Under delkursen ges en introduktion till programmet socialpedagogiskt arbete inom funktionshinderområdet, huvudområdet handikapp- och rehabiliteringsvetenskap och socialpedagogik. Vidare inrymmer delkursen en medicinsk orientering om de vanligaste fysiska, psykiska, kognitiva och intellektuella funktionsnedsättningar som uppkommit genom långvarig sjukdom eller skador som är medfödda eller förvärvade. Innehållet fokuserar på omfattande och varaktiga nedsättningar som innebär att personen är i behov av omsorg/vård, stöd och service från samhället. Medicinska, personliga och sociala konsekvenser för viktiga livsområden som följd av funktionsnedsättning diskuteras och flerfunktionsnedsättningar och samsjuklighet belyses.
Handikapp och rehabiliteringsvetenskap: Medicinska och sociala perspektiv på funktionshinder
Kurs inom program
Om kursen
Kursen ger kunskaper om medicinska och sociala följderna av vanliga förkommande funktionsnedsättningar i alla åldrar, vilket bidrar till förståelse för människors situationer och möjligheter att få ett gott liv. I kursen kommer du att träffa personer med egna erfarenheter av funktionsnedsättningar. Kursen ger även exempel på habiliterande, rehabiliterande och professionella insatser från kommun och sjukvård. Detta ger tillsammans en grund för förståelse i mötet med människor med funktionsnedsättning.
Denna kurs ges som del av program:
Kursinnehåll
Kursen syftar till att studenten inhämtar grundläggande kunskaper om medicinska aspekter av funktionsnedsättningar för att förstå personliga och sociala följder av dessa samt möjligheter och hinder för aktivitet och delaktighet.
Kursen består av två delkurser:
I delkursen presenteras och diskuteras möjligheter och hinder för aktivitet och delaktighet vid fysiska, psykiska, kognitiva och intellektuella funktionsnedsättningar. Vidare beskrivs och exemplifieras tvärprofessionella insatser i form av behandling, habilitering och rehabilitering samt stöd och service i vardagslivet för personer med fysiska, psykiska, kognitiva och intellektuella funktionsnedsättningar. I beskrivningen ges exempel på framtida arbete efter programutbildningen och studenterna diskuterar sitt val av utbildning under momentet kring personlig och professionell utveckling (PPU). Därutöver ingår en introduktion till informationssökning, källkritik och samt akademiskt skrivande under delkursen.
Behörighet och urval
Behörighetskrav
Grundläggande behörighet
Kurslitteratur
Bjarnason S, (2011) ”Jobbet är kommunikation” Om användning av arbetshjälpmedel för personer med hörselnedsättning. Licentiatavhandling, Örebro universitet. 35 sidor.
Brunt D, Bejerholm U, Markström U, Hansson L, (Red.) (2020) Att leva med psykisk funktionsnedsättning: livssituation och effektiva vård- och stödinsatser. Upplaga 3. Lund, Studentlitteratur. 65 sidor.
Cederlund C, Berglund S-A, (2017) Socialpedagogik: Pedagogiskt socialt arbete. Upplaga 2. Stockholm: Liber. 15 sidor.
Danermark B, (2005) Att (åter)erövra samtalet. En bok om hörselskada och kommunikation. Örebro: Läromedia. 65 sidor.
Englander M, Ingvarsdotter K, (Red.) (2017) Socialpsykiatrins grunder: människans villkor. Malmö: Gleerups Utbildning AB. 15 sidor.
Grundén I, (2005) Att återerövra kroppen: en studie av livet efter en ryggmärgsskada. Doktorsavhandling. Göteborg, Göteborgs universitet. 75 sidor
Grönvik L, (2007) Definitions of disability in social sciences: methodological perspectives. Diss. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala universitet. 10 sidor.
Hörselskadades Riksförbund, (2016) Att leva med hörselnedsättning. 25 sidor.
Ineland J, Molin M, Sauer L, (2019) Intellektuell funktionsnedsättning, samhälle och välfärd. Malmö: Gleerups. 10 sidor.
Kroksmark U, (Red.) (2013) Se på mitt sätt: om barn och unga med synnedsättning. Lund, Studentlitteratur. 15 sidor.
Levi R, Hultling C, (2011) Spinalishandboken: Ny kraft för skadad ryggmärg. Stockholm: Gothia. 134 sidor.
Lindberg L, (2016) Forskningen som haltar. Svensk forskning om funktionshinder. Hörselskadades Riksförbund (HRF). 30 sidor.
Lorentz D, (2018) Stress och psykisk ohälsa hos elever med autism. Upplaga 2. Gothia fortbildning AB. 160 sidor.
