Delkursen inleds med en socialpolitisk orientering om kommuners, landstings/regioners och statens organisation och internationella organisationer, samt ansvarsfördelning och samverkan inom och mellan verksamheter som behandling, habilitering och rehabiliterande stöd och service. Välfärdssamhället belyses även i ett vidare perspektiv som inkluderar frivilligsektorn. I delkursen ges också en orientering om funktionsnedsättning i ett historiskt perspektiv. I delkursen ingår även orientering kring studieteknik och samtal i reflektionsgrupp för Personlig och professionell utveckling (PPU) kring egna studieerfarenheter.
Handikapp- och rehabiliteringsvetenskap: Välfärdssystemet och funktionshinder
Kurs inom program
Om kursen
Kursen ger grundläggande kunskaper om välfärdssystemet inom handikapp- och habiliteringsområdet. Brukarnas möjlighet till makt och inflytande är centrala frågor, vilket är en förutsättning för att kunna stödja och stärka personer med funktionsnedsättning.
Denna kurs ges som del av program:
Kursinnehåll
Kursen består av två delkurser:
I delkursen behandlas internationellt och nationellt erkända konventioner och policydokument rörande mänskliga rättigheter, tillgänglighet och diskriminering, vilka ligger till grund för gällande lagstiftning. Vidare behandlas den svenska lagstiftningen på funktionshinderområdet. Lagstiftningens betydelse diskuteras och dess tillämpning granskas. Särskilt uppmärksammas betydelsen av LSS, SoL, SFB och HSL för att skapa jämlika levnadsvillkor för alla medborgare. Välfärdsinsatser som berörs är boendevillkor, sysselsättning, ekonomiskt stöd, personlig assistans, kontaktmannaskap, ledsagning, tolkning och färdtjänst. Fallbeskrivningar med personer med olika funktionsnedsättningar illustrerar tillämpning och gränsdragning mellan lagområdena och tolkningsprinciperna. I delkursen behandlas även möjlighet till brukarmedverkan och delaktighet, samt närståendes roll i utredningar och insatser. Anhörig-/närståendebegreppen behandlas specifikt. Hur brukares och anhörigas perspektiv kan tillvaratas i utredningar och i vardagen exemplifieras genom föreläsningar och seminarier med brukare, anhöriga och handläggare. Under delkursen genomförs även undervisning och övning i akademiskt skrivande.
Behörighet och urval
Behörighetskrav
Grundläggande behörighet
Kurslitteratur
Bergman M, Israelsson B-M, (2015), Att studera på högskolan, studieteknik, motivation och inspiration. Lund: Studentlitteratur. 166 s.
Bruce A, (2014) Which Entitlements and for Whom? The Convention on the Rights of Persons with Disabilities and its Ideological Antecedents. Lund University, 50 s.
Ineland J, Molin M, Sauer L, (2019) Intellektuell funktionsnedsättning, samhälle och välfärd. 3., [rev.] uppl. Malmö: Gleerup. 200 s.
Johansson H, Arvidsson M, Johansson S, Nordfeldt M, (2019) Mellan röst och service – Ideella organisationer i lokala välfärdssamhällen. Lund: Studentlitteratur. 100 s.
Lindqvist R, (2017) Funktionshindrade i välfärdssamhället. 4., [aktualiserade] uppl. Malmö: Gleerup. 180 s.
Myndigheten för vårdanalys, (2015) Sjukt engagerad – en kartläggning av patient- och funktionshinderrörelsen. Vårdanalys: rapport 2015: 4. Stockholm s 35-91. 56 s.
Nordgren C, Levi R, Ljunggren G, Seiger Å, (2003) Societal Services after Traumatic Spinal Cord Injury in Sweden. Journal of Rehabilitation Medicine 35(3), 121-126. 6 s.
Olofsson J, (2015) Socialpolitik: varför, hur och till vilken nytta? 4., uppdaterade och kompletterade uppl. Stockholm: SNS förlag. 90 s.
Regeringskansliet, (2008) Ds 2008:23. FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. 44 s.
Regeringskansliet, (2017) Prop. 2016/17:188. Nationellt mål och inriktning för funktionshinderspolitiken, s 1-33. 33 s.
Arvidsson E, (2019) Socialförsäkringsrätt – vid funktionsnedsättning och sjukdom. 3. [rev.] uppl. Gleerups Utbildning AB. 100 s.
Brusén P, (2014) Livet en gång till: en ryggmärgsskadad möter svensk handikappolitik. Malmö: Egalité. 245 s.
Dysthe O, Hertzberg F, Hoel T L, (2011) Skriva för att lära. Lund. Studentlitteratur. 35 s.
Larsson M, Larsson L G, (2021) LSS 2021: stöd och service till vissa funktionshindrade. [Ny, uppdaterad utg.] Helsingborg: Komlitt. 224 s.
Lewin B, (2009) Skam, likgiltighet och eldsjälar – Tre studier om LSS-reformen och det kommunala självstyret. Kommunal ekonomi och politik, 13, 7-26. 20 s.
Malmö stad, (2015) Vem ska betala för det obetalda omsorgsarbetet? – om socialt hållbar utveckling.Malmö stad: Enheten FoU. 30 s.
