Publicera med öppen tillgång, publiceringsavgifter, publiceringsfond, Diva, publiceringskanaler, upphovsrätt och bibliometri.

Publicera med öppen tillgång

Öppen tillgång (open access) är på väg att bli normen när man vill sprida vetenskaplig information på nätet. Resultaten av offentligt finansierad forskning ska också vara tillgängliga för alla. Detta krav ställs både på nationell och på europeisk nivå av forskare, universitet, forskningsfinansiärer och myndigheter.

Open access-policy för Malmö universitet

Öppen tillgång (kb.se)

Kontakta publiceringsservice@mau.se för frågor om öppen tillgång

Stöd för publiceringsavgifter

Malmö universitet har avtal med flera förlag där publiceringsavgiften för att göra artiklar öppet tillgängliga ingår. Avtalen är nationellt förhandlade genom Bibsam, ett konsortium för svenska lärosäten.

Vilken typ av tidskrifter som ingår i avtalen varierar.  Vissa avtal är för prenumerationsbaserade tidskrifter, hybridtidskrifter, där enstaka artiklar kan göras öppet tillgängliga. Andra avtal är för helt öppet tillgängliga tidskrifter. En del avtal innehåller en mix av båda typerna av tidskrifter. Det är också lite olika om avtalen omfattar hela förlagens utgivning, eller bara en del.

Om det inte finns något avtal för den helt öppet tillgängliga tidskriften du vill publicera i kan du söka medel för publiceringskostnaden från universitetets publiceringsfond.

Publiceringsavtalen med förlag som enbart ger ut öppet tillgängliga tidskrifter som Frontiers och PLOS, finansieras numera av Vetenskapsrådet, Forte, Formas och Vinnova. 

Publiceringsavtal med förlag

AIP Publishing (2025)

Publicera med öppen tillgång i förlagets hybridtidskrifter. Publicering i Journal of the Physical Society of Japan ingår inte.

American Chemical Society, ACS (2024-2025)

Publicera med öppen tillgång i förlagets hybrid- och open access-tidskrifter.

American Physical Society, APS (2025)

Publicera med öppen tillgång i förlagets hybrid- och open access-tidskrifter.

Annual Reviews (2025-2027)

Annual Reviews utforskar en alternativ väg för öppen tillgång, Subscribe to Open, S2O, där ämnesöversikterna i slutet av året blir öppet tillgängliga ifall tillräckligt många prenumererar på dem. Malmö universitet prenumererar på översikterna inom samhällsvetenskap. 

Association for Computing Machinery, ACM (2022-2026)

Publicera med öppen tillgång faktagranskade artiklar i alla seriella publikationer från ACM, ca 150 tidskrifter samt 100 konferenspublikationer.

BMJ Publishing (2025)

Publicera med öppen tillgång i förlagets open access tidskrifter i BMJ Open Access, samt i förlagets hybridtidskrifter i BMJ Standard Collection och BMJ Non Standard Collection.

Brill (2025)

Publicera med öppen tillgång i förlagets tidskrifter. Avtalet ger även 20% rabatt på publiceringskostnaden för böcker publicerade med öppen tillgång.

Cambridge University Press (2025-2027)

Publicera med öppen tillgång i förlagets hybrid- och open access-tidskrifter. Publicering i Cambridge Prisms och Research Direction ingår också i avtalet.

Cogitatio Press (2025)

Publicera med öppen tillgång i förlagets tidskrifter. Cogitatio Press är ett mindre open access förlag och detta avtal är direkt mellan Cogitatio Press och Malmö universitet och gäller artiklar som skickas in från 1 januari 2024.

Copernicus (2024-2025)

Publicera med öppen tillgång i förlagets tidskrifter.

eLife Sciences Publications (1/4 2024–2025)

Publicera med öppen tillgång i tidskriften eLife. Avtalet gäller för artiklar som skickats in till eLife från 1 april 2024. eLife sakkunniggranskar artiklar som gjorts tillgängliga som preprints, och som sedan kan publiceras som traditionella tidskriftsartiklar i tidskriften.

Elsevier (2024-2027)

Publicera med öppen tillgång i förlagets hybrid- och open access-tidskrifter. Detta gäller för hybridtidskrifter i ScienceDirect Freedom Collection och hybridtidskrifter från lärda sällskap, samt Elseviers open access-tidskrifter inklusive Cell Press open access-tidskrifter. Publicering i Cell Press hybridtidskrifter ingår inte för Malmö universitet. Publicering inom avtalet gäller artiklar som skickats in mellan 1/1-2024-31/12 2027. Det är datum för "first submission" som räknas.