Lundin L, Mellgren Z, (Red.) (2012) Psykiska funktionshinder: stöd och hjälp vid kognitiva funktionsnedsättningar. Upplaga 2. Lund, Studentlitteratur. 15 sidor.
Mellstrand A, (2022) Psykiatri för icke-psykiatriker. Om det hållbara bemötandet och de vanligaste psykiatriska tillstånden. (Första upplagan). Stockholm: Gothia kompetens. 135 sidor.
Synskadades Riksförbund (2019) Barn som har en synnedsättning. 25 sidor.
Söder M, (Red.) (2005) Forskning om funktionshinder: problem, utmaningar, möjligheter. Lund: Studentlitteratur. 16 sidor.
Söderman L, Nordlund M, (Red.) (2019) Omsorgsboken: möjligheter och svårigheter vid intellektuell funktionsnedsättning. Upplaga 6. Malmö, Liber. 130 sidor.
Tedroff K, Wide K, (2014) Regionalt vårdprogram. Cerebral pares hos barn och ungdomar 2014. Stockholms läns landsting. 70 sidor.
Wintels SC, Smits D-W, van Wesel F, Verhejden J, Ketelaar M, (2018) How do adolescents with cerebral palsy participate? Learning from their personal experiences. Health Expectations 21: 1024-1034. 10 sidor.
Den obligatoriska kurslitteraturen kompletteras med skönlitteratur och filmer.
BBohlin U, (2009) Habilitering i fokus: en människobehandlande organisation och dess utmaningar. Doktorsavhandling. Lund : Lunds universitet, 2009. Lund. 65 sidor.
Brunt D, Bejerholm U, Markström U, Hansson L, (Red.) (2020) Att leva med psykisk funktionsnedsättning: livssituation och effektiva vård- och stödinsatser. Upplaga 3 Lund, Studentlitteratur. 150 sidor.
Dysthe O, Hertzberg F, Hoel T L, (2011) Skriva för att lära: skrivande i högre utbildning. 2. [rev.] uppl. Lund, Studentlitteratur. 100 sidor.
Gudmundsson P, (2018) Skrivanvisningar för studenter vid fakulteten vid hälsa och samhälle. Utbildningsnämnden. Fakulteten Hälsa och Samhälle. 17 sidor
Kroksmark U, (Red.) (2013) Se på mitt sätt: om barn och unga med synnedsättning. Lund: Studentlitteratur. 15 sidor.
Levi R, Hultling C, (2011). Spinalishandboken: ny kraft för skadad ryggmärg. 1. uppl. Stockholm, Gothia. 20 sidor.
Mellstrand A, (2022) Psykiatri för icke-psykiatriker. Om det hållbara bemötandet och de vanligaste psykiatriska tillstånden. (Första upplagan). Stockholm: Gothia kompetens. 40 sidor.
Socialstyrelsen (2012) Rehabilitering för vuxna med syn eller hörselnedsättning. Landstingets habiliterings- och rehabiliteringsinsatser 100 sidor.
Söderman L, Antonson S, (Red.) (2019) Omsorgsboken: möjligheter och svårigheter vid intellektuell funktionsnedsättning. Upplaga 6 Malmö, Liber 72 sidor.
Vargus-Adams J N, Majnemer A, (2014) International Classification of Functioning, Disability and Health (ICF) as a Framework for Change: Revolutionizing Rehabilitation. Journal of Child Neurology, 29(8), 1030–1035.
Tillkommer litteratur till individuellt arbete.
Kurslitteratur inom delkurs
1. Medicinska och sociala följder
Bjarnason S, (2011) ”Jobbet är kommunikation” Om användning av arbetshjälpmedel för personer med hörselnedsättning. Licentiatavhandling, Örebro universitet. 35 sidor.
Brunt D, Bejerholm U, Markström U, Hansson L, (Red.) (2020) Att leva med psykisk funktionsnedsättning: livssituation och effektiva vård- och stödinsatser. Upplaga 3. Lund, Studentlitteratur. 65 sidor.
Cederlund C, Berglund S-A, (2017) Socialpedagogik: Pedagogiskt socialt arbete. Upplaga 2. Stockholm: Liber. 15 sidor.
Danermark B, (2005) Att (åter)erövra samtalet. En bok om hörselskada och kommunikation. Örebro: Läromedia. 65 sidor.
Englander M, Ingvarsdotter K, (Red.) (2017) Socialpsykiatrins grunder: människans villkor. Malmö: Gleerups Utbildning AB. 15 sidor.
