I delkursen studeras ämneskunskaper, begrepp och ämnesspecifika fenomen inom naturvetenskap och teknik med relevans för förskolans utbildning. Häri ingår grundläggande kunskap om naturvetenskapens ämnesinnehåll och teknik samt hållbar utveckling och dess olika dimensioner ur ett naturvetenskapligt och tekniskt perspektiv. Studenten identifierar händelser i förskolan som berör naturvetenskap och teknik samt hållbar utveckling. Vidare diskuteras och problematiseras förutsättningar för barns lek och lärande i förhållande till naturvetenskap och teknik. Studentens egna erfarenheter från förskolans praktik används som utgångspunkt för att bearbeta kursens centrala innehåll.
Barndom och lärande: Naturvetenskap, teknik och didaktik i förskola
Om kursen
Denna kurs ges som del av program:
Kursinnehåll
.
Delkursen behandlar barns möjligheter att möta, pröva och utmanas inom naturvetenskap och teknik i förskolans utbildning och undervisning. Detta problematiseras i förhållande till hållbar utveckling. Med utgångspunkt i pragmatisk teori planerar, genomför, analyserar och värderar studenten undervisning inom naturvetenskap och teknik, där såväl analoga som digitala aspekter i undervisningen beaktas. Studentens egna erfarenheter från förskolans praktik används som utgångspunkt för att bearbeta kursens centrala innehåll.
Behörighet och urval
Behörighetskrav
Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: UV216A Didaktik och undervisning i förskola (genomgången)
Kurslitteratur
Areskoug, Mats; Ekborg, Margareta; Rosberg, Maria & Thulin, Susanne (2020). Naturvetenskapens bärande idéer: för förskollärare. Malmö: Gleerups förlag (245 s)
Att förändra vår värld: Agenda 2030 för hållbar utveckling (2016). Stockholm: Regeringskansliet (38 s)
Axell, Cecilia; Berggren, Helene; Frejd, Johanna; Hagerman, Frans & Pettersson, Alma Jahic (2018). Naturvetenskap och teknik genom estetiska lärprocesser i förskolan. Stockholm: Natur & Kultur (s. 15-40) (25 s)
Bjurulf, Veronica (2013). Teknikdidaktik i förskolan. Stockholm: Norstedts (160 s)
Sundberg, Bodil; Areljung, Sofie; Due, Karin; Ottander, Christina & Tellgren, Britt (2020). Förskolans naturvetenskap i praktiken. Malmö: Gleerups (131 s)
Styrdokument, ytterligare litteratur och andra läromedel kan tillkomma vid kursstart.
Att förändra vår värld: Agenda 2030 för hållbar utveckling (2016). Stockholm: Regeringskansliet (38 s)
Axell, Cecilia; Berggren, Helene; Frejd, Johanna; Hagerman, Frans & Pettersson, Alma Jahic (2018). Naturvetenskap och teknik genom estetiska lärprocesser i förskolan. Stockholm: Natur & Kultur (s. 41-138) (97 s)
Bjurulf, Veronica (2013). Teknikdidaktik i förskolan. Stockholm: Norstedts (160 s)
Hedefalk, Maria (2014). Förskola för hållbar utveckling. Förutsättningar för barns utveckling av handlingskompetens för hållbar utveckling. Uppsala: Uppsala universitet (s. 16-49) (33 s) (tillgänglig på internet)
Olanders, Marit (red.) (2022). Hållbarhet och egenmakt i förskolan. Lund: Studentlitteratur (156 s)
Kjällander, Susanne & Riddersporre, Bim (2019). Digitalisering i förskolan på vetenskaplig grund. Stockholm: Natur & Kultur (s. 84-114) (30 s)
Nilsson, Karin & Dahlbeck, Per (red.) (2018). Förskolans arbete med naturvetenskap och teknik. Lund: Studentlitteratur (117 s)
Sundberg, Bodil; Areljung, Sofie; Due, Karin; Ottander, Christina & Tellgren, Britt (2020). Förskolans naturvetenskap i praktiken. Malmö: Gleerups (131 s)
Vallberg Roth, Ann-Christine; Holmberg, Ylva; Löf, Camilla & Stensson, Catrin (2020). Didaktik – flerstämmig undervisning i förskolan. Lund: Studentlitteratur (s. 301–359) (58 s)
Styrdokument, ytterligare litteratur och andra läromedel kan tillkomma vid kursstart.
Kurslitteratur inom delkurs
Delkurs 1: Ämneskunskaper i naturvetenskap och teknik
Areskoug, Mats; Ekborg, Margareta; Rosberg, Maria & Thulin, Susanne (2020). Naturvetenskapens bärande idéer: för förskollärare. Malmö: Gleerups förlag (245 s)
Att förändra vår värld: Agenda 2030 för hållbar utveckling (2016). Stockholm: Regeringskansliet (38 s)
Axell, Cecilia; Berggren, Helene; Frejd, Johanna; Hagerman, Frans & Pettersson, Alma Jahic (2018). Naturvetenskap och teknik genom estetiska lärprocesser i förskolan. Stockholm: Natur & Kultur (s. 15-40) (25 s)
Bjurulf, Veronica (2013). Teknikdidaktik i förskolan. Stockholm: Norstedts (160 s)
Sundberg, Bodil; Areljung, Sofie; Due, Karin; Ottander, Christina & Tellgren, Britt (2020). Förskolans naturvetenskap i praktiken. Malmö: Gleerups (131 s)
Styrdokument, ytterligare litteratur och andra läromedel kan tillkomma vid kursstart.
Delkurs 2: Naturvetenskap och teknik i utbildning och undervisning
Att förändra vår värld: Agenda 2030 för hållbar utveckling (2016). Stockholm: Regeringskansliet (38 s)
Axell, Cecilia; Berggren, Helene; Frejd, Johanna; Hagerman, Frans & Pettersson, Alma Jahic (2018). Naturvetenskap och teknik genom estetiska lärprocesser i förskolan. Stockholm: Natur & Kultur (s. 41-138) (97 s)
Bjurulf, Veronica (2013). Teknikdidaktik i förskolan. Stockholm: Norstedts (160 s)
Hedefalk, Maria (2014). Förskola för hållbar utveckling. Förutsättningar för barns utveckling av handlingskompetens för hållbar utveckling. Uppsala: Uppsala universitet (s. 16-49) (33 s) (tillgänglig på internet)
Olanders, Marit (red.) (2022). Hållbarhet och egenmakt i förskolan. Lund: Studentlitteratur (156 s)
Kjällander, Susanne & Riddersporre, Bim (2019). Digitalisering i förskolan på vetenskaplig grund. Stockholm: Natur & Kultur (s. 84-114) (30 s)
Nilsson, Karin & Dahlbeck, Per (red.) (2018). Förskolans arbete med naturvetenskap och teknik. Lund: Studentlitteratur (117 s)
Sundberg, Bodil; Areljung, Sofie; Due, Karin; Ottander, Christina & Tellgren, Britt (2020). Förskolans naturvetenskap i praktiken. Malmö: Gleerups (131 s)
Vallberg Roth, Ann-Christine; Holmberg, Ylva; Löf, Camilla & Stensson, Catrin (2020). Didaktik – flerstämmig undervisning i förskolan. Lund: Studentlitteratur (s. 301–359) (58 s)
Styrdokument, ytterligare litteratur och andra läromedel kan tillkomma vid kursstart.
Kursvärdering
Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).