Delkursen behandlar ämneskunskaper inom språkutveckling samt det tidiga läsandet och skrivandet utifrån ett literacy- och flerspråkighetsperspektiv. Studenten identifierar literacyhändelser i förskolan vilka utgör grund för analys med hjälp av kursens centrala begrepp. Vidare diskuteras och problematiseras förutsättningar för barns lek och lärande i relation till literacy. Studentens egna erfarenheter från förskolans praktik används som utgångspunkt för att bearbeta kursens centrala innehåll. Inom ramen för akademisk literacy läggs i denna delkurs särskilt fokus på utveckling och bearbetning av akademisk text.
Barndom och lärande: Literacy och didaktik i förskola
Om kursen
Denna kurs ges som del av program:
Förskollärarutbildning : Flexibel variant Vidareutbildning av lärare (VAL)
Kursinnehåll
.
Delkursen behandlar barns möjlighet och rättighet att utveckla, använda och skapa språk i förskolans utbildning och undervisning vilket problematiseras ur ett normkritiskt perspektiv. Med utgångspunkt i poststrukturell teori planerar, genomför, analyserar och värderar studenten undervisning i form av språkutvecklande aktiviteter, där såväl skapandet av språkrika miljöer som multimodala former för språkande beaktas. Studentens egna erfarenheter från förskolans praktik används som utgångspunkt för att bearbeta kursens centrala innehåll.
Behörighet och urval
Behörighetskrav
Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: FO273A Barndom och lärande: Estetik och didaktik i förskola (genomgången)
Kurslitteratur
Course literature VT 2024
Bergöö, Kerstin & Jönsson, Karin (2012). Glädjen i att förstå: språk- och textarbete med barn. Lund: Studentlitteratur (s. 9-44, 83-92) (44 s)
Bjar, Louise & Liberg, Caroline (2010). Barn utvecklar sitt språk. Lund: Studentlitteratur (s. 17-28, 57-124, 215-238) (91 s)
Björklund, Elisabeth (2008). Att erövra litteracitet: små barns kommunikativa möten med berättande, bilder, text och tecken i förskolan. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet (s. 15-65) (50 s) (tillgänglig på internet)
Bruce, Barbro; Ivarsson, Ulrika; Svensson Anna-Karin & Sventelius, Eva (2016). Språklig sårbarhet i förskola och skola: barnet, språket och pedagogiken. Lund: Studentlitteratur (s. 27-112) (85 s)
Fast, Carina (2007). Sju barn lär sig läsa och skriva: familjeliv och populärkultur i möte med förskola och skola. Diss. Uppsala: Uppsala universitet (s. 31-43, 177-200) (35 s) (tillgänglig på internet)
Hvit Lindstrand, Sara (2015). Små barns tecken- och meningsskapande i förskola. Multimodalt görande och teknologi. Diss. Jönköping: Högskolan Jönköping (s. 17-57, 90-111) (61 s) (tillgänglig på internet)
Kultti, Anne (2014). Flerspråkiga barns villkor i förskolan: lärande av och på ett annat språk. Stockholm: Liber (s. 9-109) (100 s)
Norling, Martina; Magnusson, Maria (red.) (2109). Att möta barns sociala språkmiljö i förskolan: flerdimensionella perspektiv. Lund: Studentlitteratur (s. 9-99) (90 s)
Styrdokument, ytterligare litteratur och andra läromedel kan tillkomma vid kursstart
Bjar, Louise & Liberg, Caroline (2010). Barn utvecklar sitt språk. Lund: Studentlitteratur (s. 77-100, 151-192) (64 s)
Edwards, Agneta (2019). Bilderbokens mångfald och möjligheter. Stockholm: Natur & Kultur (s. 10-130) (120 s)
Haggerty, Maggie (2010). Exploring curriculum implications of multimodal literacy in a New Zealand early childhood setting. European Early Childhood Education Research Journal. Vol. 18, no. 3, September 2010, pp. 177-189 (12 s)
Kjällander, Susanne & Riddersporre, Bim (2019). Digitalisering i förskolan på vetenskaplig grund. Stockholm: Natur & Kultur (s. 64-83, 323-344) (40 s)
Lind, Ulla (2001). Positioner i svensk barnpedagogisk forskning. En kunskapsöversikt. Stockholm: Statens skolverk (s. 49-58) (10 s) (tillgänglig på internet)
Nilsson, Monica; Lecusay, Robert; Alnervik, Karin & Ferholt, Beth (2018). Iscensättning av undervisning: Målrelationellt lärande i förskolan. I: Barn. Forskning om barn og barndom i Norden. Nr: 3-4, s.109-126 (17 s) (tillgänglig på internet)
Norling, Martina & Magnusson, Maria (red.) (2109). Att möta barns sociala språkmiljö i förskolan: flerdimensionella perspektiv. Lund: Studentlitteratur (s. 41-53, 127-178) (63 s)
Odenbring, Ylva (2014). Emmaboken, den jämställda familjen och förskolan - en historisk och samhällskritisk studie. Tidskrift för Nordisk Barnehageforskning, Vol. 7, No 2, (s. 1-14) (14 s)
Vallberg Roth, Ann-Christine; Holmberg, Ylva; Löf, Camilla & Stensson, Catrin (red.) (2020). Didaktik: flerstämmig undervisning i förskolan. Lund: Studentlitteratur (s. 229-297) (68 s)
Styrdokument, ytterligare litteratur och andra läromedel kan tillkomma vid kursstart.
