Delkursen utgör en fortsättning och fördjupning av olika teoretiska riktningar som spelat en betydande roll inom kriminologin.
Kriminologi: Kandidatkurs
Om kursen
Denna kurs ges som del av program:
Kursinnehåll
Syftet med kursen är att studenten utvecklar fördjupad kunskap om och ett kritiskt förhållningssätt till olika kriminologiska teorier och dess utveckling över tid. Syftet är även att studenten får fördjupad kunskap om metodanvändning i forskningsarbete. Särskilt fokus läggs på textanalys och statistisk analys. Kursen avslutas med att studenten skriver ett kriminologiskt relevant examensarbete.
Kursen består av tre delkurser:
Delkursen består av tre moment: metodanvändning i forskningsarbete, textanalys och statistisk analys. Varje moment innehåller en diskussion av aktuella tillvägagångssätt och datamaterial samt praktisk tillämpning.
I delkursen identifierar studenten ett problemområde och planerar och genomför en vetenskaplig studie med utgångspunkt från problemformuleringen. Studenten presenterar studien i ett skriftligt examensarbete som ska inkludera en diskussion om etiska frågeställningar kopplade till det identifierade problemområdet. Slutligen diskuterar studenten examensarbetets genomförande och resultat samt opponerar på en annan students examensarbete.
Behörighet och urval
Behörighetskrav
För tillträde till kursen krävs kurs KG111B, KG131C samt ytterligare avslutade kurser omfattande minst 60 hp inom kriminologiprogrammet (VGKRK).
Kurslitteratur
Agnew R, (1992) Foundations for a general strain theory of crime and delinquency. Criminology, 30: 47-87.
Agnew R, (2001) Building on the Foundation of General Strain Theory: Specifying the Types of Strain Most Likely to Lead to Crime and Delinquency. Journal of research in crime and delinquency, 38: 319-361.
Akers RL, (1998) Social learning and social structure: A general theory of crime and deviance. Boston: Northeastern University Press. Kapitel 3. 40 sidor.
Bursik R, (1988) Social disorganization and theories of crime and delinquency: Problems and prospects. Criminology, 26: 519-552.
Cohen LE, Felson M, (1979) Social Change and Crime Rate Trends: A Routine Activity Approach. American Sociological Review 44:588-608.
Cornish DB, Clarke RV, (1986) The Reasoning Criminal: Rational Perspectives on Offending. New York. Springer verlag. Kapitel 1, 7 och 8. 50 sidor.
Cornish D, (1993) Theories of Action in Criminology: Learning Theory and rational Choice Approaches. I Clarke RV, Felson M, (red). Routine Activity and Rational Choice. Advances in Criminological Theory, 5: 351-382.
Felson M, (2002) Crime and Everyday Life. Third Edition. Thousand Oaks. SAGE publications. Kapitel 1, 2, 3 och 11. 60 sidor.
Geis G, (2000) On the absence of self-control as the basis for a general theory of crime: A critique. Theoretical Criminology, 4: 35-53.
Gottfredson MR, Hirschi T, (1990) A General Theory of Crime. Stanford. Stanford University Press. Kapitel 1, 2 och 5. 80 sidor.
Hirschi T, (2002) Causes of delinquency. New Brunswick. Transaction publishers. Introduktion och Kapitel 1 och 2. 44 sidor.
Hirschi T, Gottfredson MR, (2000) In defence of self-control. Theoretical Criminology, 4: 55-69.
Laub JH, Sampson RJ, (2003) Shared beginnings, divergent lives. Cambridge MA. Harvard University Press. Kapitel 2, 3 och 10. 70 sidor.
Matsueda RL, (1988) The current state of differential association theory. Crime and Delinquency, 34:277-306.
Mellgren C, Väfors-Fritz M., Tiby E, (red.) (2018) Kriminologi. En studiehandbok. Lund: Studentlitteratur. 223 sidor.
Merton RK, (1938) Social structure and anomie. American Sociological Review, 3:672-682.
Sampson RJ, (2006) How does community context matter? Social mechanisms and the explanation of crime rates. I Wikström P-O, Sampson Robert J (red). The Explanation of Crime: Context, Mechanisms and Development. Cambridge: Cambridge University Press. 30 sidor.
Sampson RJ, Laub JH, (1993) Crime in the making. Cambridge MA. Harvard University Press. Kapitel 1 och 10. 35 sidor.
Sutherland EH, Cressey DR, (1955) Principles of Criminology. Lippincott. Kapitel 4. 10 sidor.
