Delkursen behandlar polisens trafiksäkerhetsuppdrag samt aktuell trafiklagstiftning och trafiksäkerhetspolicyer som styr detta arbete. Under kursen tränar studenten särskilt på att avrapportera trafikbrott och trafikolyckor, utfärda ordningsbot och diskutera vikten av korrekt dokumentation av utredningshandlingar. Vägtrafikregistrets innehåll och hur fordonsefterlysningsregistret används behandlas också, liksom riskmedvetenhetsteorier relaterat till att arbeta i trafikmiljö, mänskliga begränsningar i förarrollen och vilka begränsningar och risker som stress, trötthet, alkohol, droger och sjukdom kan utgöra. I praktiska övningar tränar studenten på att tillämpa olika metoder och tekniker i praktiskt polisiärt arbete i trafikmiljö. I kursen ingår även övningar där studenten fördjupar sig i polisens roll i samverkan vid trafikolycka, akutsjukvård samt bemötande av traumatiserade personer.
Polisiärt arbete III
Om kursen
Kursens övergripande syfte är att studenten ytterligare ska bredda och fördjupa sina kunskaper om polisens brottsförebyggande-, ingripande- och utredandearbete, med fokus på polisiärt arbete i trafikmiljö, internationellt polissamarbete och särskilda händelser.
Kursinnehåll
Kursens övergripande syfte är att studenten ytterligare ska bredda och fördjupa sina kunskaper om polisens brottsförebyggande-, ingripande- och utredningsarbete, med fokus på polisiärt arbete i trafikmiljö, internationellt polissamarbete och särskilda händelser.
Kursen inleds med en diskussion om polisens trafiksäkerhetsuppdrag och aktuell trafiklagstiftning. Studenten tränar särskilt på att avrapportera trafikbrott och trafikolyckor och att bemöta traumatiserade personer.
Under kursen fördjupas sedan studentens kunskap om brottsligheten i samhället och hur denna kan hanteras av polisen enskilt och i samverkan, nationellt men särskilt med fokus på internationellt polissamarbete. Ett fördjupningsområde är polisens organisation och styrning, speciellt vid särskilda händelser som är så omfattande eller allvarliga att Polisen måste omfördela sina resurser. Under kursen skriver studenten ett examensarbete om polisiärt arbete ur ett vetenskapligt perspektiv som hanterar något av de teman som diskuterats under utbildningen.
I kursen varvas genomgående teori och praktik och olika ämnesområden integreras med syftet att studenten ska utveckla en förståelse för polisiärt arbete som helhet samt insikt och självkännedom i förhållande till polisiär professionsutveckling.
Kursen består av 4 delkurser.
Under delkursen fördjupas studentens kunskap om brottsligheten i samhället och hur denna kan hanteras av polisen enskilt och i samverkan, nationellt, men särskilt med fokus på internationellt polissamarbete. Ett fördjupningsområde är polisens organisation och styrning, speciellt vid särskilda händelser som är så omfattande eller allvarliga att Polisen måste omfördela sina resurser. Särskilt belyses frågor som rör metoder och lagstiftning vid inre utlänningskontroller. Delkursen inleds med en diskussion om brottsligheten i samhället ur ett internationellt perspektiv och hur det som sker i omvärlden påverkar det svenska samhället och det lokala polisiära arbetet. Exempel på detta är gränsöverskridande brottslighet som grov organiserad brottslighet och terrorism samt demokrati- och hatbrott. Här diskuteras gränskontroller, inre utlänningskontroller samt utredning av brott mot utlänningslagen. Behovet av och förutsättningar för operativt polissamarbete mellan olika stater och internationella organisationer diskuteras med utgångspunkt i den ökade rörligheten över nationsgränser och hur polisens uppdrag har förändrats i takt med samhällsutvecklingen. Delkursen behandlar även det europeiska brottsofferdirektivet för brottsoffers rättigheter inom EU och hur stater samarbetar vid större kriser och olyckor.