Emerald (2025-2027)

Publicera med öppen tillgång i förlagets tidskrifter.

Frontiers (2025)

Publicera med öppen tillgång i förlagets tidskrifter.

JMIR Publications (1/6 2024 – 31/12 2025)

Publicera med öppen tillgång i majoriteten av förlagets tidskrifter. Avtalet gäller för artiklar som accepteras för publicering från 1 juni 2024 och i de JMIR tidskrifter som tar ut publiceringsavgift.

Karger (2025-2027)

Publicera med öppen tillgång i förlagets hybridtidskrifter och open access-tidskrifter. Kompass-titlarna ingår inte i avtalet.

Mark Allen Healthcare (2025-2027)

Publicera med öppen tillgång i förlagets tidskrifter som stödjer open access. 

MJS Publishing (2025)

Publicera med öppen tillgång i förlagets tidskrifter. Ange att du tillhör en organisation (Malmö universitet) med förbetalda publiceringsavgifter när du skickar in ditt manuskript till förlaget.

Oxford University Press, OUP (2025)

Publicera med öppen tillgång i förlagets hybridtidskrifter och open access-tidskrifter som ingår i avtalet.

PLOS (2024-2025)

Publicera med öppen tillgång i förlagets tidskrifter. 

Royal Society of Chemistry, RSC (2025-2026)

Publicera med öppen tillgång i förlagets hybridtidskrifter och i open access-tidskriften RSC Advances.

SAGE (2024-2027)

Publicera med öppen tillgång i förlagets hybridtidskrifter i SAGE Premier-paketet, samt i förlagets open access-tidskrifter i SAGE Gold OA-paketet.

Springer Nature (2025-2028)

Publicera med öppen tillgång i Springer Natures Open Choice-tidskrifter, hybridtidskrifter, från förlagsetiketterna:

  • Springer Nature
  • Palgrave Macmillan
  • Nature Academic Journals
  • Adis.

Publicera med öppen tillgång i Springer Natures open access-tidskrifter från förlagsetiketterna:

  • BioMed Central (BMC)
  • Springer Open Journals
  • Springer Nature
  • Nature Research
  • Palgrave Macmillan.

Publicering i tidskriften Nature och övriga hybridtidskrifter som ges ut under förlagsetiketten Nature ingår inte i avtalet för Malmö universitet.

Instruktion till författare Open access agreements for Sweden

Taylor & Francis (2025-2027)

Publicera med öppen tillgång i förlagets hybridtidskrifter, Open Select Journals, och open access-tidskrifter.

Wiley (2025)

Publicera med öppen tillgång i förlagets hybridtidskrifter och open access-tidskrifter.

Att tänka på

  • Korresponderande författare ska vara affilierad till Malmö universitet.
  • Din affiliering ska tydligt framgå av såväl inskickat manuskript som den publicerade artikeln.
  • Som korresponderande författare använder du din Malmö universitets e-postadress i kontakten med förlaget och anger din affiliering till Malmö universitet.
  • Kostnader för colour charges, page charges och submission fees kan tillkomma för den enskilde forskaren.

Vid publicering med öppen tillgång i licensierade tidskrifter används ofta Creative Commons-licenser.

Om Creative Commons för forskare (kb.se)

Ansök om medel för öppen tillgång-publicering

Under 2025 finns möjlighet för Malmö universitets forskare att söka finansiellt stöd vid publicering i helt öppet tillgängliga tidskrifter. Fonden du kan söka pengar ur består under denna period av 600 000 kronor. Dessa kommer att fördelas enligt principen först-till-kvarn. Ett antal kriterier måste uppfyllas för att ansökan ska kunna beviljas. Högsta summa som beviljas för artiklar och bokkapitel är 20 000 SEK. Högsta summa som beviljas för böcker är 40 000 SEK. 

OBS! Ansökan om stöd för publiceringsavgift ska ha inkommit innan manuskriptet skickas in till förlaget. Detta för att biblioteket beviljar medel utifrån att vald publiceringskanal uppfyller vissa uppsatta kvalitetskriterier och om ansökan avslås blir den sökande själv ansvarig för att sköta betalningen på annat sätt. Det samma blir resultatet om ansökan inkommer efter att fonden är slut för året eftersom medel då inte alls kan beviljas.

