Delkursen inleds med orientering om psykologiska och socialpsykologiska begrepp och perspektiv som har betydelse för förståelsen av mellanmänskliga möten vilka involverar personer med funktionsnedsättningar. Särskild vikt läggs vid kunskaper om grupprocesser.
Handikapp- och rehabiliteringsvetenskap: Socialpsykologiska och etiska perspektiv
Om kursen
Kursen ger grundläggande kunskaper om välfärdssystemet inom handikapp- och habiliteringsområdet. Brukarnas möjlighet till makt och inflytande är centrala frågor, vilket är en förutsättning för att kunna stödja och stärka personer med funktionsnedsättning.
Denna kurs ges som del av program:
Kursinnehåll
Kursen som består av två delkurser syftar till att studenten tillägnar sig grundläggande kunskaper om psykologiska, socialpsykologiska och etiska perspektiv inom funktionshinderområdet.
Grundläggande etiska teorier, frågeställningar och dilemman inom vård och omsorg diskuteras utifrån både brukar- och personalperspektiv. Yrkesrollens utmaningar belyses i förhållande till brukarmedverkan och anhörigstöd. Kunskaper om betydelsen av etnicitet ges särskilt utrymme. Tonvikt läggs på studentens utvecklande av ett självreflekterande och empatiskt förhållningssätt genom att de reflekterar över sin egen lärandeprocess.
Behörighet och urval
Behörighetskrav
Grundläggande behörighet
Kurslitteratur
Cahill Spencer E, Eggleston R, (1994) “Managing Emotions in Public: The Case of Wheelchair Users”. Social Psychology Quarterly, 57(4), 300 –312. 13 s.
Heidegren CG, Wästerfors D, (2019) Den interagerande människan. Malmö: Gleerups. 272 s.
Douglas M, (1997) Renhet och fara: en analys av begreppen orenande och tabu. Nora: Nya Doxa. 240 s.
Egard H, (2011) Personlig assistans i praktiken. Beredskap, initiativ och vänskaplighet. Lund: Socialhögskolan, Lunds universitet, 67- 82, 177-188. 27 s.
Goffman E, (1991) Asylums: essays on the social situation of mental patients and other inmates. Harmondsworth: Penguin, 336 s.
Johansson T, Lalander P, (2018) Vardagslivets socialpsykologi. Malmö: Liber. 247 s.
Kaiser N, Lundberg M, (Red) (2018) Psykologi för vårdprofessioner. Stockholm: Natur och kultur. Ca 225 s.
Ryan S, Räisänen U, (2008) “It’s like you are just a spectator in this thing” Experiencing social life the ‘aspie’ way. Emotion, Space and Society, 1(2) 135-143.
Bie K, (2009) Reflektionshandboken. Malmö: Gleerups. 96 s.
Björne P, Runesson I, (2021) Att lära av det som fungerar. En studie av rapporter om avvikelser från förväntad kvalitet. Malmö: Malmö stad FoU-rapport 2021:1. 50 s.
Blennberger E, (2017) Etik i socialt arbete – Etisk kod för socialarbetare. Stockholm: Akademikerförbundet SSR. 35 s.
Henriksen J-O, Vetlesen A J, (2013) Etik i arbete med människor. Lund: Studentlitteratur. 280 s.
Lewin B, (2019) För din skull, för min skull eller för skams skull? Om LSS och bemötande. 2 uppl. Lund: Studentlitteratur. 192 s.
Skau G M, (2018) Mellan makt och hjälp: om det flertydiga förhållandet mellan klient och hjälpare. 4 uppl. Stockholm: Liber. 159 s.
Socialstyrelsen, (2014) Lex Sarah. Handbok för tillämpningen av bestämmelserna i Lex Sarah. 145 s.
Wikström, H (2009) Etnicitet. Malmö: Liber. 111 s.
Kurslitteratur inom delkurs
1. Socialpsykologiska perspektiv och grupprocesser
Cahill Spencer E, Eggleston R, (1994) “Managing Emotions in Public: The Case of Wheelchair Users”. Social Psychology Quarterly, 57(4), 300 –312. 13 s.
Heidegren CG, Wästerfors D, (2019) Den interagerande människan. Malmö: Gleerups. 272 s.
Douglas M, (1997) Renhet och fara: en analys av begreppen orenande och tabu. Nora: Nya Doxa. 240 s.
Egard H, (2011) Personlig assistans i praktiken. Beredskap, initiativ och vänskaplighet. Lund: Socialhögskolan, Lunds universitet, 67- 82, 177-188. 27 s.
Goffman E, (1991) Asylums: essays on the social situation of mental patients and other inmates. Harmondsworth: Penguin, 336 s.
Johansson T, Lalander P, (2018) Vardagslivets socialpsykologi. Malmö: Liber. 247 s.
Kaiser N, Lundberg M, (Red) (2018) Psykologi för vårdprofessioner. Stockholm: Natur och kultur. Ca 225 s.
Ryan S, Räisänen U, (2008) “It’s like you are just a spectator in this thing” Experiencing social life the ‘aspie’ way. Emotion, Space and Society, 1(2) 135-143.
2. Etik och förhållningssätt
Bie K, (2009) Reflektionshandboken. Malmö: Gleerups. 96 s.
Björne P, Runesson I, (2021) Att lära av det som fungerar. En studie av rapporter om avvikelser från förväntad kvalitet. Malmö: Malmö stad FoU-rapport 2021:1. 50 s.
Blennberger E, (2017) Etik i socialt arbete – Etisk kod för socialarbetare. Stockholm: Akademikerförbundet SSR. 35 s.
Henriksen J-O, Vetlesen A J, (2013) Etik i arbete med människor. Lund: Studentlitteratur. 280 s.
Lewin B, (2019) För din skull, för min skull eller för skams skull? Om LSS och bemötande. 2 uppl. Lund: Studentlitteratur. 192 s.
Skau G M, (2018) Mellan makt och hjälp: om det flertydiga förhållandet mellan klient och hjälpare. 4 uppl. Stockholm: Liber. 159 s.
Socialstyrelsen, (2014) Lex Sarah. Handbok för tillämpningen av bestämmelserna i Lex Sarah. 145 s.
Wikström, H (2009) Etnicitet. Malmö: Liber. 111 s.
Kursvärdering
Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).