I delkursen studeras språklig variation och förändring i Sverige och Norden både synkront och diakront från omkring 1700 till nutid. Härvid behandlas också minoritetsspråken. Vidare behandlas metoder för att beskriva och analysera språklig variation och förändring samt teoretiska perspektiv på variation och förändring. Dessutom anläggs didaktiska perspektiv på studiet av och användningen av äldre texter i undervisningen samt konsekvenserna av sociala, språkliga och kulturella mönsters betydelse vid val av innehåll och arbetsformer i undervisning. Härvid fördjupas också frågan om relationen mellan kunskapssyn och lärande.
Svenska och lärande: Språk och litteratur genom historien
Om kursen
Denna kurs ges som del av program:
Ämneslärarutbildning : Grundskolans årskurs 7-9, förstaämne Svenska, 240 - 270 hp
Kursinnehåll
Se under delkurs.
Delkursen har fokus på litterära texter, huvudsakligen från den västerländska kultursfären, skrivna från omkring 1700 fram till omkring 1950. Ett annat viktigt fokus är kanonbildning och språknormering vilka undersöks och granskas kritiskt genom läromedelsanalyser och intervjuer med yrkesverksamma lärare. Härvid blir frågor som rör studiet av äldre svenska texter i ett kulturellt heterogent klassrum relevanta. Dessa frågor sätts också in i ett läroplansteoretiskt perspektiv.
Behörighet och urval
Behörighetskrav
Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: SL210C Svenska och lärande: Litteratur, historia och kulturell identitet (genomgången)
Kurslitteratur
Beach, Richard (2011). Teaching literature to adolescents. [electronic resource]. 2nd ed. Routledge. Tillgänglig via Malmö universitets bibliotek (Kapitel 4, 13, 14) (51 s.)
Bergsten, Staffan & Elleström, Lars (2004). Litteraturhistoriens grundbegrepp. Lund: Studentlitteratur. (Kapitel 4, 5, 6 och 10) (65 s.)
Bilaga 6 till SOU 2007:28. Tydliga mål och kunskapskrav i grundskolan: förslag till nytt mål- och uppföljningssystem, bilaga 6: Läroplaner och kursplaner i Sverige under 1900-talet - en sammanfattning. Stockholm: Fritzes (20 s.) Tillgänglig via internet.
Broady, Donald (1994). Enligt konstens alla regler. I:
Kvinnovetenskaplig tidskrift nr 1 (14 s.). Tillgänglig via internet
Hansén, Sven-Erik & Forsman, Liselott (red.) (2017). Allmändidaktik
– vetenskap för lärare. Lund: Studentlitteratur (Kapitel 13 och 17) (37 s.)
Herrnstein Smith, Barbara (1983). Contingencies of Value. Critical Inquiry, vol. 10, nr 1, s. 1-35. Tillhandahålls av kursledaren.
Langer, Judith (2005). Litterära föreställningsvärldar: litteraturundervisning och litterär förståelse. Göteborg: Daidalos (190 s.)
Miall, David S. (2006). Empirical Approaches to Studying Literary Readers: The State of the Discipline. Baltimore: Book History vol:9 (s. 291-311) (20 s.). Tillgänglig via internet.
Molloy, Gunilla (2011). Selma Lagerlöf i mångfaldens klassrum. Lund: Studentlitteratur (Kapitel 1, 4, 5, 6 och 7) (110 s.)
Nordisk kvinnolitteraturhistoria I. I Guds namn (1993). Höganäs: Wiken. (eget urval). Tillgänglig via internet
Nordisk kvinnolitteraturhistoria II. Fadershuset (1993). Höganäs: Wiken (eget urval). Tillgänglig via internet
Nordisk kvinnolitteraturhistoria III. Vida världen (1996). Höganäs: Wiken (eget urval). Tillgänglig på internet
Olsson, Bernt & Algulin, Ingemar (2009). Litteraturens historia i Sverige. Femte upplagan. Stockholm: Norstedts (eget urval)
Olsson, Bernt, Algulin, Ingemar & Sahlin, Johan (2015). Litteraturens historia i världen. Sjätte upplagan. Stockholm: Norstedts (eget urval)
Persson, Magnus (2012). Den goda boken. Samtida föreställningar om litteratur och läsning. Lund: studentlitteratur (kap. 1 och 4) (48 s.)
Petersson, Margareta. (red.) (2011). Världens litteraturer: en gränsöverskridande historia. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur. (eget urval)
Pisa 2015 Assessment and Analytical Framework. Chapter 3 Reading Literacy. OECD (2017) (11 s.). Tillgänglig via internet.
Skolverket (2013). Forskning om skolreformer och deras
genomslag. Skolverkets aktuella analyser 2013. Stockholm: Skolverket (18 s.) Tillgänglig via internet.
