Asp, Karl & Leijonhufvud, Susanna (red.) (2022) Rimdrottningar, folkmusiker och rockband. Om deltagandets villkor i musiklivet.? Sala: Gidlunds förlag. (Eget urval. Ca 50 s.).
Doverborg, Elisabet & Pramling, Ingrid (2001). Att förstå barns tankar. Stockholm: Liber (160 s).
Falthin, Annika och Mars, Annette (red.) (2020). Perspektiv på musikpedagogiska praktiker. Undervisa i musik – ett komplext uppdrag. Stockholm: KMH förlag. (kap 2 & 3, 50 s.). Tillgänglig via internet.
Hess, Juliett (2019). Music Education for Social Change Constructing an Activist Music Education. New York: Routledge (212 s).
Kempe, Anna-Lena & West, Tore (2010). Design för lärande i musik. Stockholm: Nordstedts förlag (200 s)
Lenz Taguchi, Hillevi (2013). Varför pedagogisk dokumentation? 2:a upplagan Malmö: Gleerups Utbildning AB. (131 s.).
Love, Bettina (2016). Complex Personhood of Hip Hop & the Sensibilities of the Culture that Fosters Knowledge of Self & Self-Determination. Equity and Excellens in Education Vol. 49, No. 4, 414-427. (Eget urval ca 50 s.) Tillgänglig via internet.
Mars, Annette, Sæther, Eva, & Folkestad, Göran. (2015). Musical learning in a cross-cultural setting: A case study of Gambian and Swedish adolescents in interaction. Music Education Research, 17(3), 296–311. Tillgänglig via internet.
Serder, Margareta & Jobér, Anna. (2021). Vetenskapliga teorier för lärare. Stockholm: Natur och Kultur (6, 11, 17 & 19, 83 s.)
Skolverket (2021). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, reviderad 2021. Stockholm.
Förslag till valbar litteratur och källmaterial tillkommer. (ca 300s)
Övrig litteratur, artiklar och läromedel tillkommer.
Aktuell forskning väljs i samråd med lärare.
Utrymme ges för studenten att självständigt söka och värdera litteratur, artiklar och övriga läromedel.
