Ask, Sofia (2007). Vägar till akademiskt skriftspråk. Diss. Växjö (220 s.)
Blomström, Vendela & Wennerberg, Jeanna (2015). Akademiskt läsande och skrivande. Lund: Studentlitteratur. (100 s.)
Brinkkjær, Ulf & Höyen, Marianne (2020). Vetenskapsteori för lärarstudenter. Lund: Studentlitteratur (kap. 2 Pedagogik som vetenskap) (20 s.)
Englund, Tomas, Forsberg, Eva & Sundberg, Daniel (red.) (2012). Vad räknas som kunskap? Läroplansteoretiska utsikter och inblickar i lärarutbildning och skola. Stockholm: Liber. S. 5-17; 20-38; 80-100; 118-139; 162-178; 200-224; 225-242. (130 s.)
Hjalmarsson, Jan, Nikolaidou, Zoe, Sköldvall, Kajsa & Eklund Helonen, Maria (2017). ”Fan va grymma vi är”. Effekter av ämnesintegrerad undervisning i akademiskt skrivande. I: Bondegård, Saga m.fl. (red.) Språk och norm. Rapport från ASLA:s symposium. Uppsala universitet 21-22 april 2016. S. 37-44. (8 s.)
Jakobson, Britt, Lundegård, Iann & Wickman, Per-Olof (red). (2014). Lärande i handling – en pragmatisk didaktik. Lund: Studentlitteratur. (s 25–99; 153–161; 185–193; 205–213).
Malmbjer, Anna (2017). Skriva i alla ämnen. En forskningsöversikt. I: Malmbjer, Anna (red.). Studenters skrivande i humaniora och samhällsvetenskap. Huddinge: Södertörns högskola. S. 13-54. (40 s.)
Olsson Jers, Cecilia & Bergman, Lotta (2014). Vilken väg tar den kritiska granskningen? Studenter i samtal om en vetenskaplig artikel. I: Högre utbildning (e-resurs) Lund: Swednet, 2010. Vol 14 (2014) nr 1, s. 35-47. (13 s.)
Schleppegrell, Mary. & Colombi, M. Cecilia (2002) Developing advanced literacy in first and second languages: meaning with power. New York: Routledge. finns att låna som e-bok) Läses i urval: 1–20, 45–66, 119–158, 187–208, 209–226, 245–260 (128 s.)
Sjöström, Jesper & Eilks, Ingo (2020). The Bildung theory – from von Humboldt to Klafki and beyond. I: Akpan, Ben & Kennedy, Theresa J. (red.), Science Education in Theory and Practice (s. 55-67). Cham: Springer (12 s.)