Grundén I, (2005) Att återerövra kroppen: en studie av livet efter en ryggmärgsskada. Doktorsavhandling. Göteborg, Göteborgs universitet. 75 sidor
Grönvik L, (2007) Definitions of disability in social sciences: methodological perspectives. Diss. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala universitet. 10 sidor.
Hörselskadades Riksförbund, (2016) Att leva med hörselnedsättning. 25 sidor.
Ineland J, Molin M, Sauer L, (2019) Intellektuell funktionsnedsättning, samhälle och välfärd. Malmö: Gleerups. 10 sidor.
Kroksmark U, (Red.) (2013) Se på mitt sätt: om barn och unga med synnedsättning. Lund, Studentlitteratur. 15 sidor.
Levi R, Hultling C, (2011) Spinalishandboken: Ny kraft för skadad ryggmärg. Stockholm: Gothia. 134 sidor.
Lindberg L, (2016) Forskningen som haltar. Svensk forskning om funktionshinder. Hörselskadades Riksförbund (HRF). 30 sidor.
Lorentz D, (2018) Stress och psykisk ohälsa hos elever med autism. Upplaga 2. Gothia fortbildning AB. 160 sidor.
Lundin L, Mellgren Z, (Red.) (2012) Psykiska funktionshinder: stöd och hjälp vid kognitiva funktionsnedsättningar. Upplaga 2. Lund, Studentlitteratur. 15 sidor.
Mellstrand A, (2022) Psykiatri för icke-psykiatriker. Om det hållbara bemötandet och de vanligaste psykiatriska tillstånden. (Första upplagan). Stockholm: Gothia kompetens. 135 sidor.
Synskadades Riksförbund (2019) Barn som har en synnedsättning. 25 sidor.
Söder M, (Red.) (2005) Forskning om funktionshinder: problem, utmaningar, möjligheter. Lund: Studentlitteratur. 16 sidor.
Söderman L, Nordlund M, (Red.) (2019) Omsorgsboken: möjligheter och svårigheter vid intellektuell funktionsnedsättning. Upplaga 6. Malmö, Liber. 130 sidor.
Tedroff K, Wide K, (2014) Regionalt vårdprogram. Cerebral pares hos barn och ungdomar 2014. Stockholms läns landsting. 70 sidor.
Wintels SC, Smits D-W, van Wesel F, Verhejden J, Ketelaar M, (2018) How do adolescents with cerebral palsy participate? Learning from their personal experiences. Health Expectations 21: 1024-1034. 10 sidor.
Den obligatoriska kurslitteraturen kompletteras med skönlitteratur och filmer.
2. Aktivitet, delaktighet och tvärprofessionella insatser
BBohlin U, (2009) Habilitering i fokus: en människobehandlande organisation och dess utmaningar. Doktorsavhandling. Lund : Lunds universitet, 2009. Lund. 65 sidor.
Brunt D, Bejerholm U, Markström U, Hansson L, (Red.) (2020) Att leva med psykisk funktionsnedsättning: livssituation och effektiva vård- och stödinsatser. Upplaga 3 Lund, Studentlitteratur. 150 sidor.
Dysthe O, Hertzberg F, Hoel T L, (2011) Skriva för att lära: skrivande i högre utbildning. 2. [rev.] uppl. Lund, Studentlitteratur. 100 sidor.
Gudmundsson P, (2018) Skrivanvisningar för studenter vid fakulteten vid hälsa och samhälle. Utbildningsnämnden. Fakulteten Hälsa och Samhälle. 17 sidor
Kroksmark U, (Red.) (2013) Se på mitt sätt: om barn och unga med synnedsättning. Lund: Studentlitteratur. 15 sidor.
Levi R, Hultling C, (2011). Spinalishandboken: ny kraft för skadad ryggmärg. 1. uppl. Stockholm, Gothia. 20 sidor.
Mellstrand A, (2022) Psykiatri för icke-psykiatriker. Om det hållbara bemötandet och de vanligaste psykiatriska tillstånden. (Första upplagan). Stockholm: Gothia kompetens. 40 sidor.
Socialstyrelsen (2012) Rehabilitering för vuxna med syn eller hörselnedsättning. Landstingets habiliterings- och rehabiliteringsinsatser 100 sidor.
Söderman L, Antonson S, (Red.) (2019) Omsorgsboken: möjligheter och svårigheter vid intellektuell funktionsnedsättning. Upplaga 6 Malmö, Liber 72 sidor.
Vargus-Adams J N, Majnemer A, (2014) International Classification of Functioning, Disability and Health (ICF) as a Framework for Change: Revolutionizing Rehabilitation. Journal of Child Neurology, 29(8), 1030–1035.
Tillkommer litteratur till individuellt arbete.
Kursvärdering
Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursutvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna, Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).
