Hem ljuva hem - för vem?
Om "Hem ljuva hem – för vem?"
För många av oss är det självklart att ha någonstans att bo. Men hur lätt är det att hitta boende för unga, nyanlända eller personer som av olika anledningar har sämre ekonomi? Bostaden och boendet har stor betydelse för jämlika levnadsvillkor och våra framtidsmöjligheter. Grunden för den sociala bostadspolitiken är att alla ska ha rätt till en god bostad till ett rimligt pris. Bostadsförsörjningslagen innebär dock inte någon ovillkorlig rätt till bostad för enskilda medborgare, men vilket ansvar har egentligen stat och kommun? Sedan 1990-talet har förändringar i politiken gjort att många hyresrätter omvandlats till bostadsrätter samtidigt som allt färre hyresrätter har byggts. Hur har det påverkat vem som får bo?
Utställningen tar upp frågor kring hur boende påverkar individers levnadssituation och hur olika boendeformer som hyresrätt, bostadsrätt och andrahandsboende påverkar både individ och samhälle.
Forskarnas galleri gestaltar pågående och aktuell forskning vid Malmö universitet. I utställningen “Hem ljuva hem” har biblioteket samarbetat med Martin Grander och Carina Listerborn från institutionen för urbana studier.
Carina Listerborn
Carina är professor i stadsbyggnad på Institutionen för urbana studier och The Institute for Urban Research (IUR). Som forskare har jag alltid varit intresserad av frågor kopplade till rätten till staden som en offentlig gemensamhet. Bostadsbyggandet är centralt för hur städer utvecklas över tid...
Carina Listerborn
Carina är professor i stadsbyggnad på Institutionen för urbana studier och The Institute for Urban Research (IUR). Som forskare har jag alltid varit intresserad av frågor kopplade till rätten till staden som en offentlig gemensamhet. Bostadsbyggandet är centralt för hur städer utvecklas över tid och i relation till social, ekonomisk och etnisk segregation. Det påverkar också hur vi använder och upplever staden.
Jag har lett ett projekt med att samla in bostadsberättelser (från Malmö) som belyser segregationen i det svenska bostadssystemet och vilka konsekvenser det får för individen. Denna prekära del av bostadsmarknaden är osynliggjord i dagens bostadsdebatt men får konsekvenser både på individ- och samhällsnivå.
Många är otrygga
Studien tydliggjorde att många människor upplever otrygghet i sitt boende. Det kommer till uttryck i osäkerheten i hur länge man kan bo kvar, men även i konkreta frågor om vem som har tillgång till lägenhetens nycklar, vem man delar sitt boende med och vad man riskerar att utsättas för i samband med andrahandsuthyrning.
I ett nu pågående projekt studerar jag ”Smart housing” tillsammans med Fredrik Torisson och Maja Neergaard, där frågan är vad som händer med boendet när vi bygger smarta städer. Här jobbar jag med ett case i Stockholm där ett 60-talsområde renoverades ”klimatsmart” med resultat att de som bodde där fick en hyreshöjning på upp till 50 procent. Huvuddelen av de boende var pensionärer med relativt låg inkomst. Vilka prioriteringar väljer bostadsbolaget att göra i fråga om smarta lösningar?
Spelreglerna förändras snabbt
I min forskning är fokus på de boende och hemmet som en viktig plats i alla människors liv, därför är jag intresserad av hur bostadsmarknaden fungerar i praktiken och hur maktrelationen ser ut mellan de som betraktar bostaden som en (konsumtions-) vara och de som behöver en bostad för att ha ett fungerande liv.
Bostadsmarknaden är idag global och styrs av finansiella aktörer, som ofta befinner sig långt ifrån de bostadsområden som människor lever i. Det är viktigt att förstå hur snabbt spelreglerna förändras på bostadsmarknaden och hur det påverkar de boende. Jag har också samverkat med och följt den framväxande bostadsaktivismen i Sverige, som ofta är tidig med att uppmärksamma förändringar och hur bostadsmarknaden fungerar i verkligheten.