Följande kriterier måste uppfyllas för att ansökan ska kunna beviljas

  • Artikeln måste ha korresponderande författare med tillhörighet Malmö universitet. Tillhörighet skall tydligt framgå av artikeln
  • Stöd ges till publicering i rena open access-tidskrifter. Tidskriften ska uppnå rimliga kvalitetskrav genom att uppfylla OASPA:s kvalitetskrav. Biblioteket förbehåller sig rätten att bevilja eller ge avslag utifrån en kvalitetsbedömning av tidskriften/värdpublikationen utifrån riktlinjer såsom OASPA:s kvalitetskrav, DOAJ:s kvalitetskrav, den norska listan eller den danska listan
  • Prenumerationsbaserade tidskrifter som mot en avgift kan göra en enskild artikel öppet tillgänglig, så kallade hybridtidskrifter, stöds inte
  • Om den sökande författarens externa finansiär erbjuder möjlighet att finansiera publiceringsavgiften, beviljas inte medel ur Malmö universitets författarfond. I dessa fall hänvisas författaren att söka medel från finansiären. I ansökningsformuläret för Malmö universitets författarfond ombeds författaren försäkra att denne inte har finansiering för publicering från annat håll
  • Även kapitel i öppet tillgängliga antologier kan ges stöd om förlagets utgivning bedöms hålla god kvalitet
  • När fonden är slut för året upphör stödet tills nya medel finns
  • Artikeln skall registreras i Diva vid publiceringstidpunkten
  • Besked ges till sökanden inom två veckor från ansökan inkommit
  • Avslag kan inte överklagas
  • Inget stöd ges för extra avgifter i form av exempelvis färgtryck och extra bilder

OASPA:s kvalitetskrav (oaspa.org) 

DOAJ:s kvalitetskrav (doaj.org)

Faktureringsadress

Har du möjlighet att ange faktureringsadress när du skickar in artikeln, ange då:

  • Malmö universitet
  • Box 50500
  • 202 50 Malmö, SWEDEN
  • Fakturareferens: 12jewi

Får du fakturan via epost, vidarebefordra då till publiceringsservice@mau.se

Observera att VAT-nummer måste anges för att rätt momssats ska påföras fakturan. VAT-nummer: SE-202100492001.

Kontakt

Kontakta gärna biblioteket om du har frågor om tidskrifter och avtal, att publicera sig med Open Access, eller om publiceringsfonden.

publiceringsservice@mau.se

Registrera i Diva

Diva, Digitala Vetenskapliga Arkivet, är Malmö universitets plattform för registrering och visning av publikationer som produceras av universitetets forskare, lärare och studenter.

Sök i Diva  Logga in i Diva

Så registrerar du i Diva

  1. Gör en dubblettkontroll genom att söka efter din publikation i Diva
  2. Logga in i Diva med ditt dator-id
  3. Välj publikationstyp för din registrering
  4. Fyll i de uppgifter du kan, uppgifter som registreras ska stämma överens med vad som står i publikationen.
  5. Ladda upp fulltextfil om det är möjligt
  6. Avsluta din registrering med Skicka in/ Submit
  7. Posten syns direkt i Diva och granskas av en bibliotekarie i efterhand. Fulltextfiler blir synliga efter att de granskats av en bibliotekarie.

När du registrerar publikationer i Diva har du tillgång till förklarande hjälptexter genom processen. För utförlig instruktion, se manual. 

Manual registrera publikation i Diva (på engelska) 

Förenklad Diva-registrering

Det finns även ett förenklat formulär för registrering i Diva som du som forskare på Malmö universitet kan använda. Observera att endast publikationer affilierade till Malmö universitet kan registreras på detta sätt, och att det kan dröja upp till en vecka innan din registrering syns i Diva och på din forskningssida.

Artiklar som indexeras i Web of Science eller PubMed importeras automatiskt till Diva och behöver därför inte registreras.

Förenklad Diva-registrering (formulär)

Diva – utbildning och kontakt

Biblioteket erbjuder korta genomgångar om hur du registrerar din publikation i Diva, på plats eller via Zoom.

Kontakta oss på adress diva@mau.se för att boka en tid som passar dig eller din forskargrupp. Genomgången tar ca 30 minuter.