Språkriktighetsboken. Andra upplagan (2016 [2011]). [Malmö]: NE (s. 7-40) (33 s.)
Teleman, Ulf (2003). Tradis och funkis: svensk språkvård och språkpolitik efter 1800. Serie: Skrifter utgivna av Svenska språknämnden. Stockholm: Norstedts (s .7-76) (70 s.)
Thavenius, Jan (1999). Gymnasiets litterära kanon. I: Thavenius, Jan (red.). Svenskämnets historia. Lund: Studentlitteratur (s 119-135) (16 s.)
Wahlström, Ninni (2015). Läroplansteori och didaktik. Malmö: Gleerups. (Kapitel 1, 2, 3 och 7) (81 s.)
Williams, Anna (1997). Att skapa litteraturhistoria. I: Stjärnor utan stjärnbilder. Kvinnor och kanon i litteraturhistoriska översiktsverk under 1900-talet. Möklinta: Gidlunds förlag (s 11-48) (37 s)
Skönlitteratur omfattande ca 1200 s väljs i samråd med kursens lärare enligt särskild lista.
Hansén, Sven-Erik & Forsman, Liselott (red.) (2017). Allmändidaktik – vetenskap för lärare (Kapitel 4–6, 8, 9, 12 och 18) (123 s.)
Hårstad, Stian (2016). ”[…] en enkel og saklig innføring i norsk språkhistorie”. Språkhistorie som norskdidaktisk emne – et faghistorisk utsyn. I: Acta didactica Norge. Vol.10, Nr. 3, Art. 9. (17 s.). Tillgänglig via internet.
Hårstad, Stian (2016). Læring om normering. Erafaringer fra et språkhistorie-didaktisk eksperiment i lærerutdanninga. I: Acta didactica Norge. Vol.10, Nr. 3, Art. 10. (16 s.). Tillgänglig via internet.
Josephson, Olle (2013). Ju: ifrågasatta självklarheter om svenskan, engelskan och alla andra språk i Sverige. 4. uppl. Lund: Studentlitteratur (198 s.)
Pettersson, Gertrud (1996 el. senare). Svenska språket under sjuhundra år. En historia om svenskan och dess utforskande. Lund: Studentlitteratur (Kapitel 1, 2, 7 och 9) (87 s.)
Stroud, Christopher (2013). Halvspråkighet och rinkebysvenska som språkideologiska begrepp. I: Hyltenstam, Kenneth och Lindberg, Inger (red.). Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur (30 s.)
Sundgren, Eva (red.) (2013). Sociolingvistik. 2:a upplagan. Solna: Liber (377 s.)
Torp, Arne (2004). Nordiske sprog i fortid og nutid. I: Sletten, Iben Stampe (red.). Nordens sprog med rødder og fødder. Køpenhavn: Nordisk ministerråd. (25 s.) Tillgänglig via internet.
Wahlström, Ninni (2015). Läroplansteori och didaktik. Malmö: Gleerups. (Kapitel 6) (24 s.)
Ett urval av artiklar som väljs i samråd med kursens lärare (ca 200 s.)
Kurslitteratur inom delkurs
Språklig variation och förändring i Sverige och Norden
Hansén, Sven-Erik & Forsman, Liselott (red.) (2017). Allmändidaktik – vetenskap för lärare (Kapitel 4–6, 8, 9, 12 och 18) (123 s.)
Hårstad, Stian (2016). ”[…] en enkel og saklig innføring i norsk språkhistorie”. Språkhistorie som norskdidaktisk emne – et faghistorisk utsyn. I: Acta didactica Norge. Vol.10, Nr. 3, Art. 9. (17 s.). Tillgänglig via internet.
Hårstad, Stian (2016). Læring om normering. Erafaringer fra et språkhistorie-didaktisk eksperiment i lærerutdanninga. I: Acta didactica Norge. Vol.10, Nr. 3, Art. 10. (16 s.). Tillgänglig via internet.
Josephson, Olle (2013). Ju: ifrågasatta självklarheter om svenskan, engelskan och alla andra språk i Sverige. 4. uppl. Lund: Studentlitteratur (198 s.)
Pettersson, Gertrud (1996 el. senare). Svenska språket under sjuhundra år. En historia om svenskan och dess utforskande. Lund: Studentlitteratur (Kapitel 1, 2, 7 och 9) (87 s.)
Stroud, Christopher (2013). Halvspråkighet och rinkebysvenska som språkideologiska begrepp. I: Hyltenstam, Kenneth och Lindberg, Inger (red.). Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur (30 s.)
Sundgren, Eva (red.) (2013). Sociolingvistik. 2:a upplagan. Solna: Liber (377 s.)