Trasler G, (1993) Conscience, Opportunity, Rational Choice and Crime. I Clarke RV, Felson M (red). Routine Activity and Rational Choice. Advances in Criminological Theory, 5: 305-322.
Wikström P-O, (2006) Individuals, Settings and Acts of Crime. Situational Mechanisms and the Explanation of Crime. I Wikström P-O, Sampson Robert J,(red). The Explanation of Crime: Context, Mechanisms and Development. Cambridge. Cambridge University Press. 50 sidor.
Wikström P-O, Trieber K, (2007) The Role of Self-Control in Crime Causation. Beyond Gottfredson and Hirschi’s General Theory of Crime. European Journal of Criminology, 4:237-264.
Wikström P-O, (2010) Situational Action Theory. I: Cullen F, Wilcox P. (red.). Encyclopedia of criminological theory. Sage publications. 15 sidor.
Ca 300 sidor vetenskapliga artiklar tillkommer.
Ahrne G, & Svensson P, (2015). Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber, ca 275 sidor.
Djurfeldt G, Barmark M, (2009) Statistisk verktygslåda 2- multivariat analys. Lund: Studentlitteratur, 335 sidor.
Djurfeldt G, Larsson R, Stjärnhagen O, (2010) Statistisk verktygslåda 1 - samhällsvetenskaplig orsaksanalys med kvantitativa metoder. Upplaga 2. Lund: Studentlitteratur, ca 450 sidor.
Roxell L, Tiby E, (2006) Frågor, fält och filter: kriminologisk metodbok. Lund: Studentlitteratur, 335 sidor.
För (etiska) regler och riktlinjer för forskning, se CODEX: www.codex.uu.se
Ca 300 sidor vetenskapliga artiklar tillkommer.
Alvesson M, Sandberg, J (2013) Constructing Research Questions. Doing Interesting Research. Sage publications, 141 sidor.
Backman J, (2016). Rapporter och uppsatser. 3:e upplagan. Lund: Studentlitteratur. 223 sidor.
Forsman B, (1997) Forskningsetik. En introduktion. Lund: Studentlitteratur. 138 sidor.
Gudmundsson P, (2018) Skrivanvisningar för studenter vid fakulteten för hälsa och samhälle. Malmö högskola. Hälsa och samhälle
Mellgren C, Väfors-Fritz M., Tiby E, (red.) (2018) Kriminologi. En studiehandbok. Lund: Studentlitteratur. 223 sidor.
SFS 2003:460 Lag om etikprövning av forskning som avser människor.
Vetenskapsrådet, (2011) God forskningssed. ISBN 978-91-7307-189-5
Övrig litteratur bestäms i samråd med handledare.
Kurslitteratur inom delkurs
1. Kriminologisk teori
Agnew R, (1992) Foundations for a general strain theory of crime and delinquency. Criminology, 30: 47-87.
Agnew R, (2001) Building on the Foundation of General Strain Theory: Specifying the Types of Strain Most Likely to Lead to Crime and Delinquency. Journal of research in crime and delinquency, 38: 319-361.
Akers RL, (1998) Social learning and social structure: A general theory of crime and deviance. Boston: Northeastern University Press. Kapitel 3. 40 sidor.
Bursik R, (1988) Social disorganization and theories of crime and delinquency: Problems and prospects. Criminology, 26: 519-552.
Cohen LE, Felson M, (1979) Social Change and Crime Rate Trends: A Routine Activity Approach. American Sociological Review 44:588-608.
Cornish DB, Clarke RV, (1986) The Reasoning Criminal: Rational Perspectives on Offending. New York. Springer verlag. Kapitel 1, 7 och 8. 50 sidor.
Cornish D, (1993) Theories of Action in Criminology: Learning Theory and rational Choice Approaches. I Clarke RV, Felson M, (red). Routine Activity and Rational Choice. Advances in Criminological Theory, 5: 351-382.
Felson M, (2002) Crime and Everyday Life. Third Edition. Thousand Oaks. SAGE publications. Kapitel 1, 2, 3 och 11. 60 sidor.
Geis G, (2000) On the absence of self-control as the basis for a general theory of crime: A critique. Theoretical Criminology, 4: 35-53.
Gottfredson MR, Hirschi T, (1990) A General Theory of Crime. Stanford. Stanford University Press. Kapitel 1, 2 och 5. 80 sidor.
Hirschi T, (2002) Causes of delinquency. New Brunswick. Transaction publishers. Introduktion och Kapitel 1 och 2. 44 sidor.
Hirschi T, Gottfredson MR, (2000) In defence of self-control. Theoretical Criminology, 4: 55-69.
