Delkursen behandlar svensk och internationell funktionshinderforskning samt användandet av mikro-, meso- och makronivåer i analyser av funktionshinderdiskursen.
Handikapp- och rehabiliteringsvetenskap: Funktionshinderforskning och samhällsvetenskapliga teorier
Kurs inom program
Om kursen
I kursen ges kunskapser om funktionshinderforskning inom det samhällsvetenskapliga området, exempelvis utifrån ålder-, genus, - klass- och etnicitetsperspektiv.
Denna kurs ges som del av program:
Kursinnehåll
Syftet med kursen är att studenten tillägnar sig kunskaper om funktionshinderforskning och sociala teorier inom det samhällsvetenskapliga området.
Kursen består av två delkurser.
I delkursen behandlas sociala, sociologiska och socialpsykologiska teorier ur ett funktionshinderperspektiv samt betydelsen av ålder, kön, klass, etnicitet och sexualitet vid funktionsnedsättning.
Behörighet och urval
Behörighetskrav
För tillträde till kursen krävs 90 hp varav kurserna SF131B och SF141B skall vara godkända.
Kurslitteratur
Apelmo E, Alftberg Å, (2023). ”Gör plats!”: Om ableism, paternalism och konstruktionen av normbrytande funktionalitet. Socialvetenskaplig tidskrift, 29. 131-150. 19 s.
Campbell F K, (2014). Ableism as Transformative Practice. I C. Cocker and T. Hafford Letchfield (red) (2014). Rethinking Anti-Discriminatory and Anti-Oppressive Theories for Social Work Practice. Palgrave, 78-92. 14 s.
Lindberg L, (2016) Svensk forskning om funktionshinder. Forskningen som haltar. Stockholm: Hörselskadades Riksförbund. 55 s.
Shakespeare T, (2014). Disability Rights and Wrongs Revisited. Second Edition. London & New York: Routlegde. 280 s.
Mattsson T, (2021) Intersektionalitet i socialt arbete?: teori, reflektion och praxis (Tredje upplagan). Malmö: Gleerups, 91-103, 12 s.
Meekosha H, (2011) Decolonising disability: thinking and acting globally. Disability & Society, 26(6),667-682, 15 s.
Wikström H, (2009) Etnicitet. Stockholm: Liber. 17 s.
Söder M, (2013) Swedish social disability research: a short version of a long story. Scandinavian Journal of Disability Research, 15, 90-107, 18 s.
Apelmo E, (2013) Som vem som helst: kön, funktionalitet och idrottande kroppar. Göteborg: Bokförlaget Daidalos. 184 s.
Asplund J, (1987) Det sociala livets elementära former, Korpen, Göteborg, 59 s.
Dahlgren L, Starrin B, (2004) Emotioner, vardagsliv & samhälle: en introduktion till emotionssociologi. Malmö: Liber. 228 s.
Garland-Thomson R, (2006) ”Ways of Staring”, Journal of Visual Culture, 5 (2), 173-192. 20 s.
Goffman, E (1990) Stigma: Notes on the management of spoiled identity. Harmondsworth: Penguin Books. 173 s.
Hochschild A R, (2012) The managed heart: commercialization of human feeling, University of California Press, Berkeley. 198 s.
Högström M, (2018) ”What is the Swedish Interpretation of Social Pedagogy. A Literature Review”. Papers of Social Pedagogy, 1 (8), 51-65. 14 s.
Mattsson T, (2021) Intersektionalitet i socialt arbete?: teori, reflektion och praxis (Tredje upplagan.). Malmö: Gleerups. 250 s.
Scheff T, (2013) ”A social/emotional theory of ‘mental illness’”, International Journal of Social Psychiatry, 59 (1), 87-92. 6 s.
Stenberg H, Isenberg B, (Red) (2013) Relationell socialpsykologi: klassiska och samtida teorier. Stockholm: Liber. 286 s.
Söder M, Hugemark, A (Red) (2016) Bara funktionshindrad? Funktionshinder och intersektionalitet. Malmö: Gleerups. 146 s.
Kurslitteratur inom delkurs
1. Funktionshinderforskning
Apelmo E, Alftberg Å, (2023). ”Gör plats!”: Om ableism, paternalism och konstruktionen av normbrytande funktionalitet. Socialvetenskaplig tidskrift, 29. 131-150. 19 s.
Campbell F K, (2014). Ableism as Transformative Practice. I C. Cocker and T. Hafford Letchfield (red) (2014). Rethinking Anti-Discriminatory and Anti-Oppressive Theories for Social Work Practice. Palgrave, 78-92. 14 s.
Lindberg L, (2016) Svensk forskning om funktionshinder. Forskningen som haltar. Stockholm: Hörselskadades Riksförbund. 55 s.
Shakespeare T, (2014). Disability Rights and Wrongs Revisited. Second Edition. London & New York: Routlegde. 280 s.
Mattsson T, (2021) Intersektionalitet i socialt arbete?: teori, reflektion och praxis (Tredje upplagan). Malmö: Gleerups, 91-103, 12 s.
Meekosha H, (2011) Decolonising disability: thinking and acting globally. Disability & Society, 26(6),667-682, 15 s.
Wikström H, (2009) Etnicitet. Stockholm: Liber. 17 s.
Söder M, (2013) Swedish social disability research: a short version of a long story. Scandinavian Journal of Disability Research, 15, 90-107, 18 s.
2. Sociala, sociologiska och socialpsykologiska teorier
Apelmo E, (2013) Som vem som helst: kön, funktionalitet och idrottande kroppar. Göteborg: Bokförlaget Daidalos. 184 s.
Asplund J, (1987) Det sociala livets elementära former, Korpen, Göteborg, 59 s.
Dahlgren L, Starrin B, (2004) Emotioner, vardagsliv & samhälle: en introduktion till emotionssociologi. Malmö: Liber. 228 s.
Garland-Thomson R, (2006) ”Ways of Staring”, Journal of Visual Culture, 5 (2), 173-192. 20 s.
Goffman, E (1990) Stigma: Notes on the management of spoiled identity. Harmondsworth: Penguin Books. 173 s.
Hochschild A R, (2012) The managed heart: commercialization of human feeling, University of California Press, Berkeley. 198 s.
Högström M, (2018) ”What is the Swedish Interpretation of Social Pedagogy. A Literature Review”. Papers of Social Pedagogy, 1 (8), 51-65. 14 s.
Mattsson T, (2021) Intersektionalitet i socialt arbete?: teori, reflektion och praxis (Tredje upplagan.). Malmö: Gleerups. 250 s.
Scheff T, (2013) ”A social/emotional theory of ‘mental illness’”, International Journal of Social Psychiatry, 59 (1), 87-92. 6 s.
Stenberg H, Isenberg B, (Red) (2013) Relationell socialpsykologi: klassiska och samtida teorier. Stockholm: Liber. 286 s.
Söder M, Hugemark, A (Red) (2016) Bara funktionshindrad? Funktionshinder och intersektionalitet. Malmö: Gleerups. 146 s.
Kursvärdering
Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna (HF1:14).