I delkursen fördjupar studenten sina kunskaper om polisiärt arbete på vetenskaplig grund. I delkursen diskuteras grundläggande metoder för datainsamling och analys i relation till vetenskapsteoretiska och forskningsetiska perspektiv och hur dessa relaterar till polisiära metoder som förhör, systematiskt utredningsarbete, dokumentation, observation och kriminalteknisk analys. I detta sammanhang diskuteras även de etiska dilemman som polisen ställs inför i sin yrkesutövning. Delkursens tyngdpunkt ligger på att sammanställa, jämföra och kritiskt diskutera vetenskapligt grundad kunskap om polisiärt arbete. Studenten formulerar en problemställning av relevans för polisiärt arbete med fokus på något tema som bedöms som särskilt relevant för utbildningen. Därigenom utvecklas ett kritiskt förhållningssätt och en självständighet i att finna, tillägna sig och använda vetenskaplig litteratur i en egen undersökning. En central del av delkursen är att identifiera det egna och polisorganisationens behov av ytterligare kunskap och att därigenom bidra till den egna och polisprofessionens utveckling.
Under delkursen breddas och fördjupas ytterligare de tjänstefärdigheter som förvärvats under utbildningen med fokus på ärenden med olika utgångspunkter. Under delkursen integreras de olika tjänstefärdigheterna i övningar med syftet att studenten ska få ytterligare förståelse för helheten i polisiärt arbete och hur olika färdigheter tillämpas i samma ärende. Som exempel kan nämnas vikten av mental förberedelse inför ingripanden i ärenden med olika utgångspunkter, korrekta juridiska bedömningar och vidtagande av adekvata förstahandsåtgärder. Vid dessa övningar deltar lärare inom olika ämnesområden med syftet att stödja studentens helhetsförståelse för polisyrket och ge feedback på olika aspekter av tjänstefärdigheter. I delkursen ingår tre moment: //4.1. Polisiär tjänstefärdighet, Polisiär konflikthantering, 4,5 hp// **Innehåll** Momentet syftar till att genom integrerade övningar skapa förståelse för komplexiteten i polisiärt arbete samt att studenten ytterligare tränar handhavande av samtliga tekniska hjälpmedel inom ingripandeverksamheten. I momentet integreras i hög grad olika ämnesområden, t ex juridik, akutsjukvård, kriminalteknik och radio, och till stor del i scenarioform i varierade miljöer. Momentet tar även upp de påfrestningar som polisyrket ställer på den fysiska och mentala förmågan kopplat till levnadsvanor samt de etiska dilemman polisen kan ställas inför i sin yrkesutövning. Under momentets taktiska moment läggs särskilt fokus på polistaktik i samband med arbete med folksamlingar vid exempelvis demonstrationer och idrottsevenemang och den värdekonflikt som kan uppstå mellan uppdragen att värna demokratiska rättigheter, upprätthålla ordning och att lagföra.
Behörighet och urval
Behörighetskrav
För tillträde till kursen krävs att studenten är godkänd på kursen PO131A. Vid underkänt prov och i de fall omprov eller resultat från prov tidsmässigt ligger inom ramen för nästa kurs, kan studenten flyttas upp i väntan på förnyat prov och resultat. Underkänns studenten avbryts studierna på den nya terminen.
Kurslitteratur
Berggren N-O, Munck J, (2021)Polislagen – En kommentar. 14:e uppl. Stockholm: Norstedts juridik AB. 259 sidor. Valda delar omfattande ca 16 s
Fuhrman H, (2017) Lag och rätt i trafiken. 2:e uppl. Lund: Studentlitteratur. 180 sidor.
Ivert A-K, Kronkvist K, (2014) Kartläggning av den lokala problembilden i norra och södra Sofielund. Ett kunskapsunderlag för ökad trygghet. Fou-rapport 2014:2. Malmö: Malmö universitet. 204 sidor (valda delar).
Polismyndigheten, Ordningsbot – En handbok från Rikspolisstyrelsen
Trafikförfattningar, (senaste upplagan) Stockholm: Norstedts Juridik, ca 650 s
Rättsdatabas JUNO via Malmö universitet
Zila J, (2019) Specialstraffrätten – En introduktion, 9:e uppl. Stockholm: Norstedts Juridik, 103 sidor. Valda delar omfattande ca 22 sidor.
Aktuell lagtext och andra styrdokument, vetenskapliga artiklar, rättsfall och arbetsmaterial och metodstöd tillkommer (ca 150 s).
Berggren N-O, Munck J, (2021) Polislagen: En kommentar. 14:e uppl. Stockholm: Norstedts Juridik AB. 259 sidor (valda delar, cirka 10 sidor).
