Elisabet Hammaburg #29

Det är inte lätt att välja ut de största läsupplevelserna och som ni ser på min lista blev det många. Jag blev en bokslukare när jag var liten och jag har fortfarande alltid en bok nära till hands. Jag tycker om att resa i de böcker jag läser. Resa i tiden, till andra världar, in i andras liv. Jag inspireras av böcker som får mig att känna att det finns mer att förstå, vare sig det är om vår egen värld, det övernaturliga eller andra världar. Böcker som triggar min fantasi och säger: Tänk om något annat är möjligt?

Barndomsböcker

"Gyllene år" (sista boken i Lilla huset på prärien-serien)

av Laura Ingalls Wilder

Jag kommer inte ihåg riktigt hur gammal jag var när jag fick Lilla huset på prärien i julklapp av mina föräldrar. Först läste de böckerna för mig, men snart läste jag vidare varje kväll efter att de lämnat mig för att sova. Jag valde Gyllene år till den här listan, som för mig är den sista boken i serien om Laura Ingalls uppväxt som nybyggare i USA. Jag är medveten om att De fyra första åren och Vägen hem också finns, men Vägen hem är en dagbok och De fyra första åren är färdigskriven av Lauras dotter Roses adoptivson och den… har liksom inte samma stämning. Det finns två anledningar till att jag älskade böckerna om Laura. Dels en längtan efter en annan plats och en annan tid. Jag kände mig som barn lite fel i min tid och böckerna om Laura fick mig att flytta till en annan tid. Men det är också en bok om en flicka och senare ung kvinna som inte följer konventionerna. Hon låter hättan slänga på ryggen, visar handlingskraft när hennes storasyster blir handlingsförlamad av rädsla, står upp för sin lillasyster och vickar skolpupeten tills läraren tappar det och kör tvåspannet med de nyinkörda hästarna och buggyn runt och runt kyrkan tills Almanzo kan fälla ner suffletten. Det är minsann inte alla 1800-talskvinnor som är som hon. Saknaden när Gyllene år tog slut var lika bedövande varje gång.

"Tordyveln flyger i skymningen"

av Maria Gripe

Jag läste många böcker av Maria Gripe som barn och jag funderade länge på vilken jag skulle ta med på den här listan. Tordyveln fler i skymningen var faktiskt en av de senare jag läste, men den har stannat kvar hos mig. Den binder samman många av de faktorer jag gillar i böcker: något övernaturligt, det historiska, diskussionen om kvinnoroller. Sedan är den ett härligt tidsdokument med kasettbandspelare och hur man kommunicerade i de fasta telefonernas tid.

"Sofies värld"

av Jostein Gaarder

Det var min syster som fick boken ungefär när den kom ut i mitten av 90-talet. När vi pratade om den nu inför att jag skulle skriva det här konstaterade vi att vi nog tyckte mer om den för att den var lite ”svår” och att det var lite alternativt coolt att tycka om filosofiska böcker. Rent litterärt är den kanske lite torr. Men den väckte ändå en nyfikenhet på världen som jag tror att jag har tagit med mig i mitt liv. Hur kan vi förstå den värld vi lever i? Vad mer finns det jag behöver lära mig? Jag blir aldrig fullärd och kan alltid lära mig mer.

Ungdomsböcker

"I blodbokens skugga"

av Maeve Binchy

Min fascination för Irland började tidigt i livet. Jag var en bokslukare av rang och min mamma fick tidigt plocka fram böcker ur de vuxnas bokhylla till mig. En av de böckerna vad Tänd ett litet ljus av Maeve Binchy och jag har sedan dess läst de allra flesta. Båda böckerna (och i mitt minne kanske alla böcker) har något väldigt vardagligt över sig. De handlar om det mänskliga, om relationer, om kärlek, om alla de hemligheter som finns i varje människas liv. Även i den väldigt vardagliga finns det magi.