Laub JH, Sampson RJ, (2003) Shared beginnings, divergent lives. Cambridge MA. Harvard University Press. Kapitel 2, 3 och 10. 70 sidor.
Matsueda RL, (1988) The current state of differential association theory. Crime and Delinquency, 34:277-306.
Mellgren C, Väfors-Fritz M., Tiby E, (red.) (2018) Kriminologi. En studiehandbok. Lund: Studentlitteratur. 223 sidor.
Merton RK, (1938) Social structure and anomie. American Sociological Review, 3:672-682.
Sampson RJ, (2006) How does community context matter? Social mechanisms and the explanation of crime rates. I Wikström P-O, Sampson Robert J (red). The Explanation of Crime: Context, Mechanisms and Development. Cambridge: Cambridge University Press. 30 sidor.
Sampson RJ, Laub JH, (1993) Crime in the making. Cambridge MA. Harvard University Press. Kapitel 1 och 10. 35 sidor.
Sutherland EH, Cressey DR, (1955) Principles of Criminology. Lippincott. Kapitel 4. 10 sidor.
Trasler G, (1993) Conscience, Opportunity, Rational Choice and Crime. I Clarke RV, Felson M (red). Routine Activity and Rational Choice. Advances in Criminological Theory, 5: 305-322.
Wikström P-O, (2006) Individuals, Settings and Acts of Crime. Situational Mechanisms and the Explanation of Crime. I Wikström P-O, Sampson Robert J,(red). The Explanation of Crime: Context, Mechanisms and Development. Cambridge. Cambridge University Press. 50 sidor.
Wikström P-O, Trieber K, (2007) The Role of Self-Control in Crime Causation. Beyond Gottfredson and Hirschi’s General Theory of Crime. European Journal of Criminology, 4:237-264.
Wikström P-O, (2010) Situational Action Theory. I: Cullen F, Wilcox P. (red.). Encyclopedia of criminological theory. Sage publications. 15 sidor.
Ca 300 sidor vetenskapliga artiklar tillkommer.
2. Forskningsmetodik III
Ahrne G, & Svensson P, (2015). Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber, ca 275 sidor.
Djurfeldt G, Barmark M, (2009) Statistisk verktygslåda 2- multivariat analys. Lund: Studentlitteratur, 335 sidor.
Djurfeldt G, Larsson R, Stjärnhagen O, (2010) Statistisk verktygslåda 1 - samhällsvetenskaplig orsaksanalys med kvantitativa metoder. Upplaga 2. Lund: Studentlitteratur, ca 450 sidor.
Roxell L, Tiby E, (2006) Frågor, fält och filter: kriminologisk metodbok. Lund: Studentlitteratur, 335 sidor.
För (etiska) regler och riktlinjer för forskning, se CODEX: www.codex.uu.se
Ca 300 sidor vetenskapliga artiklar tillkommer.
3. Examensarbete
Alvesson M, Sandberg, J (2013) Constructing Research Questions. Doing Interesting Research. Sage publications, 141 sidor.
Backman J, (2016). Rapporter och uppsatser. 3:e upplagan. Lund: Studentlitteratur. 223 sidor.
Forsman B, (1997) Forskningsetik. En introduktion. Lund: Studentlitteratur. 138 sidor.
Gudmundsson P, (2018) Skrivanvisningar för studenter vid fakulteten för hälsa och samhälle. Malmö högskola. Hälsa och samhälle
Mellgren C, Väfors-Fritz M., Tiby E, (red.) (2018) Kriminologi. En studiehandbok. Lund: Studentlitteratur. 223 sidor.
SFS 2003:460 Lag om etikprövning av forskning som avser människor.
Vetenskapsrådet, (2011) God forskningssed. ISBN 978-91-7307-189-5
Övrig litteratur bestäms i samråd med handledare.
Kursvärdering
Malmö universitet ger studenter som deltar eller har avslutat en kurs möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna (HF1:14).
Malmö Dagtid 100%
Kontakt
-
Karl Kronkvist - Universitetsadjunkt
Kursansvarig - Delkurs 1: Kriminologisk teori, 7,5 hp
karl.kronkvist@mau.se
040-665 82 15
-
Alberto Chrysoulakis
Kursansvarig - Delkurs 2: Forskningsmetodik III, 7,5 hp
alberto.chrysoulakis@mau.se
040-665 77 18
-
EH
Erika Hedenrud - Universitetsadjunkt
Kursansvarig - Delkurs 3: Examensarbete, 15 hp
erika.hedenrud@mau.se
040-665 77 15
-
ÅN
Åsa Nilsson - Studieadministratör
Studieadministratör
asa.nilsson@mau.se
040-665 75 89