Välja publiceringskanal

Strategiska val vid publicering handlar om var och hur du väljer att publicera dig. Kontakta gärna biblioteket för råd om hur du som forskare väljer en högkvalitativ publiceringskanal som också ger dina forskningsresultat så stor spridning som möjligt. Biblioteket kan exempelvis:

  • ge stöd vid val av tidskrift för publicering.
  • informera om forskningsfinansiärernas krav.
  • hjälpa till med rättighets- och licensfrågor i samband med publicering.

En bra tjänst för att hjälpa dig att välja en högkvalitativ publiceringskanal är Think, Check, Submit.

thinkchecksubmit.org

Kontakta biblioteket om du har frågor om att välja publiceringskanal.

publiceringsservice@mau.se

Strategier för maximerat genomslag

  • Publicera dig där du når ut bäst till din tilltänkta målgrupp.
  • Det bästa sättet att öka sitt genomslag är att publicera sig i en högkvalitativ och välrenomerad tidskrift. Kontrollera därför att förlaget/tidskriften uppfyller kraven från listan nedan.
  • Säkerställ att ämnet täcks i den kanal du väljer för publicering, i synnerhet om din forskning är tvärvetenskaplig.
  • När du väljer bokförlag, undersök kvalitén på förlagets tidigare utgivning av liknande titlar.
  • Om möjligt, publicera dig med öppen tillgång (open access) för ökad tillgänglighet och för att behålla upphovsrätten till ditt verk.
  • Undersök i vilka databaser och söktjänster tidskriften indexeras så att din artikel kan hittas av andra (kallas ibland abstracting).
  • Om det finns ett lämpligt preprint arkiv för ditt ämne, kan det vara ett bra sätt att snabbt nå ut med din forskning och få större genomslag.
  • Se till att titel och ämnesord tydligt reflekterar innehållet.
  • Använd ett tydligt och konsekvent författarnamn.
  • Se till att din affilieringsinformation blir korrekt. Ska din publikation kopplas till en specifik forskningsmiljö måste denna anges.
  • Skapa en Google Scholar-profil och koppla dina publikationer dit. Registrera dig med ORCID, och se till att andra forskar-id, som t.ex. ResearcherID, Scopus ID med flera, är kopplade till detta.
  • Registrera dina publikationer i Diva, och ladda upp fulltexten om möjligt.
  • Var aktiv och sprid information om din publikation i sociala medier och i forskarnätverk.

orcid.org

Riktlinjer för att bedöma tidskrifters eller bokförlags vetenskapliga kvalitet

  • Gör en bedömning av tidigare publicerat material, är detta ett sammanhang där du vill att du och din forskning ska synas?
  • Det ska vara tydligt vem som ger ut publikationen och det ska finnas tydlig kontaktinformation på hemsidan.
  • Ifall tidskriften/bokförlaget använder sig av en betalningsmodell med publiceringsavgifter ska kostnaden för publicering tydligt framgå och vara lätta att hitta.
  • Tidskrifts- eller bokförlag ska ha tydlig information kring hur de hanterar etiska frågor och jävs- eller intressekonflikter, exempelvis att de följer COPE:s riktlinjer.
  • Tydlig information ska finnas om hur reviewförfarandet går till. Se också till att dessa överensstämmer med den standard som råder inom ditt specifika fält.
  • Om förlaget är medlemmar i relevanta intresseorganisationer, som t.ex. COPE och OASPA, så är det en kvalitetsmarkör.
  • Att tidskrifter är indexerade i relevanta och kvalitetskontrollerade bibliografiska databaser är en kvalitetsmarkör. Detta kan vara både ämnesdatabaser, som t.ex. PubMed och Eric, eller de verktyg för utvärdering av tidskrifter som listas nedan under Verktyg.
  • Det ska tydligt framgå vilka som ingår i en tidskriftsredaktion. Redaktionspersonalen ska bestå av experter inom det fält som tidskriften representerar.
  • För bokpublicering är det förlagets generella kvalitet och den/de personer som ingår i redaktionen som utgör en kvalitetsmarkör för en vetenskaplig bok.

