I delkursen diskuteras professionens ansvar gällande lagar och styrdokument utifrån ett etiskt förhållningssätt. Social dokumentation, sekretess, Lex Sarah och Lex Maria ges särskilt utrymme. Teoretiska perspektiv på ålder, kön, sexualitet, klass och etnicitet presenteras och diskuteras under delkursen. Därtill tydliggörs innebörden och förutsättningarna för ett kunskapsbaserat socialpedagogiskt arbete och lärande inom organisationer.
Socialpedagogiskt arbete i ett verksamhetsperspektiv
Kurs inom program
Om kursen
Kursen syftar till att studenten utvecklar ett professionellt förhållningssätt i verksamheter inom funktionshinderområdet, bland annat genom att aktivt leda grupper. Särskilt vikt läggs vid egen professionsutveckling och bemötande av brukaren.
Denna kurs ges som del av program:
Kursinnehåll
Kursen syftar till att studenten utvecklar ett professionellt förhållningsätt rörande kunskaper om professionens ansvar och handlingsutrymme inom socialpedagogiskt arbete inom funktionshinderområdet.
Kursen består av två delkurser:
Ledning av grupper och grupprocesser till exempel personalhandledning, brukargrupper och anhöriggrupper tränas. Särskild vikt läggs vid den egna professionsutvecklingen och förståelsen av värderingars påverkan på yrkesrollen och i bemötandet av brukaren. Genomgående i delkursen diskuteras etiska aspekter.
Behörighet och urval
Behörighetskrav
Godkända kurser omfattande minst 30 hp från år 1.
Kurslitteratur
Andersson M, Christensen J, Hillgren P-A, (2017) Varför gör vi på detta viset? Att tänka nytt i förändringsarbete inom äldreomsorgen med fokus på innovationskultur och kunskapsbildning, FoU-dokument 2017:1, Hälsa-, vård- och omsorgsförvaltningen och Stadskontoret, Malmö stad. 29 s.
Avby G, (2018) Att utveckla professionell expertis och lärande. Lund: Studentlitteratur. 179 s.
Barron K, (2002)” Who am I? Women with learning difficulties (re)constructing their self-identity”, Scandinavian Journal of Disability Research, 4 (1), 58-79. 12 s.
Christensen J, (2016) A critical reflection of Bronfenbrenner’s development ecology model. Problems of Education in the 21st Century. Vol. 69: 22–28. DOI: 10.13140/RG.2.1.2959.7681 6 s.
Elkjaer B, (2021) The learning organization from a pragmatist perspective, vol. 28 No. 1, pp. 59-70, Emerald Publishing Limited
Gunnarsson E, Szebehely M, (2017) (Red) Genus i omsorgens vardag. Stockholm, Gothia. 160 s.
Larsson M, Larsson G L, (senaste upplagan) LSS – 201X. Helsingborg, Komlitt AB. 100 s.
Mattsson T, (2021) Intersektionalitet i socialt arbete: teori, reflektion och praxis. Malmö, Gleerups. s. 21-130 samt 213 - 228. 124 s.
Staaf A, Andersson L, (senaste upplagan) Socialtjänstlagen – 201X. Helsingborg, Komlitt. AB. 200 s.
Svanevie K, (2013) Socialt arbete som evidensbaserad praktik. Lund, Studentlitteratur 125 s.
SOSFS 2005:28 Anmälningsskyldighet enligt Lex Maria. Socialstyrelsens författningssamling. 4s.
SOSFS 2011:5 Socialstyrelsens allmänna råd och föreskrifter om Lex Sarah. 5 s.
Tillkommer vetenskapliga rapporter, artiklar och annat utbildningsmaterial om cirka 100 sidor.
Larsson S, Nohrstedt L, (2012) Samverkan – anhöriga och personal i LSS-verksamhet. Helsingborg, Komlitt. 86 s.
Olson H, (2018) En mer personlig bok om förändringsarbete: så här tänker jag och gör jag – tror jag. Stockholm. Vulkan förlag. 217 s.
Svensson K, Johnsson E, Laanemets L, (2021) (2008) Handlingsutrymme: utmaningar i socialt arbete, Stockholm, Natur & kultur.296 s 255 s.
Thorsén H, (2016) Människosyn och etik. Stockholm. Remus förlag. 165 s.
Tillkommer vetenskapliga rapporter, artiklar och annat utbildningsmaterial om cirka 50 sidor.
Kurslitteratur inom delkurs
1. Organisation och profession inom funktionshinderområdet
Andersson M, Christensen J, Hillgren P-A, (2017) Varför gör vi på detta viset? Att tänka nytt i förändringsarbete inom äldreomsorgen med fokus på innovationskultur och kunskapsbildning, FoU-dokument 2017:1, Hälsa-, vård- och omsorgsförvaltningen och Stadskontoret, Malmö stad. 29 s.
Avby G, (2018) Att utveckla professionell expertis och lärande. Lund: Studentlitteratur. 179 s.
Barron K, (2002)” Who am I? Women with learning difficulties (re)constructing their self-identity”, Scandinavian Journal of Disability Research, 4 (1), 58-79. 12 s.
Christensen J, (2016) A critical reflection of Bronfenbrenner’s development ecology model. Problems of Education in the 21st Century. Vol. 69: 22–28. DOI: 10.13140/RG.2.1.2959.7681 6 s.
Elkjaer B, (2021) The learning organization from a pragmatist perspective, vol. 28 No. 1, pp. 59-70, Emerald Publishing Limited
Gunnarsson E, Szebehely M, (2017) (Red) Genus i omsorgens vardag. Stockholm, Gothia. 160 s.
Larsson M, Larsson G L, (senaste upplagan) LSS – 201X. Helsingborg, Komlitt AB. 100 s.
Mattsson T, (2021) Intersektionalitet i socialt arbete: teori, reflektion och praxis. Malmö, Gleerups. s. 21-130 samt 213 - 228. 124 s.
Staaf A, Andersson L, (senaste upplagan) Socialtjänstlagen – 201X. Helsingborg, Komlitt. AB. 200 s.
Svanevie K, (2013) Socialt arbete som evidensbaserad praktik. Lund, Studentlitteratur 125 s.
SOSFS 2005:28 Anmälningsskyldighet enligt Lex Maria. Socialstyrelsens författningssamling. 4s.
SOSFS 2011:5 Socialstyrelsens allmänna råd och föreskrifter om Lex Sarah. 5 s.
Tillkommer vetenskapliga rapporter, artiklar och annat utbildningsmaterial om cirka 100 sidor.
2. Professionsutveckling inom socialpedagogiskt arbete
Larsson S, Nohrstedt L, (2012) Samverkan – anhöriga och personal i LSS-verksamhet. Helsingborg, Komlitt. 86 s.
Olson H, (2018) En mer personlig bok om förändringsarbete: så här tänker jag och gör jag – tror jag. Stockholm. Vulkan förlag. 217 s.
Svensson K, Johnsson E, Laanemets L, (2021) (2008) Handlingsutrymme: utmaningar i socialt arbete, Stockholm, Natur & kultur.296 s 255 s.
Thorsén H, (2016) Människosyn och etik. Stockholm. Remus förlag. 165 s.
Tillkommer vetenskapliga rapporter, artiklar och annat utbildningsmaterial om cirka 50 sidor.
Kursvärdering
Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt in-formerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).
