Perspektiv på omsorg, lek och lärande, 7,5 hp
Askland, Leif & Sataøen, Svein Ole (2014). Utvecklingspsykologiska perspektiv på barns uppväxt. Stockholm: Liber (240 s)
Dahlbeck, Per & Bogren, Ingrid (red.) (2020). Estetikens kraft – att skapa uttryck och mening i förskolan. Lund: Studentlitteratur (s. 13-48 samt egenvalt kapitel) (ca 60 s)
Engdahl, Ingrid & Ärlemalm-Hagsér, Eva (red.) (2020). Att bli förskollärare: mångfacetterad komplexitet. 2. uppl. Stockholm: Liber (s. 158-218) (60 s)
Jensen, Mikael (2013). Lekteorier. Lund: Studentlitteratur (s. 11-26 samt egenvalda kapitel) (ca 60 s)
Persson, Sven (2008). Forskning om villkor för barns lärande i förskola, förskoleklass och fritidshem. Stockholm: Vetenskapsrådet (s. 19-65) (46 s) (tillgänglig på internet)
Pramling Samuelsson, Ingrid & Jonsson, Agneta (2017). Förskolans yngsta barn: perspektiv på omsorg, lärande och lek. Stockholm: Liber (s. 31-88, 209-277) (125 s)
Riddersporre, Bim & Bruce, Barbro (red.) (2016). Omsorg i en förskola på vetenskaplig grund. Stockholm: Natur och kultur (s. 15-31, 103-119, 231-245) (50 s)
Styrdokument, ytterligare litteratur och andra läromedel kan tillkomma vid kursstart.
Barns aktörskap och sociala villkor i förskola, 7,5 hp
Bergnehr, Disa (2019). Barnperspektiv, barns perspektiv och barns aktörskap – en begreppsdiskussion. Nordisk tidsskift for pedagogikk og kritikk, 2019, vol 5 Barneperspektiv, s. 49–61 (12 s)
Campbell Galman, Sally (2021). Nicole’s mother is dead: death games, unruly stories, and what matters in preschool. Ethnography and Education, 16:3, s. 294–310 (16 s)
Corsaro, William, A. (2000). Early childhood education, children's peer cultures, and the future of childhood. European Early Childhood Education Research Journal, 8:2 s. 89–102 (13 s)
Gulløv, Eva (2021). Exploring divisions. What to be learned from observing young children’s social preferences. Ethnography and Education, 16:3, s. 311–326 (15 s)
Korczak, Janusz (2011). Barnets rätt till respekt. Stockholm: Natur och kultur (108 s)
Halldén, Gunilla (red.) (2007). Den moderna barndomen och barns vardagsliv. Stockholm: Carlssons (180 s)
Raittila, Raija & Mari Vuorisalo (2021). Relational analysis and the ethnographic approach: constructing preschool childhood, Ethnography and Education, 16:3, s. 358–372 (15 s)
Vetenskapliga artiklar och andra relevanta källor kan tillkomma under kursens gång.
EduSinglePage
This course is offered as part of programme:
Course content
Syftet med kursen är att studenten ska utveckla kunskap om barns mångsidiga utveckling och aktörskap i förskola.
Delkurser
Perspektiv på omsorg, lek och lärande, 7,5 hp
I delkursen studeras omsorg, lek och lärande i förskola. Innebörder av kursens centrala begrepp diskuteras i relation till teoretiska perspektiv på barns mångsidiga utveckling. Särskild uppmärksamhet ägnas åt betydelsen av relationer och skapande verksamhet för barns utveckling och välbefinnande i förskola. Studenten identifierar områden som inkluderar omsorg, lek och lärande i förskolemiljö, vilka tolkas och värderas utifrån olika teoretiska perspektiv. Studentens egna erfarenheter från förskolans praktik används som utgångspunkt för att bearbeta kursens centrala innehåll.
Barns aktörskap och sociala villkor i förskola, 7,5 hp
I delkursen studeras barns aktörskap och sociala villkor i förhållande till strukturer som barndom och förskola. Begrepp som barn, barndom, aktörskap och social struktur diskuteras och problematiseras utifrån ett barndomssociologiskt perspektiv, och används för att utmana och reflektera över barns sociala liv i förskola. Studentens erfarenheter och andra uttryck för barns aktörskap och sociala relationer fungerar som underlag för fördjupande reflektioner.
Entry requirements
Kursen har följande högskolekurser som förkunskapskrav: Genomgångna kurser: FO271A-Barndom och lärande: Pedagogik som teori och praktik.
Course literature
Course evaluation
Studenter som deltar i eller har avslutat en kurs ska ges möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av universitetet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).