Få och dyra hyresrätter
Det är många och stora utmaningar i bostadsfrågan i Sverige, och runt om i världen. Vi har utmaningar i att en stor del av medelklassen är högt belånad och kommer att drabbas hårt vid en räntehöjning av bostadslånen. Vi har generellt för få och för dyra hyresrätter och allmännyttans tidigare tillgängliga bostäder blir allt färre och dyrare. Flera kommuner har till och med valt bort allmännyttan. Vi har en ökad hemlöshet och många unga som inte kommer in på bostadsmarknaden. De allt otryggare anställningsformerna som gig-ekonomin och timanställningar skapar gör att människor inte kan redovisa en tillräckligt god och trygg ekonomi för att få ett hyreskontrakt eller ett lån. Den stora utmaningen är alltså hur vi ska skapa bostäder som människor har råd att bo i och som håller en god boendekvalité. För bostaden – ett hem – är inget man kan välja bort!
Martin Grander
Martin är biträdande lektor på institutionen för urbana studier, Malmö universitet och föreståndare för den tvärvetenskapliga forskningsmiljön Studier i boende och välfärd. Min forskning knyter an till frågor om stadens utveckling och hur staden hänger – eller inte hänger – ihop. Framför allt...
Martin Grander
Martin är biträdande lektor på institutionen för urbana studier, Malmö universitet och föreståndare för den tvärvetenskapliga forskningsmiljön Studier i boende och välfärd. Min forskning knyter an till frågor om stadens utveckling och hur staden hänger – eller inte hänger – ihop. Framför allt tittar jag på boendet och bostadens betydelse för jämlika levnadsvillkor, integration och segregation. Hur och var vi bor påverkar oss och våra framtidsmöjligheter – och därför samhället i stort. Jag har under en längre tid studerat frågan om bostadspolitik och offentlig bostadsförsörjning, det vill säga statens och kommunens roll i bostadsfrågan.
Färre billiga bostäder
Jag tycker att det är viktigt att fundera över vem som får plats i våra städer. Bostadsmarknaden är svårtillgänglig för så många idag. Priserna på villor och bostadsrätter ökar fort, samtidigt som hyresrätterna blir alltmer svåråtkomliga med långa kötider och höga inträdeskrav. Antalet billiga bostäder minskar genom ombildningar till bostadsrätter. Omfattande renoveringar leder till stora hyreshöjningar. På sikt kommer det finnas få eller inga billiga bostäder kvar, och det leder förstås till att grupper med lägre inkomster kommer få ännu svårare att få bostad i städerna, och därmed kanske sämre anknytning till utbildning och arbetsmarknad. I min forskning lyfter jag fram hur olika faktorer – ekonomiska, politiska och juridiska – samspelar för att denna negativa spiral uppstår, men också att det finns möjliga vägar bort från den här utvecklingen.
Bostadsmarknaden bidrar till orättvisor
Den stora utmaningen är att få till en långsiktigt hållbar bostadssituation, som inkluderar alla samhällsgrupper och inte fungerar som en reproducerande kraft av redan existerande ojämlikheter. Idag är den som står utanför eller är svagt förankrad på bostadsmarknaden inte bara drabbad för att man bor preliminärt och/eller undermåligt. Man betalar dessutom dyrt för det – kanske för en andrahandsuthyrd bostadsrätt eller för ett olagligt hyreskontrakt tillsammans med andra. På motsatta sidan så belönas de hushåll som har kommit in på den ägda bostadsmarknaden. I många fall har den som bor i bostadsrätt eller villa faktiskt under en längre tid fått betalt för att bo. Den stora utmaningen i bostadsfrågan är således inte bara att många står utan bostad, utan att bostadsmarknaden som den ser ut idag systematiskt bidrar till orättvisor.
