Tema 1
Jones, Ian. (2022). Research Methods for Sports Studies (Fourth edition.). Routledge. (s. 1-16, 60-84, 101-106, 111-144) (81 s)
Kenney, W. Larry, Wilmore, Jack H. & Costill, David L. (2022). Physiology of sport and exercise. Eighth edition. Leeds: Human Kinetics. (Kap 1, 7, 9, 17) (126 s)
Mattsson, Mikael (2014). Träningsplanering. Stockholm: SISU Idrottsböcker (kap. 2) (29 s)
Sand, Olav, Sjaastad, Øysten V., Haug, Egil, & Bjålie, Jan G. (2021). Människokroppen: Fysiologi och anatomi. 3rd edition. Stockholm. Liber. (kap 8, s.272–295; kap 9 s.308–352; kap 10 s.362–373) (81s)
Tornberg, Åsa B., Garland, Stephen (2022). Tränings som medicin. Lund: Studentlitteratrur. (kap 4 s 70-80: kap 5 s 81-98) (28 s).
Tema 2
Andersson, Joacim, & Quennerstedt, Mikael (2020). A Transactional Understanding of Movement Learning. In Learning Movements (pp. 103–117). Routledge.
Goldberger, Michael, Ashworth, Sara, & Byra, Mark. (2012). Spectrum of Teaching Styles Retrospective. Quest, 64(4), 268-282.(15 s).
Jakobson, Britt, Lundegård, Iann & Wickman, Per-Olof (red.) (2014). Lärande i handling: en pragmatisk didaktik. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur. (s. 17–68, 99–108, 119–141, 153-162, 205-214, 227-248). (126 s).
Mosston, Muska & Ashworth, Sara. (2010). Teaching physical education. First online edition. Second printing. San Francisco, CA: B. Cummings. (kap. 1-3) (75s.). Tillgänglig via internet.
Wahlström, Ninni (2022). Läroplansteori och didaktik. Malmö: Gleerups. (s. 9-159, 166-174) (158 s)
Weinberg, Robert & Gould, Daniel (2019). Foundations of Sport and Exercise Psychology. (7th ed). Champaign, Ill: Human Kinetics Publishers. (kap 9) (35s).
Westerlund, Runa (2023). Idrottslärare i blivande. Meningsskapande, kontinuitet och förändring i övergångar mellan utbildning och yrkespraktik. Diss. Umeå: Umeå universitet. (101s.). Tillgänglig via internet
Tema Förändringsprocesser
Andersson, Torbjörn (2002). Kung fotboll. Den svenska fotbollens kulturhistoria från 1800-talets slut till 1950. Stehag/Stockholm: Symposion. (s. 41-88). (47s). Tillgänglig via internet.
Backman, Erik & Larsson, Lena (red.) (2013). I takt med tiden?: perspektiv på idrottslärarutbildning i Skandinavien. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur. (kap 2,) (17 s) Tillgänglig via internet.
Engström, Lars-Magnus (2014). Smak för motion: fysisk aktivitet som livsstil och social markör. (2. uppl.) Stockholm: Liber. (kap 1, 5,) (36 s).
Larsson, Håkan (2016). Idrott och hälsa- i går, i dag, i morgon. Stockholm: Liber. (Kapitel 3 och 11,) (38 s)
Sandahl, Björn (2004). Ett ämne för vem? Idrottsämnet i grundskolan 1962–2002. I Larsson, Håkan & Meckbach, Jane. (red.). Mellan nytta och nöje. Bilder av ämnet idrott och hälsa. Stockholm: Idrottshögskolan. (s. 44–69) (26s). Tillgänglig via internet.
Sandell, Klas & Sörlin, Sverker (1999). Friluftshistoria. Från “härdande friluftsliv” till ekoturism och miljöpedagogik. Carlssons: Stockholm. s.10–61 (51s). Tillgänglig via internet.
Tema Vinteridrott och vinterfriluftsliv
Bentsen, Peter; Andkjaer, Sören & Ejby-Ernst, Niels (2009). Friluftsliv- natur, samfund og paedagogik. København: Munksgaard. (s 155–167). (12s) Tillgänglig via internet.
Brugge, Britta; Glantz, Matz & Sandell, Klas (2018). Friluftslivets pedagogik – för kunskap, känsla och livskvalitet. Stockholm: Liber AB. (s. 49–78, 165-174, 263-268). (40s)
Friluftsfrämjandet; Svenska skidförbundet; Sveriges professionella skidskolor. (2004). Skidåskådning: att leda är att lära: ledarskap, teknik, metodik, tips. Stockholm: SISU idrottsböcker. (76 s)
Henderson, Bob & Vikander, Nils (2007). I Henderson, Bob & Vikander, Nils (red.). (2007). Nature first: outdoor life the friluftsliv way. Toronto: Natural Heritage Books. (s. 235–275). (40s) Tillgänglig via internet.
Mikaels, Jonas (2018). Becoming a place-responsive practitioner. Exploration of an alternative conception of friluftsliv in the Swedish physical education and health curriculum. Journal of Outdoor recreation, education and leadership. 10:1, 3-19. (16s) Tillgänglig via internet.
Valfri litteratur samt kompendier och artiklar tillkommer motsvarande 400 sidor
EduSinglePage
This course is offered as part of programme:
Course content
Kursen syftar till att studenten ska utveckla fördjupade kunskaper om fysiologiska processer. Studenten ska även fördjupa sina kunskaper om olika perspektiv på kunskap, lärande och didaktik liksom om förändringsprocesser över tid i idrott, hälsa respektive skolämnet idrott och hälsa. Dessutom syftar kursen till att studenten utvecklar förmåga att skapa lärandesituationer i vinteridrott och vinterfriluftsliv som gynnar elevers lärande.
Kursens innehåll är fördelat på fyra teman. I kursens första tema riktas fokus mot träningsfysiologiska processer. I detta ingår hur den fysiska prestationsförmågan påverkas i idrottslig verksamhet över tid och genom hela livet. I kursen behandlas områden som kardiovaskulära systemet, muskelfysiologi, kroppskomposition, fysiologisk anpassning i samband med rörelseaktiviteter samt fysisk aktivitet och inaktivitet. Vidare behandlas krav- och kapacitetsprofiler i olika idrotter i relation till skolämnet idrott och hälsa. Kursens andra tema behandlar relationen mellan kunskapssyn och lärande i förhållande till olika didaktiska perspektiv och val, varvid även gruppens betydelse för lärandeprocesser behandlas. Observation som forskningsmetod av lärandeprocesser genomförs. I kursens tredje tema diskuteras även relationen mellan idrott och hälsa och övergripande samhälleliga förändringsprocesser. Vidare ingår, som fjärde tema, utbildning i vinteridrott och vinterfriluftsliv förlagd till snösäker ort vintertid i fjällmiljö. Inom kursens ram behandlas erfarenheter från vinteridrott och vinterfriluftsliv varvid en didaktisk analys av undervisning och säkerhetsfrågor genomförs.
Entry requirements
Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: LL204G Självständigt arbete i fördjupningsämnet (genomgången)
Course literature
Course evaluation
Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).