COPE (publicationethics.org)

OASPA (oaspa.org)

Oseriösa tidskriftsförlag

På marknaden för vetenskaplig publicering finns ett antal mindre seriösa aktörer, mer intresserade av ekonomisk vinning än vetenskaplig kvalitet. Förutom att undersöka en tidskrifts kvalitet enligt kriterierna ovan, bör du se upp med följande som kan indikera en mindre seriös verksamhet: 

  • Förlagen har ofta startat orimligt många tidskrifter under kort tidsperiod.
  • Ofta få artiklar per nummer, ibland med samma författare till flera av artiklarna.
  • Inga eller otydliga uppgifter kring publiceringsavgifter.
  • Orimligt snabb peer review-process.
  • Fejkade bibliometriska siffror, antingen att de falskeligen påstår sig ha till exempel Journal Impact Factor eller att de anger tveksamma bibliometriska mått, till exempel. Universal Impact Factor, Global Impact Factor
  • Medlemmar i editorial board som saknar vetenskaplig kompetens inom tidskriftens ämnesområde. I värsta fall är personerna på editorial board påhittade eller inte medvetna om att de är listade som redaktörer
  • Aggressiv marknadsföring via mejl. Ofta ber de om publikationer med referens till något de utger sig för att ha läst eller sett på en konferens.
  • Ofta har både förlag och tidskrifter namn/loggor/hemsidor som påminner starkt om etablerade och välrenommerade tidskrifter/förlag
  • Det finns exempel på tidskrifter som kidnappats, där en exakt kopia av en välkänd tidskrifts hemsida satts upp på nätet i syfte att lura till sig publiceringsavgifter. Var uppmärksam! 

Biblioteketet hjälper dig gärna bedöma trovärdigheten hos tidskrifter eller förlag om du är osäker.  

En bra introduktion till oseriösa förlag: 
Predatory publishing practices: what researchers should know before submitting their manuscript (insights.uksg.org)

Verktyg

Web of Science

En databas som kartlägger citeringar i tidskrifter utvalda enligt strikta kvalitetskriterier. I deldatabasen Journal Citation Reports hittar du olika mått på tidskrifternas genomslag.

Web of Sciences webbplats

Scopus

Scopus fungerar på liknande sätt som Web of Science, men har delvis annat urval och andra mått för att mäta tidskrifternas genomslag. 

Scopus webbplats

Google Scholar Metrics

I Google Scholar Metrics redovisas tidskrifters h-index, beräknade från Google Scholar-data. Eftersom det inte görs någon kvalitetskontroll av tidskrifterna i Google Scholar, är datan av lägre kvalitet än i Web of Science och Scopus. 

Google Scholar Metrics webbplats

Norwegian register of scientific journals, series and publishers

En lista över tidskrifter och förlag efter vetenskaplig nivå. 

kanalregister.no

Directory of Open Access Journals, DOAJ

En databas över kvalitetsgranskade Open Access-tidskrifter. 

DOAJ:s webbsida

Directory of Open Access Books, DOAB och OAPEN

Databaser över öppet tillgängliga böcker utgivna av kvalitetsgranskade förlag. 

DOAB:s webbsida

OAPEN:s webbsida

Kriterium – monografier & antologier

Kriterium är en plattform för granskning, publicering och spridning av vetenskapliga böcker.

En författare till en vetenskaplig bok kan via en utgivare – antingen en skriftserie eller ett förlag – anmäla intresse för att få sitt verk granskat och publicerat i Kriterium. Eftersom Kriterium inte är ett förlag i egen rätt krävs att manuskriptet också har en sådan annan utgivare. Boken ges sedan formellt ut både i serien/på förlaget och i Kriterium.

Kontakta publiceringsservice@mau.se om du har frågor om Kriterium.

Läs mer på Kriteriums webbplats

Publicera i universitetets skriftserier

Vill du publicera dig i en publikationsserie eller tidskrift producerad vid Malmö universitet? Eller starta en egen tidskrift?

Mall, tryckeri och försäljning

Skrivmallar

Om publikationen ges ut i existerande skriftserie används seriens grafiska mall. Annars används universitetets avhandlingsmall. Det går alltså utmärkt att använda avhandlingsmallen även till texter som inte är avhandlingar. 

Ladda ner skrivmallen för avhandlingar

Tänk på att publikationen också ska läggas upp i Diva i pdf-format enligt universitetets Open Access-policy.

Produktion och tryckning

Tryck och distribution sköts av tryckeriet Media-Tryck i Lund.

Process för tryckning och produktion

Observera: Texten är formulerad som om det endast gällde avhandlingar, men processen är densamma för publikationsserier.

Distribution och försäljning

Biblioteket kan ordna så att din publikation går att beställa via print-on-demand, i Malmö universitets egen webshop och via kommersiella bokhandlare. Kontakta publiceringsservice@mau.se om du har frågor kring hur det fungerar. 