Bostadsbegrepp
Renovräkning
Ordet är en sammansättning av renovering och vräkning. Termen används för att illustrera de konsekvenser som lyxiga renoveringar med hyreshöjningar som följd kan föra med sig. Många av de renoveringar som görs i hyresbostäder idag leder till kraftiga hyreshöjningar vilket allra hårdast drabbar ensamboende kvinnor över 65 år, ensamstående med barn och stora barnfamiljer. Många gånger tvingas dessa människor att flytta och därför pratar man om det som renovräkningar. (Källa: Hyresgästföreningen)
https://play.mau.se/media/t/0_exghg7wd?enablejsapi=1
Marknadshyror
Under juni och juli månad 2021 utbröt regeringskris på grund av en bostadspolitisk fråga. Under några stormiga veckor hann Sveriges statsminister Stefan Löfven både avgå och sen komma tillbaka. Det här är vad som hände i korthet: ”Regeringskrisen 2021 började med att Vänsterpartiet [med partiledare Nooshi Dadgostar i spetsen vår anm.] gav regeringen Löfven ett ultimatum: stryk punkt 44 i Januariavtalet om införande marknadshyror för nyproduktion, annars drar V tillbaka sitt stöd. När så inte skedde, lämnade SD in en misstroendeförklaring mot statsministern och en majoritet i Riksdagen röstade för den. Det var första gången i svensk historia som en statsminister fälls genom en misstroendeomröstning. Nyamko Sabuni meddelade att Januariavtalet inte längre gällde och att hon nu istället vill se en borgerlig regering. Stefan Löfven (S) valde att avgå istället för att utlysa extraval.” Regeringskrisen 2021 sammanfattad av Aftonbladet
https://play.mau.se/media/t/0_lu4df815?enablejsapi=1
Tittskåp
Co-living
Olika typer av kollektiva boendeformer eller former för samboende har funnits under mycket lång tid, men har sett lite olika ut. Idag pratar man ofta om det som co-living. Det innebär bostäder där var och en vanligtvis har sitt eget rum och badrum men där man delar kök, vardagsrum och andra sociala ytor. De flesta av dessa boenden är idag skapade för yngre som har svårt att komma in på bostadsmarknaden, men det finns även exempel på boenden där man till exempel valt att blanda äldre och yngre personer. Poängen med boendeformen är dels en lägre boendekostnad, delningen av yta och prylar gör det mer miljövänligt och förhoppningsvis träffar man en massa trevliga människor bland sina grannar/medboenden.
https://play.mau.se/media/t/0_11fdcf7x?enablejsapi=1
Riskkapitalist
Globala riskkapitalister har satt i system att köpa upp hyresfastigheter enbart i syfte att göra snabb vinst. Ofta görs detta genom att man genomför stora kosmetiska renoveringar för att chockhöja hyrorna så att folk inte har råd att bo kvar eller för att göra en snabb vinst vid försäljning. Bostäder ses på detta sätt enbart som en investering och det finns ett klent intresse för de boende eller att förvalta bostäderna på ett bra sätt. Det har blivit en affärsmodell att höja hyran och marknadsvärdet på fastigheten, utan att göra något åt det egentliga upprustningsbehovet.
https://play.mau.se/media/t/0_0s4l5ly8?enablejsapi=1
Bostadsbegrepp
Social hållbarhet
För att människor ska trivas och må bra är det viktigt att man känner sig hemma och trygg i sin bostad och i sitt bostadsområde. I många utsatta stadsdelar jobbar fastighetsägare med tydliga insatser för att stärka trivsel och trygghet. Det kan vara alltifrån att hålla rent och snyggt i trappuppgångar och på gårdar, snabbt åtgärda fel och problem i lägenheter till större satsningar på odlingslotter och gemensamma sociala ytor. Området Gårdsten i Göteborg är ett bostadsområde där man har lyckats vända utanförskap och problem och skapat ett område där de boende trivs och hyrorna hålls på en rimlig nivå.
https://play.mau.se/media/t/0_o6v95iq2?enablejsapi=1
Mikroboende
TINY HOUSES – HUR LITET KAN DU TÄNKA DIG ATT BO? Tiny house movement är en amerikansk rörelse och är relativt ny i Sverige. I USA fick den fart efter den ekonomiska krisen 2007-2008 där det gav en möjlighet att ha ett eget boende men utan att skuldsätta sig. Husen är oftast egenbyggda, försedda med hjul och inte större än 37 kvadratmeter och ibland så små som 17 kvadratmeter. Den drivande gruppen i rörelsen är medelklass så det handlar inte om att man väljer att bo smått p.g.a. ekonomi utan den drivande kraften är hållbarhetsmässig och en tanke om att skala ner för att få en ökad livskvalitet.
