Delkursen behandlar forskning om undervisning och kunskapsutveckling i och på ett andraspråk för ungdomar och vuxna. Forskningslitteratur granskas, analyseras och diskuteras, och särskild tonvikt läggs på forskning om klassrumssamtal och pedagogisk kommunikation som resurser i det språk- och kunskapsutvecklande arbetet i språkligt heterogena klassrum. Även aktionsforskning och andra praktikutvecklande forskningsinriktningar inom området diskuteras. Vikten av att utveckla ett vetenskapligt förhållningssätt till undervisning och kunskapsutvecklande processer uppmärksammas. I delkursen ingår beskrivning av ett mindre projektarbete med språkdidaktisk förankring i svenska som andraspråk.
Svenska som andraspråk och lärande: Text och språk i en föränderlig värld
Kurs inom program
Om kursen
Denna kurs ges som del av program:
Ämneslärarutbildning : Grundskolans årskurs 7-9, förstaämne Bild, 240 - 270 hp Ämneslärarutbildning : Gymnasieskolan, förstaämne Engelska Ämneslärarutbildning : Gymnasieskolan, förstaämne Historia Ämneslärarutbildning : Gymnasieskolan, förstaämne Idrott Ämneslärarutbildning : Gymnasieskolan, förstaämne Matematik Ämneslärarutbildning : Gymnasieskolan, förstaämne Religion Ämneslärarutbildning : Gymnasieskolan, förstaämne Samhällskunskap Ämneslärarutbildning : Gymnasieskolan, förstaämne Svenska
Kursinnehåll
.
Delkursen behandlar främst skönlitteratur men även andra medietexters möjligheter i ett språk- och kunskapsutvecklande sammanhang samt hur litteratur kan relateras till existentiella frågor och till föreställningar om kulturell och nationell identitet. Litteraturens plats i dagens skola behandlas utifrån litteraturdidaktisk forskning. Den lästa litteraturen diskuteras i förhållande till klass, genus och etnicitetsperspektiv. Delkursen ger en orientering i litteratur och filmanalys och teoretiska perspektiv på vad som händer i mötet mellan text och läsare. Bedömningsfrågor av litterär kompetens utifrån styrdokument diskuteras. Dessutom diskuteras kanonbegreppet och hur en traditionell litteraturkanon har sett ut i den svenska skolan. I kursen bearbetas och fördjupas studenternas erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning.
Behörighet och urval
Behörighetskrav
Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: AS230C Svenska som andraspråk och lärande: Interkulturalitet, flerspråkighet och ämnesrelaterat skolspråk (godkänd)
Kurslitteratur
Gynne, Annaliina (2019). ‘English or Swedish please, no Dari!’ – (trans)languaging and language policing in upper secondary school’s language introduction programme in Sweden, Classroom Discourse, 10(3-4), s. 347-368 (21 s). Tillgänglig via Internet.
Norlund Shaswar, Annika & Wedin, Åsa (2019). Language learning strategies and teaching practices in adult L2 education: The case of Swedish for Immigrants. Apples - Journal of Applied Language Studies, 13(3), 17-34 (17 s). Tillgänglig via Internet.
Nygård Larsson, Pia (2018). “We’re talking about mobility”: Discourse strategies for promoting disciplinary knowledge and language in educational contexts. Linguistics and Education, 48, s. 61-75 (14 s). Tillgänglig via Internet.
Nygård Larsson, Pia (2019). Semantiska vågor i klassrumsinteraktion – språk- och kunskapsutvecklande samtal i ämnesundervisning. Läslyftet. Lärportalen, Skolverket (11 s). Tillgänglig via Internet.
Sandgaard-Ekdahl, Hanna, & Walldén, Robert (2022). ”Det fattas jättemycket” – genreteoretiska perspektiv på vuxna andraspråkselevers texter och responssamtal. Forskning om undervisning & lärande, 10(2), 55–87 (33 s).Tillgänglig via internet.