Course literature VT 2025
Bergöö, Kerstin & Jönsson, Karin (2012). Glädjen i att förstå: språk- och textarbete med barn. Lund: Studentlitteratur (s. 9-44, 83-92) (44 s)
Bjar, Louise & Liberg, Caroline (2010). Barn utvecklar sitt språk. Lund: Studentlitteratur (s. 17-28, 57-124, 215-238) (91 s)
Björklund, Elisabeth (2008). Att erövra litteracitet: små barns kommunikativa möten med berättande, bilder, text och tecken i förskolan. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet (s. 15-65) (50 s) (tillgänglig på internet)
Bruce, Barbro; Ivarsson, Ulrika; Svensson Anna-Karin & Sventelius, Eva (2016). Språklig sårbarhet i förskola och skola: barnet, språket och pedagogiken. Lund: Studentlitteratur (s. 27-112) (85 s)
Fast, Carina (2007). Sju barn lär sig läsa och skriva: familjeliv och populärkultur i möte med förskola och skola. Diss. Uppsala: Uppsala universitet (s. 31-43, 177-200) (35 s) (tillgänglig på internet)
Hvit Lindstrand, Sara (2015). Små barns tecken- och meningsskapande i förskola. Multimodalt görande och teknologi. Diss. Jönköping: Högskolan Jönköping (s. 17-57, 90-111) (61 s) (tillgänglig på internet)
Kultti, Anne (2014). Flerspråkiga barns villkor i förskolan: lärande av och på ett annat språk. Stockholm: Liber (s. 9-109) (100 s)
Norling, Martina; Magnusson, Maria (red.) (2109). Att möta barns sociala språkmiljö i förskolan: flerdimensionella perspektiv. Lund: Studentlitteratur (s. 9-99) (90 s)
Styrdokument, ytterligare litteratur och andra läromedel kan tillkomma vid kursstart
Bjar, Louise & Liberg, Caroline (2010). Barn utvecklar sitt språk. Lund: Studentlitteratur (s. 77-100, 151-192) (64 s)
Edwards, Agneta (2019). Bilderbokens mångfald och möjligheter. Stockholm: Natur & Kultur (s. 10-130) (120 s)
Haggerty, Maggie (2010). Exploring curriculum implications of multimodal literacy in a New Zealand early childhood setting. European Early Childhood Education Research Journal. Vol. 18, no. 3, September 2010, pp. 177-189 (12 s)
Kjällander, Susanne & Riddersporre, Bim (2019). Digitalisering i förskolan på vetenskaplig grund. Stockholm: Natur & Kultur (s. 64-83, 323-344) (40 s)
Lind, Ulla (2001). Positioner i svensk barnpedagogisk forskning. En kunskapsöversikt. Stockholm: Statens skolverk (s. 49-58) (10 s) (tillgänglig på internet)
Nilsson, Monica; Lecusay, Robert; Alnervik, Karin & Ferholt, Beth (2018). Iscensättning av undervisning: Målrelationellt lärande i förskolan. I: Barn. Forskning om barn og barndom i Norden. Nr: 3-4, s.109-126 (17 s) (tillgänglig på internet)
Norling, Martina & Magnusson, Maria (red.) (2109). Att möta barns sociala språkmiljö i förskolan: flerdimensionella perspektiv. Lund: Studentlitteratur (s. 41-53, 127-178) (63 s)
Odenbring, Ylva (2014). Emmaboken, den jämställda familjen och förskolan - en historisk och samhällskritisk studie. Tidskrift för Nordisk Barnehageforskning, Vol. 7, No 2, (s. 1-14) (14 s)
Vallberg Roth, Ann-Christine; Holmberg, Ylva; Löf, Camilla & Stensson, Catrin (red.) (2020). Didaktik: flerstämmig undervisning i förskolan. Lund: Studentlitteratur (s. 229-297) (68 s)
Styrdokument, ytterligare litteratur och andra läromedel kan tillkomma vid kursstart.