"Bröderna Karamazov"

av Fjodor Dostojevskij

Jag är helt säker på att jag köpte samlingen av Dostojevskij-böcker på bokrean någon gång på 90-talet endast för att vara pretentiös. Jag vet inte hur många veckor jag spenderade med att komma igenom de första 100 sidorna i Bröderna Karamazov. Resterande 700 läste jag på sju dagar. Berättelsen fångar många djupa filosofiska och teologiska frågor, inklusive tro, tvivel, och moral, och jag kommer ihåg hur jag skrev ner citat för allt det kloka. Övriga böcker i samlingen har jag fortfarande inte läst…

"Den som vandrar om natten"

av Marianne Fredriksson

Marianne Fredriksson har en fantastisk förmåga att beskriva historiska miljöer och skeden. Hennes karaktärer ser och förstår alltid lite mer än de andra. Jag känner igen mig i det. Den som vandrar om natten utspelar sig i det Romerska riket kring Jesu födelse och berättar en historia om Marcus, som blivit blind efter att ha separerats från sin fostermor, halvbrodern som har samma pappa men är son till en slavinna och kaldeern och läraren Anjalis, som inte bara ger Marcus synen tillbaka, utan öppnar en hel värld för honom. Om relationer, barndom, medkänsla, kärlek, kampen att överleva och behovet av att finna sin plats på jorden.

Feel good/Romance

"Sushi for beginners"

av Marian Keyes

Vissa böcker kommer man ihåg för var man råkar vara när man läser dem. När jag läste Sushi for beginners av Marian Keyes hade jag precis flyttat till Dublin efter studenten. Jag sommarjobbade på en fabrik där jag packade CD-skivor de första månaderna för att sedan påbörja mina studier i Biblical and Theological Studies på Trinity College. Huvudpersonen var, precis som jag, nyinflyttad till Dublin. Hon arbetar dock på ett (kanske inte tillräckligt) flådigt tidningsmagasin. Men hon gick också till Sugarclub för att dansa och åt middag på MAO. Boken gjorde att jag ville testa sushi vilket blev min födelsedagsmiddag när jag fyllde 19 år.

"Den lilla Bistron i Bretagne"

av Nina Georg

Jag hittade boken på Pocketshop på Malmö C och tänkte att den var som vilken annan ”Den lilla något i någonstans”-bok. Kvinna lämnar sitt tråkiga vardagsliv för att förverkliga sina drömmar någon annanstans och så hittar hon en man också. Men det var visst bara ett marknadsföringsknep. Originaltiteln är Die Mondspielerin och den handlar om en kvinna som inte ser något hopp i livet, men av en slump hamnar i ett sammanhang där hon kan börja växa igen. Jag hittade boken i en tid när jag hade ett behov av att återuppfinna mig själv och den gav mig inspiration att göra det (dock utan fransk mat och hav). Den gav mig hopp och visshet om att där finns någon mer än det man ser. Och att den högkänslighet jag upplever att jag har kanske också kan vara en styrka.

"Twilight"

av Stephenie Meyer

Den här serien tillhör väl inte finlitteraturen, men vad gör väl det när den har förmågan att fånga mig och känna att jag bara vill ha mer. Jag köpte boken på flygplatsen i Seoul och sov inte en blund på vägen hem. Jag behövde bara fortsätta läsa. Och när jag kom hem köpte jag resten och läste dem. Sen läste jag fanfictionvarianten ur Edwards perspektiv på telefonen under en konsert på Malmöfestivalen. Ibland kan böcker vara som droger, de blir liksom beroendeframkallande… Det var en mycket minnesvärd läsupplevelse!

Fantasy

"Stenens väktare" (Första boken i Sagan om Belgarion)

av David Eddings

Det är var min första riktiga fantasyupplevelse. Jag var 10 år och hittade boken på skolbiblioteket på Hjärups skola. Sen var jag fast i fantasyspåret. Boken, som är en del av två serier och en del extraböcker, handlar om Garion som växer upp i enkelhet på en gård men måste följa med på ett äventyr för att hitta en stulen magisk sten. En typisk quest-berättelse i medeltida stuk, men med magi, gudar, hemliga kungligheter och andra konstiga varelser. Den har en karta i början som sig bör och är fylld av vändningar och äventyr.