Förordning (2017:504) om internationellt polisiärt samarbete
Lag (2017:496) om internationellt polisiärt samarbete
Westerlund G m fl, (2020) Ordningsstörande brott – En studie av brottsbalken och annan lagstiftning, särskilt polislagen. 5:e uppl. Stockholm: Bruun Juridik. 331 sidor (valda delar).
Åberg K, (2017) Ordningslagen – kommentarer och rättspraxis. Stockholm: Wolters Kluwer. 409 sidor (valda delar)
Aktuell lagtext och andra styrdokument, vetenskapliga artiklar, rättsfall och arbetsmaterial och metodstöd tillkommer (ca 300 s).
B
Blomström V, Wennerberg J, (2021) Akademiskt läsande och skrivande. Lund: Studentlitteratur. 356 sidor.
Bryman A, (2018) Samhällsvetenskapliga metoder (3:e uppl.). Stockholm: Liber. 877 sidor (valda delar)
Larsson P, Granér R, Gundhus H I, (red.) (2016) Polisvetenskap: en introduktion. Lund: Studentlitteratur. 388 sidor (valda delar)
Vetenskapsrådet (2017) God forskningssed.
Övrig litteratur av relevans för det valda arbetsområdet väljs i samråd med handledare. Cirka 400 sidor.
4.1 Polisiär konflikthantering
Bie K, (2009) Reflektionshandboken. Malmö: Gleerups. 96 sidor.
Christoffersen S A, (2011) Professionsetik. Malmö: Gleerups. 176 sidor.
Holgersson S, Knutsson J, (2010) Dialogpolisverksamhet- ett sätt att minska våld i folksamling. I: Knutsson J, Madensen T D. Att förebygga våld i folksamling, s. 219–244 Stockholm: Rikspolisstyrelsen, Rapport 2010:1.
Petersson O, (2015) Att bli polis – Från utbildningens förväntningar till gatans norm. Stockholm: Norstedts juridik AB. Valda delar omfattande ca 50 sidor.
Reicher S, (2010) Vända kriser till möjligheter. En ny massans psykologi och nya principer för att upprätthålla ordning. I: Knutsson J, Madensen, T D. Att förebygga våld i folksamling, (s. 20–38). Stockholm: Rikspolisstyrelsen, Rapport 2010:1
Westerlund G, Hagstedt L, Wahlund M, (2018) Polisens Vapenanvändning. 3:e upplagan. Stockholm. Bruun Juridik AB. 252 sidor
Aktuell lagtext och andra styrdokument, vetenskapliga artiklar, rättsfall och arbetsmaterial och metodstöd tillkommer (ca 150 s).
4.2. Radio och taktiskt samband
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, (2012) Rakelhandboken – För dig som vill veta hur rakelsystemet fungerar och används. Ca 65.
Aktuell lagtext och andra styrdokument, vetenskapliga artiklar, arbetsmaterial och metodstöd tillkommer (ca 200 s).
4.3. Förarutbildning
Ceder M, Magnusson B, Römbo E, Ståhl Å, (2020) Trafikkommentarer. 10 uppl. Stockholm: Norstedts Juridik. 904 sidor (valda delar).
Fuhrman H, (2017) Lag och rätt i trafiken. 2:e uppl. Lund: Studentlitteratur. 180 sidor.
Trafikförfattningar (senaste upplagan). Stockholm: Wolter Kluwer. 50 sidor.
Aktuell lagtext och andra styrdokument, vetenskapliga artiklar, rättsfall, arbetsmaterial och metodstöd (ca 200 s).
Kurslitteratur inom delkurs
1. Polisiärt arbete i trafikmiljö
Berggren N-O, Munck J, (2021)Polislagen – En kommentar. 14:e uppl. Stockholm: Norstedts juridik AB. 259 sidor. Valda delar omfattande ca 16 s
Fuhrman H, (2017) Lag och rätt i trafiken. 2:e uppl. Lund: Studentlitteratur. 180 sidor.
Ivert A-K, Kronkvist K, (2014) Kartläggning av den lokala problembilden i norra och södra Sofielund. Ett kunskapsunderlag för ökad trygghet. Fou-rapport 2014:2. Malmö: Malmö universitet. 204 sidor (valda delar).