Kurslitteratur inom delkurs
Delkurs 1: Barns tidiga språkutveckling
Bergöö, Kerstin & Jönsson, Karin (2012). Glädjen i att förstå: språk- och textarbete med barn. Lund: Studentlitteratur (s. 9-44, 83-92) (44 s)
Bjar, Louise & Liberg, Caroline (2010). Barn utvecklar sitt språk. Lund: Studentlitteratur (s. 17-28, 57-124, 215-238) (91 s)
Björklund, Elisabeth (2008). Att erövra litteracitet: små barns kommunikativa möten med berättande, bilder, text och tecken i förskolan. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet (s. 15-65) (50 s) (tillgänglig på internet)
Bruce, Barbro; Ivarsson, Ulrika; Svensson Anna-Karin & Sventelius, Eva (2016). Språklig sårbarhet i förskola och skola: barnet, språket och pedagogiken. Lund: Studentlitteratur (s. 27-112) (85 s)
Fast, Carina (2007). Sju barn lär sig läsa och skriva: familjeliv och populärkultur i möte med förskola och skola. Diss. Uppsala: Uppsala universitet (s. 31-43, 177-200) (35 s) (tillgänglig på internet)
Hvit Lindstrand, Sara (2015). Små barns tecken- och meningsskapande i förskola. Multimodalt görande och teknologi. Diss. Jönköping: Högskolan Jönköping (s. 17-57, 90-111) (61 s) (tillgänglig på internet)
Kultti, Anne (2014). Flerspråkiga barns villkor i förskolan: lärande av och på ett annat språk. Stockholm: Liber (s. 9-109) (100 s)
Norling, Martina; Magnusson, Maria (red.) (2109). Att möta barns sociala språkmiljö i förskolan: flerdimensionella perspektiv. Lund: Studentlitteratur (s. 9-99) (90 s)
Styrdokument, ytterligare litteratur och andra läromedel kan tillkomma vid kursstart
Delkurs 1: Barns tidiga språkutveckling
Bergöö, Kerstin & Jönsson, Karin (2012). Glädjen i att förstå: språk- och textarbete med barn. Lund: Studentlitteratur (s. 9-44, 83-92) (44 s)
Bjar, Louise & Liberg, Caroline (2010). Barn utvecklar sitt språk. Lund: Studentlitteratur (s. 17-28, 57-124, 215-238) (91 s)
Björklund, Elisabeth (2008). Att erövra litteracitet: små barns kommunikativa möten med berättande, bilder, text och tecken i förskolan. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet (s. 15-65) (50 s) (tillgänglig på internet)
Bruce, Barbro; Ivarsson, Ulrika; Svensson Anna-Karin & Sventelius, Eva (2016). Språklig sårbarhet i förskola och skola: barnet, språket och pedagogiken. Lund: Studentlitteratur (s. 27-112) (85 s)
Fast, Carina (2007). Sju barn lär sig läsa och skriva: familjeliv och populärkultur i möte med förskola och skola. Diss. Uppsala: Uppsala universitet (s. 31-43, 177-200) (35 s) (tillgänglig på internet)
Hvit Lindstrand, Sara (2015). Små barns tecken- och meningsskapande i förskola. Multimodalt görande och teknologi. Diss. Jönköping: Högskolan Jönköping (s. 17-57, 90-111) (61 s) (tillgänglig på internet)
Kultti, Anne (2014). Flerspråkiga barns villkor i förskolan: lärande av och på ett annat språk. Stockholm: Liber (s. 9-109) (100 s)
Norling, Martina; Magnusson, Maria (red.) (2109). Att möta barns sociala språkmiljö i förskolan: flerdimensionella perspektiv. Lund: Studentlitteratur (s. 9-99) (90 s)
Styrdokument, ytterligare litteratur och andra läromedel kan tillkomma vid kursstart
Delkurs 2: Literacy i utbildning och undervisning
Bjar, Louise & Liberg, Caroline (2010). Barn utvecklar sitt språk. Lund: Studentlitteratur (s. 77-100, 151-192) (64 s)
Edwards, Agneta (2019). Bilderbokens mångfald och möjligheter. Stockholm: Natur & Kultur (s. 10-130) (120 s)