Torp, Arne (2004). Nordiske sprog i fortid og nutid. I: Sletten, Iben Stampe (red.). Nordens sprog med rødder og fødder. Køpenhavn: Nordisk ministerråd. (25 s.) Tillgänglig via internet.
Wahlström, Ninni (2015). Läroplansteori och didaktik. Malmö: Gleerups. (Kapitel 6) (24 s.)
Ett urval av artiklar som väljs i samråd med kursens lärare (ca 200 s.)
Litteraturhistoria, normering och undervisning
Beach, Richard (2011). Teaching literature to adolescents. [electronic resource]. 2nd ed. Routledge. Tillgänglig via Malmö universitets bibliotek (Kapitel 4, 13, 14) (51 s.)
Bergsten, Staffan & Elleström, Lars (2004). Litteraturhistoriens grundbegrepp. Lund: Studentlitteratur. (Kapitel 4, 5, 6 och 10) (65 s.)
Bilaga 6 till SOU 2007:28. Tydliga mål och kunskapskrav i grundskolan: förslag till nytt mål- och uppföljningssystem, bilaga 6: Läroplaner och kursplaner i Sverige under 1900-talet - en sammanfattning. Stockholm: Fritzes (20 s.) Tillgänglig via internet.
Broady, Donald (1994). Enligt konstens alla regler. I:
Kvinnovetenskaplig tidskrift nr 1 (14 s.). Tillgänglig via internet
Hansén, Sven-Erik & Forsman, Liselott (red.) (2017). Allmändidaktik
– vetenskap för lärare. Lund: Studentlitteratur (Kapitel 13 och 17) (37 s.)
Herrnstein Smith, Barbara (1983). Contingencies of Value. Critical Inquiry, vol. 10, nr 1, s. 1-35. Tillhandahålls av kursledaren.
Langer, Judith (2005). Litterära föreställningsvärldar: litteraturundervisning och litterär förståelse. Göteborg: Daidalos (190 s.)
Miall, David S. (2006). Empirical Approaches to Studying Literary Readers: The State of the Discipline. Baltimore: Book History vol:9 (s. 291-311) (20 s.). Tillgänglig via internet.
Molloy, Gunilla (2011). Selma Lagerlöf i mångfaldens klassrum. Lund: Studentlitteratur (Kapitel 1, 4, 5, 6 och 7) (110 s.)
Nordisk kvinnolitteraturhistoria I. I Guds namn (1993). Höganäs: Wiken. (eget urval). Tillgänglig via internet
Nordisk kvinnolitteraturhistoria II. Fadershuset (1993). Höganäs: Wiken (eget urval). Tillgänglig via internet
Nordisk kvinnolitteraturhistoria III. Vida världen (1996). Höganäs: Wiken (eget urval). Tillgänglig på internet
Olsson, Bernt & Algulin, Ingemar (2009). Litteraturens historia i Sverige. Femte upplagan. Stockholm: Norstedts (eget urval)
Olsson, Bernt, Algulin, Ingemar & Sahlin, Johan (2015). Litteraturens historia i världen. Sjätte upplagan. Stockholm: Norstedts (eget urval)
Persson, Magnus (2012). Den goda boken. Samtida föreställningar om litteratur och läsning. Lund: studentlitteratur (kap. 1 och 4) (48 s.)
Petersson, Margareta. (red.) (2011). Världens litteraturer: en gränsöverskridande historia. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur. (eget urval)
Pisa 2015 Assessment and Analytical Framework. Chapter 3 Reading Literacy. OECD (2017) (11 s.). Tillgänglig via internet.
Skolverket (2013). Forskning om skolreformer och deras
genomslag. Skolverkets aktuella analyser 2013. Stockholm: Skolverket (18 s.) Tillgänglig via internet.
Språkriktighetsboken. Andra upplagan (2016 [2011]). [Malmö]: NE (s. 7-40) (33 s.)
Teleman, Ulf (2003). Tradis och funkis: svensk språkvård och språkpolitik efter 1800. Serie: Skrifter utgivna av Svenska språknämnden. Stockholm: Norstedts (s .7-76) (70 s.)
Thavenius, Jan (1999). Gymnasiets litterära kanon. I: Thavenius, Jan (red.). Svenskämnets historia. Lund: Studentlitteratur (s 119-135) (16 s.)
Wahlström, Ninni (2015). Läroplansteori och didaktik. Malmö: Gleerups. (Kapitel 1, 2, 3 och 7) (81 s.)
Williams, Anna (1997). Att skapa litteraturhistoria. I: Stjärnor utan stjärnbilder. Kvinnor och kanon i litteraturhistoriska översiktsverk under 1900-talet. Möklinta: Gidlunds förlag (s 11-48) (37 s)
Skönlitteratur omfattande ca 1200 s väljs i samråd med kursens lärare enligt särskild lista.
Kursvärdering
Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).