Bergöö, Kerstin & Jönsson, Karin (2012). Glädjen i att förstå: om textarbete med barn. Lund: Studentlitteratur (41 s)
Bjar, Louise & Liberg, Caroline (2010). Barn utvecklar sitt språk. Lund: Studentlitteratur (296 s)
Bruce, Barbro, Ivarsson, Ulrika, Svensson, Anna-Karin & Sventelius, Eva (2016). Språklig sårbarhet i förskola och skola: barnet, språket och pedagogiken. Lund: Studentlitteratur (264 s)
Edwards, Agneta (2019). Bilderbokens mångfald och möjligheter. Stockholm: Natur & Kultur (160 s)
Haggerty, Maggie (2010). ”Exploring curriculum implications of multimodal literacy in a New Zealand early childhood setting”, European Early Childhood Education Research Journal. Vol. 18, no. 3, September 2010, pp. 177-189. (12 s)
Kjällander, Susanne & Riddersporre, Bim (red) (2019). Digitalisering i förskolan. På vetenskaplig grund. Stockholm: Natur och Kultur (s. 21-83, 260-299, 323-344) (122 s)?
Kultti, Anne (2016). Flerspråkiga barns villkor i förskolan – lärande av och på ett annat språk. Stockholm: Liber (131 s)?
Läroplan för förskolan: Lpfö 18 (2018). Stockholm: Skolverket (tillgänglig på internet) (20 s)
Norling, Martina & Magnusson, Maria (2019). Att möta barns sociala språkmiljö i förskolan: flerdimensionella perspektiv. Stockholm: Liber (177 s )
Delar av följande avhandlingar läses i samråd med handledare:
Björklund, Elisabeth (2008). Att erövra litteracitet: små barns kommunikativa möten med berättande, bilder, text och tecken i förskolan. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet (tillgänglig på internet) (248 s)
Fast, Carina (2007). Sju barn lär sig läsa och skriva: familjeliv och populärkultur i möte med förskola och skola. Diss. Uppsala: Uppsala universitet (tillgänglig på internet) (200 s)
Hvit Lindstrand, Sara (2015). Små barns tecken och meningsskapande i förskola: Multimodalt görande och teknologi. Diss. Jönköping: Högskolan i Jönköping (tillgänglig på internet) (111 s)
Skönlitteratur tillkommer vid kursstart.