Delkurs 1 - Språklig variation och förändring i Sverige och Norden, 9 hp
Hansén, Sven-Erik & Forsman, Liselott (red.): Allmändidaktik – vetenskap för lärare. Lund: Studentlitteratur (Kapitel 4–6, 8, 9, 12 och 18, 123 s.)
Hårstad, Stian (2016). ”[…] en enkel og saklig innføring i norsk språkhistorie”. Språkhistorie som norskdidaktisk emne – et faghistorisk utsyn. I: Acta didactica Norge. Vol.10, Nr. 3, Art. 9. (17 s.). Tillgänglig via internet
Hårstad, Stian (2016). Læring om normering. Erafaringer fra et språkhistorie-didaktisk eksperiment i lærerutdanninga. I: Acta didactica Norge. Vol.10, Nr. 3, Art. 10. (16 s.). Tillgänglig via internet
Josephson, Olle (2013). Ju: ifrågasatta självklarheter om svenskan, engelskan och alla andra språk i Sverige. 4. uppl. Lund: Studentlitteratur (198 s.)
Pettersson, Gertrud (1996 el. senare). Svenska språket under sjuhundra år. En historia om svenskan och dess utforskande. Lund: Studentlitteratur (Kapitel 1, 2, 7 och 9, 87 s.)
Stroud, Christopher (2013). Halvspråkighet och rinkebysvenska som språkideologiska begrepp. I: Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red.). Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur (30 s.)
Sundgren, Eva (red.) (2013, andra upplagan). Sociolingvistik. Solna: Liber (377 s.)
Teleman, Ulf (2003). Tradis och funkis: svensk språkvård och språkpolitik efter 1800. Serie: Skrifter utgivna av Svenska språknämnden. Stockholm: Norstedts (s .7-76) (70 s.)
Torp, Arne (2004). Nordiske sprog i fortid og nutid. I: Sletten, Iben Stampe (red.). Nordens sprog med rødder og fødder. København: Nordisk ministerråd. (25 s.). Tillgänglig via internet.
Wahlström, Ninni (2015). Läroplansteori och didaktik. Malmö: Gellerups. (Kapitel 6, 24 s.)
Ett urval av artiklar som väljs i samråd med kursens lärare (ca 200 s.)
Delkurs 2 - Perspektiv på äldre texter, 9 hp
Barry, Peter (2017). Beginning Theory. An Introduction to Literary and Cultural Theory (Fourth Edition). Manchester: Manchester University Press (339 s.)
Elmelund, Jens K. (2006). The rhetoric of powerpoint. Seminar.net - International journal of media, technology and lifelong learning Vol. 2, Issue 1 (17s). Tillgänglig via internet.
Hellspong, Lennart & Ledin, Per (1997). Vägar genom texten: handbok i brukstextanalys. Lund: Studentlitteratur. (300 s.)
Nordisk kvinnolitteraturhistoria I. I Guds namn (1993). Höganäs: Wiken (eget urval). Tillgänglig via internet
Nordisk kvinnolitteraturhistoria II. Fadershuset (1993). Höganäs: Wiken (eget urval). Tillgänglig via internet
Nordisk kvinnolitteraturhistoria III. Vida världen (1993). Höganäs: Wiken (eget urval). Tillgänglig via internet
Olsson, Bernt & Algulin, Ingemar (2009, femte upplagan). Litteraturens historia i Sverige. Stockholm: Norstedts (eget urval)
Olsson, Bernt; Algulin, Ingemar & Sahlin, Johan (2015, sjätte upplagan). Litteraturens historia i världen. Stockholm: Norstedts (eget urval)
Petersson, Margareta (red.) (2011). Världens litteraturer: en gränsöverskridande historia. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur. (eget urval)
Petersson, Margareta & Schönström Richard (2018). Nordens litteratur. Lund: Studentlitteratur (eget urval)
Pettersson, Gertrud (1996 el. senare). Svenska språket under sjuhundra år. En historia om svenskan och dess utforskande. Lund: Studentlitteratur (eget urval)
Tenngart, Paul (2010). Litteraturteori. (2. uppdaterade uppl.) Malmö: Gleerups. (197 s.)
Winther Jørgensen, Marianne & Phillips, Louise (2000). Diskursanalys som teori och metod. Lund: Studentlitteratur. (205 s.)
Dessutom väljer studenten i samråd med kursens lärare facklitteratur, vetenskapliga artiklar, skönlitterära texter och sakprosa.
EduSinglePage
This course is offered as part of programme:
Course content
Kursen syftar till att studenten ska utveckla kunskaper om språklig variation och förändring i Sverige och Norden från omkring 1700 till nutid samt utveckla kunskap om Västerlandets litteraturhistoria från omkring 1700 till omkring 1950. Studenten ska också fördjupa sin förmåga att analysera äldre texter och dessutom använda dem i en samtida, kulturellt heterogen lärmiljö. Vidare syftar kursen till att studenten ska utveckla en förståelse för hur kunskaper om litterära och språkliga förändringsprocesser kan användas i ett kunskapsbyggande arbete. Kursen syftar också till att studenten ska fördjupa sina kunskaper om relationer mellan kunskapssyn och lärande.
Delkurs 1 - Språklig variation och förändring i Sverige och Norden, 9 hp
I delkursen studeras språklig variation och förändring i Sverige och Norden både synkront och diakront från omkring 1700 till nutid. Härvid behandlas också minoritetsspråken. Vidare behandlas metoder för att beskriva och analysera språklig variation och förändring samt teoretiska perspektiv på variation och förändring. Dessutom anläggs didaktiska perspektiv på studiet av och användning av äldre texter i undervisningen samt konsekvenserna av sociala, språkliga och kulturella mönsters betydelse vid val av innehåll och arbetsformer i undervisning. Härvid fördjupas också frågan om relationen mellan kunskapssyn och lärande.
Delkurs 2 - Perspektiv på äldre texter, 9 hp
I delkursen studeras litteraturhistoria från omkring 1700 fram till omkring 1950.Studenten följer och undersöker också något eller några tematiska spår genom att hen gör ett antal nedslag i texter från olika tider. De tematiska spår som väljs kan vara av olika karaktär och väljs tillsammans med kursens lärare. Likaså sker urvalet av texter tillsammans med kursens lärare. De texter som väljs jämförs och analyseras med hjälp av litteraturvetenskapliga och/eller språkvetenskapliga begrepp och sätts in i sitt historiska sammanhang. Dessutom diskuterar och reflekterar studenten över hur de kunskaper som hen tillägnat sig genom arbetet kan användas vid planering av undervisning i gymnasieskolan.
Entry requirements
Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: SL726C Svenska och lärande: Språk- och litteraturhistoria, normering och undervisning (genomgången)
Course literature
Course evaluation
Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).