https://play.mau.se/media/t/0_bcoqj60b?enablejsapi=1
Bostadsbegrepp
Social dumpning
Social dumpning kallas det när kommuner uppmanar, eller hjälper, invånare som saknar bostad att flytta till en annan kommun. Det handlar oftast om att kommunen tvingar personer med försörjningsstöd att flytta för att de ska få behålla sitt stöd. På så sätt blir också den nya kommunen ansvarig för personernas försörjning. Flyttarna går oftast från större, rikare kommuner där det är ont om bostäder, till kommuner med sämre ekonomi där det finns lediga bostäder men få arbetstillfällen. ”– Det rör sig om utsatta grupper, exempelvis med missbruksproblematik, psykosociala problem eller nyanlända personer som vissa kommuner inte vill ta sitt eget ansvar för, grupper som kan behöva extra stöd”, säger civilminister Lena Micko (S) i en intervju i Sveriges radio: https://sverigesradio.se/artikel/7600350
https://play.mau.se/media/t/0_0csmjmub?enablejsapi=1
Strukturell hemlöshet
Att personer utan sociala problem, som missbruk eller psykisk ohälsa, blir hemlösa är ett växande problem i våra större svenska städer. Gruppen brukar kallas strukturellt hemlösa och anledningen till att de hamnar utanför bostadsmarknaden är att de av olika anledningar inte har ekonomiska förutsättningar att ta sig in på den vanliga bostadsmarknaden. I Malmö räknar man med att ungefär hälften av stadens 1400 hemlösa tillhör denna grupp (2019). Till skillnad från personer med sociala problem har de ingen rätt att få en bostad av socialtjänsten och många gånger blir de därför tvingade att flytta runt mellan olika tillfälliga boenden.
https://play.mau.se/media/t/0_qthj4o7d?enablejsapi=1
Böcker och bilder
Böcker i utställningen
I utställningen ingår både böcker och artiklar. Böckerna går att låna på Orkanenbiblioteket för dig som besöker utställningen där. Vill du se hela listan hittar du titlarna här:
Projekt: Finansialisering av vardagslivet
I april 2023 kompletterades utställningen med Chiara Vallis pågående projekt om hur den yngre generationen påverkas av höga bolån: "Finansialisering av vardagslivet: Intersektionella perspektiv på otrygghet i boendet och arbetslivet". I utställningen presenterar vi hennes och forskningsassistenten Hugo Lidmarks process.
Finansialisering av vardagslivet: Intersektionella perspektiv på otrygghet i boendet och arbetslivet
Svenska hushåll har aldrig varit så belånade som idag. De är bland de mest skuldsatt i Europa och unga idag tar större lån och risker än vad tidigare generationer någonsin gjorde. Detta utsätter både individer och den svenska ekonomin i stort för stora risker då omfattande skuldsättning kan föra med sig sociala, psykologiska och materiella konsekvenser. Samtidigt har osäkerheten på arbetsmarknaden ökat i form av nya otrygga anställningsformer med bristande anställningsvillkor. Dessa båda källor till otrygghet och deras ohållbara utformning påverkar framför allt den yngre generationen. Vidare finns det argument för att den formar och omstrukturerar samhällsstrukturen och maktförhållanden i samhället.
Trots detta har skuldsättning och arbetsvillkor inte analyserats gemensamt i en svensk kontext. Detta projekt bidrar till att fylla denna kunskapslucka genom att undersöka den ”finansialisering av vardagslivet” svenska hushåll exponeras för från ett intersektionellt perspektiv. I detta är bostaden kärnfrågan men även andra relaterade ojämlikhetsaxlar kommer att inkluderas, där otrygghet på arbetsmarknaden är den mest framträdande faktorn. Målet är att bidra med empirisk forskning i finansialiseringsdebatten och presentera hållbara strategier för bostadsmarknaden.
Vad är finansialisering av vardagslivet?
- Finansialisering är ett samhällsvetenskapligt begrepp som används för att beskriva den ökande betydelse och närvaro den finansiella ekonomin har i dagens samhälle. Det kan röra sig om hur bostaden alltmer ses som en investering, hur ekonomiska motiv och tillgångsintressen styr beslut i vardags- och arbetslivet och inte minst förekomsten av skuldsättning i olika former.
Vad är intersektionalitet?
- Intersektionalitet handlar om hur olika diskrimineringsgrunder och maktordningar såsom kön, klass, etnicitet och ålder kan påverka varandra. Med ett intersektionellt perspektiv syftar projektet till att undersöka hur individers position på arbets- och bostadsmarknaden styrs och påverkas av dessa kategorier.
Forskningsprocessen
Forskningsprojektet är finansierat av det statliga forskningsrådet Formas, och löper över fyra år. För närvarande är projektet inne på sitt andra år.