Daly, Diane K. (2022). Creativity, autonomy and Dalcroze Eurhythmics: An arts practice exploration. International Journal of Music Education, Vol 40, No. 1, 105-117. (12 s.)
Doverborg, Elisabet & Pramling, Ingrid (2001). Att förstå barns tankar. Stockholm: Liber (160 s).
Falthin, Annika och Mars, Annette (red.). (2020). Perspektiv på musikpedagogiska praktiker. Undervisa i musik – ett komplext uppdrag. Stockholm: KMH förlag. (kap 2 & 3, 50 s.). Tillgänglig via internet.
Lenz Taguchi, Hillevi (2013). Varför pedagogisk dokumentation? 2:a upplagan Malmö: Gleerups Utbildning AB. (131s.).
Mars, Annette (2016). När kulturer spelar med i klassrummet. En sociokulturell av ungdomars lärande i musik. Luleå: Luleå tekniska universitet. (Artikel 1 och 3, 38 s.)
Michalovich, Amir (2021). “You’re the boss, yo!”: Role-Play in Digital Multimodal Composition of Newcomer Youth. Language & Literacy: A Canadian Educational E-Journal, 23(1), 25–48. https://doi.org/10.20360/langandlit29503 (23 s.)
Serder, Margareta & Jobér, Anna. (2021). Vetenskapliga teorier för lärare. Stockholm: Natur och Kultur (6, 11, 17 & 19, 83 s.)
Varkøy, Øivind & Söderman, Johan (red.) (2014). Musik för alla. Filosofiska och didaktiska perspektiv på musik, bildning och samhälle. Lund: Studentlitteratur. (214 s.)
Styrdokument och lagar tillkommer.
Förslag till valbar litteratur och källmaterial tillkommer. (ca 300s)
Övrig litteratur, artiklar och läromedel tillkommer.
Aktuell forskning väljs i samråd med lärare.
Utrymme ges för studenten att självständigt söka och värdera litteratur, artiklar och övriga läromedel.