Starta tidskrift

Det finns ett flertal plattformar som erbjuder stöd för redaktioner som vill publicera sina tidskrifter digitalt på internet. Dessa system har ofta ett väl utarbetat sätt att hantera till exempel peer-review-processen. Kontakta oss gärna om din redaktion vill ha hjälp med att komma igång med en publiceringsplattform.

E-post: publiceringsservice@mau.se

Open Journal System

Open Journal Systems (OJS) är en programvara för tidskriftspublicering som används av några tidskrifter och skriftserier vid Malmö universitet. 

Tidskrifter vid Malmö universitet (ojs.mau.se)

Malmö University Press

Malmö universitet har ett eget förlag, Malmö University Press, som ger ut vetenskapligt granskat material via sina skriftserier och tidskrifter. 

Malmö University Press

Upphovsrätt vid publicering

Vetenskaplig publicering har traditionellt inneburit att författaren överlåtit sina ekonomiska rättigheter till förlagen som i sin tur tillgängliggör materialet via prenumerationer och försäljning. På senare tid har det blivit allt vanligare med publiceringsmodeller som på något sätt gör materialet fritt tillgängligt i kombination med att upphovsrätten ligger kvar hos författaren.

Publiceringsavtal

När du publicerar en artikel i en tidskrift ingår du vanligtvis ett publiceringsavtal med förlaget. Detta avtal reglerar dina och förlagets rättigheter, respektive skyldigheter, gentemot varandra. Vanligtvis innebär detta avtal att merparten av den ekonomiska rätten övergår till förlaget. Du har då inte längre kvar rätten att fritt förfoga över ditt material utan måste fortsättningsvis förhålla dig till villkoren i avtalet.

Avtalet är bra att spara eftersom det kan finnas skäl att återkomma till det när du, som författare, vill använda publikationen i olika sammanhang.

Är din artikel publicerad i Sverige och inget avtal ingås ligger upphovsrätten kvar hos dig.

Är det en bok eller ett bokkapitel publicerad i Sverige och inget avtal ingås träder Lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk 31-38 §§ in och reglerar förhållandet mellan förlag och författare.

Öppen tillgång och öppna licenser

Att publicera med öppen tillgång innebär att din publikation blir omedelbart fritt tillgänglig på Internet. Det innebär också, nästan alltid, att all upphovsrätt ligger kvar hos dig. Du har då obegränsade möjligheter att använda ditt material som du vill.

Det är vanligt att använda Creative Commons-licenser i samband med open access-publikationer. Då kan du på ett enkelt sätt ge andra möjlighet att använda materialet.

creativecommons.org

Om du vill publicera din källkod är andra licenser vanligare. Är du osäker, använd https://choosealicense.com/ som stöd för att välja licens. En MIT-licens är ofta ett bra val i akademiska sammanhang. Publicera koden i lämpligt git-repositorium (Github/Gitlab), och beskriv hur koden relaterar till annan forskningsoutput.
Du kan göra din kod citerbar genom länka ihop din kod i GitHub med en post i Zenodo. Se länken för närmare instruktioner.

Gör din källkod citerbar  

Att publicera i öppet arkiv

För att kunna publicera din artikel i fulltext i ett öppet arkiv (exempelvis Diva) måste du säkerställa att detta är i enlighet med publiceringsavtalet. Uppgifter om förlagens riktlinjer kan hämtas från open policy finder. På tidskrifternas/förlagens webbplatser finns i allmänhet också dessa uppgifter. Utöver detta ska informationen också finnas i det ingångna avtalet. Om artikeln är publicerad i en open access-tidskrift kan du med all säkerhet ladda upp filen i det öppna arkivet.

Förlagens bestämmelser skiftar och kan ibland vara svåra att praktiskt följa. Vissa förlag tillåter publicering under villkor att det är den sista författarversionen efter peer review-förfarandet som används. Då måste författaren själv skapa ett pdf-dokument av sin artikel som inte får innehålla förlagens slutliga layout och som kompletteras med ett försättsblad med information om artikelns förlagspublicering. I Diva skapas ett sådant försättsblad automatiskt om filen är en författarversion.

Det är också vanligt att förlagen har infört ett embargo som innebär att inkluderingen av fulltexten kan ske först efter att en tid gått efter den officiella publiceringen, ibland så lång tid som 24 månader. Uppgifter om detta finns också i open policy finder.