Sundqvist, Pia, Erica Sandlund, Marie Källkvist, Kent Fredholm & Maria Dahlberg (2019). Ömsesidighet i framtidens praktiknära språkklassrumsforskning: ASLA-symposiets panelsamtal med forskare, lärare och elever. I: Klassrumsforskning och språk(ande). Rapport från ASLA-symposiet i Karlstad, 12–13 april, 2018, s. 19-41 (22 s). Tillgänglig via Internet.
Walldén, Robert (2019). Genom genrens lins: pedagogisk kommunikation i tidigare skolår. Avhandling. Malmö universitet, s. 17-69 (52 s). Tillgänglig via Internet.
Wedin, Åsa (2017). Arbete med identitetstexter. Flerspråkigt skrivande för identitetsförhandling och engagemang, Nordand 1, s. 45–61 (16 s). Tillgänglig via Internet.
Wedin, Åsa & Norlund Shaswar, Annika (2019). Whole class interaction in the adult L2-classroom: the case of Swedish for immigrants. Apples – Journal of Applied Language Studies, 13(2), 45-63 (18 s). Tillgänglig via Internet.
Winlund, Anna (2020) Emergent literacy instruction: ‘Continua of biliteracy’ among newly immigrated adolescents, Language and Education, 34(3), 249-266 (18 s). Tillgänglig via internet.
Valbara forskningsartiklar och avhandlingar tillkommer.
Andersson, Maria & Druker, Elina (red.) (2017). Mångkulturell barn och ungdomslitteratur. Studentlitteratur s. 51 – 106, 127–144 (72 s.)
Andersson, Peter m fl. (red.) (2014). Mångfaldens möjligheter. Litteratur- och språkdidaktik i Norden, s. 33 -71, 237-304 (105 s). Tillgänglig via Internet.
Bergman, Lotta (2014). "Textval i en global värld". I: Boglind, A., Holmberg, P. & Nordenstam, A. (red.) Mötesplatser – texter för svenskämnet. Studentlitteratur. (19 s.)
Bergsten, Staffan & Lars Ellerström (2004). Litteraturhistoriens grundbegrepp. Studentlitteratur. Kap. 3, 4, 10. (46 s.)
Bringéus, Eva (2011). När känslorna får styra. Om litteraturläsning i en mångkulturell gymnasieklass. Läses enligt lärarens anvisningar (ca 50 s). Tillgänglig via Internet.
Martinsson, Bengt-Göran (2018). Litteratur i skola och samhälle. Studentlitteratur. Kap. 1,3, 5, 7. ( 90 s.)
Molloy, Gunilla (2007). När pojkar läser och skriver. Studentlitteratur. Kap. 1 - 4, 7. (102 s.)
Thoms, Joshua (2014). An Ecological View of Whole-Class Discussions in a Second Language Literature Classroom: Teacher Reformulations as Affordances for Learning. The Modern Language Journal, Vol. 98, No. 3 (Fall 2014), s. 724-741
Walldén, Robert (2019). Med fokus på ord, uttryck och språklig stil: ett betydelseskapande litteraturarbete i grundläggande utbildning. I: Pedagogisk forskning i Sverige. Vol. 24, no 3-4, s. 35-60.
En gemensam roman och två valbara samt några kortare texter (artiklar, fanfiction-texter, dikter, låttexter).
Kurslitteratur inom delkurs
Språkliga perspektiv på undervisning och kunskapsutveckling
Gynne, Annaliina (2019). ‘English or Swedish please, no Dari!’ – (trans)languaging and language policing in upper secondary school’s language introduction programme in Sweden, Classroom Discourse, 10(3-4), s. 347-368 (21 s). Tillgänglig via Internet.
Norlund Shaswar, Annika & Wedin, Åsa (2019). Language learning strategies and teaching practices in adult L2 education: The case of Swedish for Immigrants. Apples - Journal of Applied Language Studies, 13(3), 17-34 (17 s). Tillgänglig via Internet.
Nygård Larsson, Pia (2018). “We’re talking about mobility”: Discourse strategies for promoting disciplinary knowledge and language in educational contexts. Linguistics and Education, 48, s. 61-75 (14 s). Tillgänglig via Internet.