"Odinsbarn"

av Siri Pettersen

Liksom nästan alla fantasyböcker är den här boken också en del av en serie som heter Korpringarna. Det roliga med fantasyböcker är världsbyggandet. Vad är annorlunda än den ”vanliga” världen? Vad kan man få karaktärerna att göra som hade varit omöjligt i vårt vanliga liv? Man kan också leka med tiden. Liknar tiden någon av våra tider? Kan man förflytta sig mellan tider? Huvudpersonen Hirka växer upp i vår värld men är inte som alla andra. Hon har svans och blir utstött för att människorna tror att hon för med sig död och röta. I vilken värld hon än är i är hon annorlunda och måste handskas med främligsfientlighet, vem hon är och hur hon ska rädda båda världar som hon är en del av.

"Emily Wilde's Encyclopaedia of Faeries"

av Heather Fawcett

Jag vet inte om detta är en bok jag kommer att komma ihåg om 20 år, men det är en mina senaste stora läsbehållningar. Och eftersom vi ju ändå är på ett universitetsbibliotek så blir det extra roligt att få tipsa om den här typen av cozy academia fantasy, eller vad man nu ska kalla genren. Emily Wilde är en mycket duktig akademiker och boken är skriven som hennes dagbok från en expedition för att dokumentera kunskapen om älvorna på en avlägsen ö i nordhavet. Full med långa utläggningar om älvornas folk och med fotnoter och referenser till akademiska artiklar från andra älvforskare. Hon har god hand med älvor men är inte lika bra på att hantera människor och det leder till en del komplikationer. Det är något väldigt roligt med det otroligt sakliga akademiska språket som möter älvornas värld, som för oss är något som bara finns i fantasin. Men vad vet vi egentligen…

Facklitteratur

"How emotions are made"

av Lisa Feldman Barrett

Detta är en bok som har förändrat mitt sätt att se på mig själv och förstå mig själv från grunden. Jag köpte boken när jag blev utmattad och kände att jag behövde förstå mina känslor bättre, men den var alldeles för svår för mig att läsa då. Det var inte förrän jag ville hitta en liknelse för ett av de grundläggande koncepten i min egen bok som jag kom tillbaka till den. Boken är skriven av neuroforskaren Lisa Feldman Barrett och presenterar hennes teori om att känslor är konstruerade. De är vår hjärnas tolkning av vad som händer i vår kroppsbudget. De är varken medfödda eller sanningar, utan just tolkningar. Mitt högkänsliga jag beror på två olika faktorer enligt den här teorin: Att min kroppsbudget har stora svängningar samt att min hjärna har förmåga att känna av förändringarna. När jag ser mina känslor som information om läget och vad jag upplever blir världen en lättare plats att vara i.

"Mod att vara sårbar"

av Brené Brown

Denna bok kom till mig i en tid då jag verkligen behövde den. Jag var precis tillbaka till jobbet efter utmattningen och jag tyckte det var jättejobbigt. Jag upplevde det så svårt att inte kunna bidra som jag gjorde förut. Jag ville helst fly från allt. Då hittade jag Brené Browns TED-talk om skam och vad skam gör med oss och insåg att det var det jag upplevde. Jag förstod att det fanns ett annat sätt att bemöta de här känslorna och däri bor sårbarheten. Sedan dess läst allt jag kommit över från Brené Brown. Mod att vara sårbar är den bok som djupast behandlar skam och sårbarhet. Jag rekommenderar den till alla.

"Förstå din utmattning"

av Elisabet Hammaburg

Får man ta med sin egen bok på en sådan här lista? Det är inte riktigt en stor läsupplevelse, för sedan den blev färdig och publicerad har jag inte läst den från pärm till pärm. Samtidigt är det kanske min största och mest unika litterära upplevelse. Boken beskriver min resa genom utmattningen tillsammans med den biomedicinska forskningen jag använde för att förstå vad som hänt mig. Jag kommer fortfarande tillbaka till delar av den när jag behöver påminna mig om vad jag egentligen vet. Att skriva boken var egentligen enkelt. Det var en bok som skulle ut och det var aldrig svårt att komma vidare. Men jag fick inse att jag inte kunde göra det linjärt. Jag skrev de delar som kändes mest aktuella oavsett var i dispositionen de skulle in. Att skriva den gav mig mening mitt i allt det hopplösa. Min förhoppning är, och jag har fått mycket bevis för det, att ändra som drabbats av utmattning kan hitta igenkänning, kunskap och tröst i den.