I delkurs ett diskuteras psykologiska teorier, metoder och forskningsansatser och dess relevans för socialt arbete. Psykologi som vetenskapligt ämne presenteras historiskt gentemot forskningsområden såsom utvecklingspsykologi, socialpsykiatri och socialpsykologi. Kursen inkluderar specifika teorier såsom: psykoanalytisk teori, behaviorism, kognitionspsykologi, humanistisk psykologi och socialpsykologi.
Socialt arbete: Psykologi och socialt arbete
Kurs inom program
Om kursen
Denna kurs ges som del av program:
Kursinnehåll
Kursen består av två delkurser:
I delkurs två fördjupas psykologiska teorier och metoder som har särskild relevans för dagens praktik i socialt arbete. Med utgångspunkt i de metoder för bedömning och behandling som rekommenderas av Socialstyrelsen läggs fokus i kursen på metodernas främsta underliggande kunskapsunderlag, det vill säga 1) Anknytningsteori, 2) KBT och 3) Systemisk familje- och kommunikationsteori. Anknytningsteorin har relevans för socialt arbete särskilt inom områden som berör omsorgskvalité i familjemiljö och professionell omsorg av barn och unga, psykisk ohälsa, fosterhemsplaceringar, tidiga interventioner samt utredning av familjer med psykosociala problematik. Samlingsnamnet Kognitiv beteendeterapi (KBT) omfattar ett flertal sätt att bedriva socialt och psykologiskt behandlingsarbete med olika målgrupper och har på senare år fått allt större spridning i socialt arbete i Sverige båda på behandlingsinstitutioner och i öppen vård. Det tredje centrala delen i kursen är det systemiska tänkande som omfattar det utvecklingsekologiska perspektivet och dess betydelse för att förstå samspel mellan människans personliga, relationsmässiga- och omgivningsfaktorer samt kommunikationsmönster och struktur i grupper och familjer. Slutligen, modeller för samtal tränas och diskuteras. Studenten analyserar egen och andras interaktionsstil, samt reflekterar över kommunikation och tekniker i det professionella samtalet.
Behörighet och urval
Behörighetskrav
Grundläggande behörighet + Matematik 2a eller Matematik 2b eller Matematik 2c, Samhällskunskap 1b eller Samhällskunskap 1a1 + 1a2
Kurslitteratur
Herlofson J, (2014) Minipsykiatri. Stockholm: Natur & Kultur. ca 250 s.
Hwang P, Nilsson B, (2019) Utvecklingspsykologi (Fjärde utgåvan.). Stockholm: Natur & Kultur. (Ca 300 s.)
Kaiser N, Lundberg M, (red) (2018), Psykologi för vårdprofessioner. Stockholm: Natur och Kultur. (valda delar ca 80-90 s.)
Tillkommer vetenskapliga artiklar om ca 250 sidor.
Campart M, (2010) Reflekterande processer i hjälpprofessioner – ett psykologiskt perspektiv, i Björkhagen Cuadra C, (red.) Omvårdnad i mångkulturella rum. Lund: Studentlitteratur (30 s)
Kaiser N, Lundberg M, (red) (2018), Psykologi för vårdprofessioner. Stockholm: Natur och Kultur (235 s av 328 s)
Lundén K, (2010) Att identifiera omsorgsvikt hos förskolebarn. Stiftelse Allmänna Barnhu-set, 2010:5 (127 s)
Wallroth P, (2010) Mentaliseringsboken. Stockholm: Karneval förlag (187 s)
Tillkommer vetenskapliga artiklar om ca 200 sidor.
Kurslitteratur inom delkurs
1. Psykologi i en historisk och social kontext
Herlofson J, (2014) Minipsykiatri. Stockholm: Natur & Kultur. ca 250 s.
Hwang P, Nilsson B, (2019) Utvecklingspsykologi (Fjärde utgåvan.). Stockholm: Natur & Kultur. (Ca 300 s.)
Kaiser N, Lundberg M, (red) (2018), Psykologi för vårdprofessioner. Stockholm: Natur och Kultur. (valda delar ca 80-90 s.)
Tillkommer vetenskapliga artiklar om ca 250 sidor.
2. Psykologiska kunskaper i det sociala arbetets praktik
Campart M, (2010) Reflekterande processer i hjälpprofessioner – ett psykologiskt perspektiv, i Björkhagen Cuadra C, (red.) Omvårdnad i mångkulturella rum. Lund: Studentlitteratur (30 s)
Kaiser N, Lundberg M, (red) (2018), Psykologi för vårdprofessioner. Stockholm: Natur och Kultur (235 s av 328 s)
Lundén K, (2010) Att identifiera omsorgsvikt hos förskolebarn. Stiftelse Allmänna Barnhu-set, 2010:5 (127 s)
Wallroth P, (2010) Mentaliseringsboken. Stockholm: Karneval förlag (187 s)
Tillkommer vetenskapliga artiklar om ca 200 sidor.
Kursvärdering
Kursansvarig lärare ansvarar för att två kursvärderingar genomförs. En formativ kursvärdering (s.k. temperaturtagning) görs efter halva kursen. Denna sammanställs och återkopplas till studenterna snarast möjligt. En summativ kursvärdering genomförs efter kursens slutförande. Kursansvarig lärare återkopplar resultatet till studenterna på schemalagd tid. Minnesanteckningar från återkopplingen med ändringsförslag upprättas och görs tillgängligt på kursens hemsida samt återkopplas till de studenter som påbörjar kursen vid nästkommande kurstillfälle.