Nygård Larsson, Pia (2019). Semantiska vågor i klassrumsinteraktion – språk- och kunskapsutvecklande samtal i ämnesundervisning. Läslyftet. Lärportalen, Skolverket (11 s). Tillgänglig via Internet.
Sandgaard-Ekdahl, Hanna, & Walldén, Robert (2022). ”Det fattas jättemycket” – genreteoretiska perspektiv på vuxna andraspråkselevers texter och responssamtal. Forskning om undervisning & lärande, 10(2), 55–87 (33 s).Tillgänglig via internet.
Sundqvist, Pia, Erica Sandlund, Marie Källkvist, Kent Fredholm & Maria Dahlberg (2019). Ömsesidighet i framtidens praktiknära språkklassrumsforskning: ASLA-symposiets panelsamtal med forskare, lärare och elever. I: Klassrumsforskning och språk(ande). Rapport från ASLA-symposiet i Karlstad, 12–13 april, 2018, s. 19-41 (22 s). Tillgänglig via Internet.
Walldén, Robert (2019). Genom genrens lins: pedagogisk kommunikation i tidigare skolår. Avhandling. Malmö universitet, s. 17-69 (52 s). Tillgänglig via Internet.
Wedin, Åsa (2017). Arbete med identitetstexter. Flerspråkigt skrivande för identitetsförhandling och engagemang, Nordand 1, s. 45–61 (16 s). Tillgänglig via Internet.
Wedin, Åsa & Norlund Shaswar, Annika (2019). Whole class interaction in the adult L2-classroom: the case of Swedish for immigrants. Apples – Journal of Applied Language Studies, 13(2), 45-63 (18 s). Tillgänglig via Internet.
Winlund, Anna (2020) Emergent literacy instruction: ‘Continua of biliteracy’ among newly immigrated adolescents, Language and Education, 34(3), 249-266 (18 s). Tillgänglig via internet.
Valbara forskningsartiklar och avhandlingar tillkommer.
Skönlitteratur i språk- och kunskapsutvecklande undervisning
Andersson, Maria & Druker, Elina (red.) (2017). Mångkulturell barn och ungdomslitteratur. Studentlitteratur s. 51 – 106, 127–144 (72 s.)
Andersson, Peter m fl. (red.) (2014). Mångfaldens möjligheter. Litteratur- och språkdidaktik i Norden, s. 33 -71, 237-304 (105 s). Tillgänglig via Internet.
Bergman, Lotta (2014). "Textval i en global värld". I: Boglind, A., Holmberg, P. & Nordenstam, A. (red.) Mötesplatser – texter för svenskämnet. Studentlitteratur. (19 s.)
Bergsten, Staffan & Lars Ellerström (2004). Litteraturhistoriens grundbegrepp. Studentlitteratur. Kap. 3, 4, 10. (46 s.)
Bringéus, Eva (2011). När känslorna får styra. Om litteraturläsning i en mångkulturell gymnasieklass. Läses enligt lärarens anvisningar (ca 50 s). Tillgänglig via Internet.
Martinsson, Bengt-Göran (2018). Litteratur i skola och samhälle. Studentlitteratur. Kap. 1,3, 5, 7. ( 90 s.)
Molloy, Gunilla (2007). När pojkar läser och skriver. Studentlitteratur. Kap. 1 - 4, 7. (102 s.)
Thoms, Joshua (2014). An Ecological View of Whole-Class Discussions in a Second Language Literature Classroom: Teacher Reformulations as Affordances for Learning. The Modern Language Journal, Vol. 98, No. 3 (Fall 2014), s. 724-741
Walldén, Robert (2019). Med fokus på ord, uttryck och språklig stil: ett betydelseskapande litteraturarbete i grundläggande utbildning. I: Pedagogisk forskning i Sverige. Vol. 24, no 3-4, s. 35-60.
En gemensam roman och två valbara samt några kortare texter (artiklar, fanfiction-texter, dikter, låttexter).
Kursvärdering
Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).
