tillgänglig via internet.
Wedin, Åsa (2016). Del 3: Att stötta och utveckla muntlighet i klassrummet. Modul inom Läslyftet: Från vardagsspråk till ämnesspråk. (11 s) Tillgänglig via internet.
Wiliam, Dylan (2013). Assessment: The Bridge between Teaching and Learning. Voices from the Middle 21(2). (5 s) Tillgänglig via internet.
Kurs- och ämnesplaner i svenska som andraspråk
Skolverkets material för kartläggning av nyanlända elever. Enligt lärares anvisning. Tillgänglig via internet.
Videofilmer och ett mindre antal artiklar kan tillkomma.
Kursvärdering
Studenter som deltar i eller har avslutat en kurs ska ges möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av universitetet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).