Haggerty, Maggie (2010). Exploring curriculum implications of multimodal literacy in a New Zealand early childhood setting. European Early Childhood Education Research Journal. Vol. 18, no. 3, September 2010, pp. 177-189 (12 s)
Kjällander, Susanne & Riddersporre, Bim (2019). Digitalisering i förskolan på vetenskaplig grund. Stockholm: Natur & Kultur (s. 64-83, 323-344) (40 s)
Lind, Ulla (2001). Positioner i svensk barnpedagogisk forskning. En kunskapsöversikt. Stockholm: Statens skolverk (s. 49-58) (10 s) (tillgänglig på internet)
Nilsson, Monica; Lecusay, Robert; Alnervik, Karin & Ferholt, Beth (2018). Iscensättning av undervisning: Målrelationellt lärande i förskolan. I: Barn. Forskning om barn og barndom i Norden. Nr: 3-4, s.109-126 (17 s) (tillgänglig på internet)
Norling, Martina & Magnusson, Maria (red.) (2109). Att möta barns sociala språkmiljö i förskolan: flerdimensionella perspektiv. Lund: Studentlitteratur (s. 41-53, 127-178) (63 s)
Odenbring, Ylva (2014). Emmaboken, den jämställda familjen och förskolan - en historisk och samhällskritisk studie. Tidskrift för Nordisk Barnehageforskning, Vol. 7, No 2, (s. 1-14) (14 s)
Vallberg Roth, Ann-Christine; Holmberg, Ylva; Löf, Camilla & Stensson, Catrin (red.) (2020). Didaktik: flerstämmig undervisning i förskolan. Lund: Studentlitteratur (s. 229-297) (68 s)
Styrdokument, ytterligare litteratur och andra läromedel kan tillkomma vid kursstart.
Delkurs 2: Literacy i utbildning och undervisning
Bjar, Louise & Liberg, Caroline (2010). Barn utvecklar sitt språk. Lund: Studentlitteratur (s. 77-100, 151-192) (64 s)
Edwards, Agneta (2019). Bilderbokens mångfald och möjligheter. Stockholm: Natur & Kultur (s. 10-130) (120 s)
Haggerty, Maggie (2010). Exploring curriculum implications of multimodal literacy in a New Zealand early childhood setting. European Early Childhood Education Research Journal. Vol. 18, no. 3, September 2010, pp. 177-189 (12 s)
Kjällander, Susanne & Riddersporre, Bim (2019). Digitalisering i förskolan på vetenskaplig grund. Stockholm: Natur & Kultur (s. 64-83, 323-344) (40 s)
Lind, Ulla (2001). Positioner i svensk barnpedagogisk forskning. En kunskapsöversikt. Stockholm: Statens skolverk (s. 49-58) (10 s) (tillgänglig på internet)
Nilsson, Monica; Lecusay, Robert; Alnervik, Karin & Ferholt, Beth (2018). Iscensättning av undervisning: Målrelationellt lärande i förskolan. I: Barn. Forskning om barn og barndom i Norden. Nr: 3-4, s.109-126 (17 s) (tillgänglig på internet)
Norling, Martina & Magnusson, Maria (red.) (2109). Att möta barns sociala språkmiljö i förskolan: flerdimensionella perspektiv. Lund: Studentlitteratur (s. 41-53, 127-178) (63 s)
Odenbring, Ylva (2014). Emmaboken, den jämställda familjen och förskolan - en historisk och samhällskritisk studie. Tidskrift för Nordisk Barnehageforskning, Vol. 7, No 2, (s. 1-14) (14 s)
Vallberg Roth, Ann-Christine; Holmberg, Ylva; Löf, Camilla & Stensson, Catrin (red.) (2020). Didaktik: flerstämmig undervisning i förskolan. Lund: Studentlitteratur (s. 229-297) (68 s)
Styrdokument, ytterligare litteratur och andra läromedel kan tillkomma vid kursstart.
Kursvärdering
Studenter som deltar i eller har avslutat en kurs ska ges möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av universitetet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).