Nyström B, Zanderin L, (Red.) (2016) Rätt och rättssystem: en introduktion för professionsutbildningar. 1. uppl. Malmö: Liber. 120 s.
Staaf A, Corter L, (2021) Socialtjänstlagen 2021. Helsingborg: Komlitt. 307 s.
Söderman L, Nordlund M, (Red.) (2019) Omsorgsboken – möjligheter och svårigheter vid intellektuell funktionsnedsättning. 6., [helt omarb., nya] uppl. Malmö: Liber. 30 s.
Traustadóttir R, Sigurjónsdóttir H B, (2008) The ’Mother’ behind the Mother: Three Generations of Mothers with Intellectual Disabilities and their Family Support Networks. Journal of Applied Research in Intellectual Disabilities, 21, 331-340. 10 s.
Ytterligare aktuell litteratur, lagtext, vetenskapliga artiklar, rättsfall och arbetsmaterial tillkommer, ca 100 s.
Kurslitteratur inom delkurs
1. Välfärdssystemet, riktlinjer och insatser
Bergman M, Israelsson B-M, (2015), Att studera på högskolan, studieteknik, motivation och inspiration. Lund: Studentlitteratur. 166 s.
Bruce A, (2014) Which Entitlements and for Whom? The Convention on the Rights of Persons with Disabilities and its Ideological Antecedents. Lund University, 50 s.
Ineland J, Molin M, Sauer L, (2019) Intellektuell funktionsnedsättning, samhälle och välfärd. 3., [rev.] uppl. Malmö: Gleerup. 200 s.
Johansson H, Arvidsson M, Johansson S, Nordfeldt M, (2019) Mellan röst och service – Ideella organisationer i lokala välfärdssamhällen. Lund: Studentlitteratur. 100 s.
Lindqvist R, (2017) Funktionshindrade i välfärdssamhället. 4., [aktualiserade] uppl. Malmö: Gleerup. 180 s.
Myndigheten för vårdanalys, (2015) Sjukt engagerad – en kartläggning av patient- och funktionshinderrörelsen. Vårdanalys: rapport 2015: 4. Stockholm s 35-91. 56 s.
Nordgren C, Levi R, Ljunggren G, Seiger Å, (2003) Societal Services after Traumatic Spinal Cord Injury in Sweden. Journal of Rehabilitation Medicine 35(3), 121-126. 6 s.
Olofsson J, (2015) Socialpolitik: varför, hur och till vilken nytta? 4., uppdaterade och kompletterade uppl. Stockholm: SNS förlag. 90 s.
Regeringskansliet, (2008) Ds 2008:23. FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. 44 s.
Regeringskansliet, (2017) Prop. 2016/17:188. Nationellt mål och inriktning för funktionshinderspolitiken, s 1-33. 33 s.
2. Lagstiftning samt brukares och anhörigas delaktighet
Arvidsson E, (2019) Socialförsäkringsrätt – vid funktionsnedsättning och sjukdom. 3. [rev.] uppl. Gleerups Utbildning AB. 100 s.
Brusén P, (2014) Livet en gång till: en ryggmärgsskadad möter svensk handikappolitik. Malmö: Egalité. 245 s.
Dysthe O, Hertzberg F, Hoel T L, (2011) Skriva för att lära. Lund. Studentlitteratur. 35 s.
Larsson M, Larsson L G, (2021) LSS 2021: stöd och service till vissa funktionshindrade. [Ny, uppdaterad utg.] Helsingborg: Komlitt. 224 s.
Lewin B, (2009) Skam, likgiltighet och eldsjälar – Tre studier om LSS-reformen och det kommunala självstyret. Kommunal ekonomi och politik, 13, 7-26. 20 s.
Malmö stad, (2015) Vem ska betala för det obetalda omsorgsarbetet? – om socialt hållbar utveckling.Malmö stad: Enheten FoU. 30 s.
Nyström B, Zanderin L, (Red.) (2016) Rätt och rättssystem: en introduktion för professionsutbildningar. 1. uppl. Malmö: Liber. 120 s.
Staaf A, Corter L, (2021) Socialtjänstlagen 2021. Helsingborg: Komlitt. 307 s.
Söderman L, Nordlund M, (Red.) (2019) Omsorgsboken – möjligheter och svårigheter vid intellektuell funktionsnedsättning. 6., [helt omarb., nya] uppl. Malmö: Liber. 30 s.
Traustadóttir R, Sigurjónsdóttir H B, (2008) The ’Mother’ behind the Mother: Three Generations of Mothers with Intellectual Disabilities and their Family Support Networks. Journal of Applied Research in Intellectual Disabilities, 21, 331-340. 10 s.
Ytterligare aktuell litteratur, lagtext, vetenskapliga artiklar, rättsfall och arbetsmaterial tillkommer, ca 100 s.
Kursvärdering
Kursansvarig lärare ansvarar för att en formativ kursvärdering (temperaturtagning) genomförs efter halva kursen. Denna återkopplas skriftligt och muntligt till studenterna snarast möjligt. En summativ kursvärdering genomförs i anslutning till kursens slutförande. Kursansvarig lärare återkopplar resultatet till studenterna under början av nästkommande kurs. Minnesanteckningar från återkopplingen upprättas och görs tillgängliga för kursens studenter samt återkopplas till de studenter som påbörjar kursen vid nästkommande kurstillfälle.