Open policy finder

Att publicera i akademiska sociala nätverk

Många forskare har profiler i olika forskarnätverk som till exempel ResearchGate och Academia.edu. I dessa tjänster kan du lägga in information om dina publikationer och också ladda upp artiklar i fulltext. Dessa nätverk betraktar förlagen som kommersiella tjänster och är därför mindre benägna att tillåta författare ladda upp fulltext av artiklar.

Ofta finns också möjligheten för intresserade att genom tjänsten be författare om en kopia på en artikel. Denna delning reglerar flera förlag via publiceringsavtalet.

Att inkludera artiklar i en sammanläggningsavhandling

Din avhandling i tryckt format

I den tryckta avhandlingen brukar det oftast inte vara några problem att inkludera opublicerade artiklar eller inskickade manuskript. Förlag brukar i regel tillåta att publicerade artiklar ingår i en tryckt avhandling, åtminstone om den trycks i en begränsad upplaga. Kontrollera gärna det upphovsrättsavtal du skrev under när din artikel accepterades för publicering. Om du inte kan hitta uppgifter om publicering i avtalet kan du behöva kontakta tidskriften eller förlaget så att du är säker på vad som gäller.

Din avhandling i elektroniskt format

När din avhandling är klar registrerar du den i universitetets publikationsdatabas DiVA. Det är alltid tillåtet att registrera information om avhandlingen såsom titel, ISBN, sidnummer och så vidare. Det är också alltid tillåtet att ladda upp kappan i fulltext.

Artiklar som är publicerade: Om hela avhandlingen, inklusive publicerade artiklar, får göras fritt tillgänglig digitalt beror på vilken policy förlaget/förlagen har. Via de olika förlagens webbsidor hittar du information om vad som gäller vid återanvändning av artiklar i avhandlingar. Börja därför gärna med att söka upp förlaget och kontrollera. Artiklar som är publicerade open access kan alltid inkluderas.

Artiklar som är opublicerade: Om din avhandling innehåller opublicerade artiklar eller inskickade manuskript bör dessa tas bort ur filen du planerar att ladda upp online. Vissa förlag betraktar nämligen även ett manuskript publicerat elektroniskt i en avhandling som en tidigare publicering.

Kontakta biblioteket om du har frågor som rör upphovsrätt. Du kan också vända dig direkt till någon av kontaktpersonerna nedan. 

publiceringsservice@mau.se

Bibliometri

Det primära syftet med bibliometri är att utforska och kartlägga forskning; skillnader, likheter, gränser och samarbetsytor mellan olika forskningsfält samt spåra utvecklingstrender inom olika discipliner.

Utforskande bibliometri hjälper oss således att till exempel identifiera vad som karakteriserar olika vetenskapliga discipliner. Denna kunskap kan sedan användas inom bibliometribaserad utvärdering av forskning där fältnormaliserade mått tas fram som speglar publiceringsmönster inom olika discipliner.

Bibliometriska modeller är ofta citeringsbaserade:

  • Citeringar, likt referentgranskning, speglar hur forskare i samma fält eller utanför fältet använder forskningen.
  • Det finns även kanalbaserade modeller. Både i citeringsbaserade och kanalbaserade modeller genomgår publikationskanalerna i regel kvalitetsgranskning av expertpaneler.

Regelbundna rapporter/underlag:

  • Publikationsdata från Diva till Malmö universitets kvalitetsdialoger.
  • Underlag till Malmö universitets resursfördelning för fakulteternas anslag för forskning och forskarutbildning.
  • Underlag till Malmö universitets årsredovisning.

Universitetsbiblioteket tar under året även emot beställningar på uppdrag, t.ex. på:

  • Underlag som beskriver produktiviteten.
  • Citeringsgrad på mindre enheter/forskargrupper.
  • Visualiseringar av samarbeten.
  • Utvärdering av publiceringskanaler med stöd av bibliometri.

OBS! att analyser tar minst 14 dagar. Tänk på att skicka in förfrågan med god framförhållning till bibliometri@mau.se.

Bibliometrikomponent i resursfördelningsmodellen

Malmö universitets bibliometrikomponent, som används för att beräkna hur delar av universitetets resurser fördelas mellan fakulteterna, uppdaterades 2022 och införs gradvis.

Beslut om justerad bibliometrikomponent (pdf)