Polismyndigheten, Ordningsbot – En handbok från Rikspolisstyrelsen
Trafikförfattningar, (senaste upplagan) Stockholm: Norstedts Juridik, ca 650 s
Rättsdatabas JUNO via Malmö universitet
Zila J, (2019) Specialstraffrätten – En introduktion, 9:e uppl. Stockholm: Norstedts Juridik, 103 sidor. Valda delar omfattande ca 22 sidor.
Aktuell lagtext och andra styrdokument, vetenskapliga artiklar, rättsfall och arbetsmaterial och metodstöd tillkommer (ca 150 s).
2. Internationellt polissamarbete och särskilda händelser
Berggren N-O, Munck J, (2021) Polislagen: En kommentar. 14:e uppl. Stockholm: Norstedts Juridik AB. 259 sidor (valda delar, cirka 10 sidor).
Förordning (2017:504) om internationellt polisiärt samarbete
Lag (2017:496) om internationellt polisiärt samarbete
Westerlund G m fl, (2020) Ordningsstörande brott – En studie av brottsbalken och annan lagstiftning, särskilt polislagen. 5:e uppl. Stockholm: Bruun Juridik. 331 sidor (valda delar).
Åberg K, (2017) Ordningslagen – kommentarer och rättspraxis. Stockholm: Wolters Kluwer. 409 sidor (valda delar)
Aktuell lagtext och andra styrdokument, vetenskapliga artiklar, rättsfall och arbetsmaterial och metodstöd tillkommer (ca 300 s).
3. Vetenskapliga perspektiv på polisiärt arbete
B
Blomström V, Wennerberg J, (2021) Akademiskt läsande och skrivande. Lund: Studentlitteratur. 356 sidor.
Bryman A, (2018) Samhällsvetenskapliga metoder (3:e uppl.). Stockholm: Liber. 877 sidor (valda delar)
Larsson P, Granér R, Gundhus H I, (red.) (2016) Polisvetenskap: en introduktion. Lund: Studentlitteratur. 388 sidor (valda delar)
Vetenskapsrådet (2017) God forskningssed.
Övrig litteratur av relevans för det valda arbetsområdet väljs i samråd med handledare. Cirka 400 sidor.
4. Polisiär tjänstefärdighet III
4.1 Polisiär konflikthantering
Bie K, (2009) Reflektionshandboken. Malmö: Gleerups. 96 sidor.
Christoffersen S A, (2011) Professionsetik. Malmö: Gleerups. 176 sidor.
Holgersson S, Knutsson J, (2010) Dialogpolisverksamhet- ett sätt att minska våld i folksamling. I: Knutsson J, Madensen T D. Att förebygga våld i folksamling, s. 219–244 Stockholm: Rikspolisstyrelsen, Rapport 2010:1.
Petersson O, (2015) Att bli polis – Från utbildningens förväntningar till gatans norm. Stockholm: Norstedts juridik AB. Valda delar omfattande ca 50 sidor.
Reicher S, (2010) Vända kriser till möjligheter. En ny massans psykologi och nya principer för att upprätthålla ordning. I: Knutsson J, Madensen, T D. Att förebygga våld i folksamling, (s. 20–38). Stockholm: Rikspolisstyrelsen, Rapport 2010:1
Westerlund G, Hagstedt L, Wahlund M, (2018) Polisens Vapenanvändning. 3:e upplagan. Stockholm. Bruun Juridik AB. 252 sidor
Aktuell lagtext och andra styrdokument, vetenskapliga artiklar, rättsfall och arbetsmaterial och metodstöd tillkommer (ca 150 s).
4.2. Radio och taktiskt samband
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, (2012) Rakelhandboken – För dig som vill veta hur rakelsystemet fungerar och används. Ca 65.
Aktuell lagtext och andra styrdokument, vetenskapliga artiklar, arbetsmaterial och metodstöd tillkommer (ca 200 s).
4.3. Förarutbildning
Ceder M, Magnusson B, Römbo E, Ståhl Å, (2020) Trafikkommentarer. 10 uppl. Stockholm: Norstedts Juridik. 904 sidor (valda delar).
Fuhrman H, (2017) Lag och rätt i trafiken. 2:e uppl. Lund: Studentlitteratur. 180 sidor.
Trafikförfattningar (senaste upplagan). Stockholm: Wolter Kluwer. 50 sidor.
Aktuell lagtext och andra styrdokument, vetenskapliga artiklar, rättsfall, arbetsmaterial och metodstöd (ca 200 s).
Kursvärdering
Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).
