Brookhart Susan M. (2015), “Commentary. Assessment of Historical Thinking in Practice”, i New directions in assessing historical thinking (eds. Kadriye Ercikan & Peter Seixas) New York, NY: Routledge. (s.183-191) (9 s.)
Charap, Lawrence G.Lazer. (2015). “Assessing Historical Thinking in the Redesigned Advanced Placement United States History Course and Exam”, i New directions in assessing historical thinking (eds. Kadriye Ercikan & Peter Seixas) New York, NY: Routledge. (s.159-169) (10 s.)
Eliasson, Per (2014).”Progression i historisk kunskap och nationella prov i historia”, i Karlsson, Klas-Göran & Zander, Ulf (red.) Historien är närvarande. Historiedidaktik som teori och tillämpning. Lund: Studentlitteratur. (s. 273-294) (21 s.)
Eliasson Per, Alvén Fredrik, Axelsson Yngvéus Cecilia, and Rosenlund David. (2015). “Historical Consciousness and Historical Thinking Reflected in a large-Scale Assessment in Sweden”, i New directions in assessing historical thinking (eds. Kadriye Ercikan & Peter Seixas). New York, NY: Routledge. (s.171-181) (10 s.)
Gunnemyr, Per (2011). Likvärdighet till priset av likformighet? En studie av hur och varför svenska och finländska historielärare på gymnasiet uppfattar att de påverkas av externa prov i historia. Lund: Forskarskolan i historia och historiedidaktik. (s. 10-157) (147 s.) [tillgänglig via internet]
Hedenborg, Susanna & Kvarnström, Lars, (2013), Det svenska samhället 1720-2010, Böndernas och arbetarnas tid. Lund: Studentlitteratur. (s. 160-351) (191 s.)
Jensen, Mikael (2016). Lärande och lärandeteorier: om den intentionella människan. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur (344 s.)
Lazer, Stephen. (2015). “A Large–Scale Assessment of Historical Knowledge and reasoning. NAEP U.S. History Assessment” i New directions in assessing historical thinking (eds. Kadriye Ercikan & Peter Seixas) New York, NY: Routledge. (s.145-158) (13 s.)
Ludvigsson, David & Andersson Hult, Lars (Red.) (2021), Att bedöma I historieämnet. Perspektiv på historisk kunskap, bedömning och prov, Aktuellt om historia 2020:1-2, Historielärarnas förening, (s. 13-221) (208 s)
Rosenlund, David (2016). History Education as Content, Methods or orientation? A Study of Curriculum Prescriptions, Teacher-made tasks and Student Strategies. Frankfurt am Main: Peter Lang. (184 s.)
Sjöberg, Maria, (2014), En samtidig världshistoria. Lund: Studentlitteratur, (s. 677-1035) (358 s.)
Svanberg, Ingvar & Tydén, Mattias, (2005). Tusen år av invandring. En svensk kulturhistoria. Stockholm. Dialogos. (200 s.)
Aktuella styrdokument i Lgr11 och Gy2011
Utöver detta kan ca 100 sidor tillkomma I samband med övningar.
EduSinglePage
This course is offered as part of programme:
Course content
Kursen syftar till att studenten, med tyngdpunkt på tiden efter 1800, ska utveckla kunskaper om förändringsprocesser och människors olika levnadsvillkor utifrån perspektiven klass, genus, generation och etnicitet under olika tidsperioder. Kursen syftar också till att studenten ska utveckla kunskaper om, och färdigheter i, olika former av undervisning och bedömning. Kursen syftar dessutom till att studenten utvecklar kunskaper om olika lärandeteorier.
Kursen behandlar olika politiska, ekonomiska, sociala och kulturella förändringsprocesser samt drivkrafter bakom dessa förändringsprocesser, utifrån olika förklaringsmodeller och perspektiv, för tiden efter 1800. Människors levnadsvillkor under den aktuella perioden behandlas utifrån perspektiven klass, genus, generation och etnicitet. I kursen studeras hur frågor kring progression och bedömning behandlas i aktuella styrdokument samt i internationell forskning. I anslutning till frågor kring progression och bedömning behandlas undervisningens genomförande och dokumentation med särskild inriktning på betydelsen av detta för individens kunskapsutveckling. Kommunikation med elever och föräldrar kring bedömning behandlas. Kursen behandlar även olika lärandeteorier.
Entry requirements
Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: HL242C Historia och lärande: Förändringsprocesser och levnadsvillkor ca 500 till 1800, med vetenskapsteori (genomgången)
Course literature
Course evaluation
Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).
