The city of Malmö inhabits about 330,000 people. Half of them are under 35 years and one fifth is under 18 years old. In Space & Place two research groups present how children and adolescents experience some of the urban spaces in Malmö. The exhibition highlights different methods in the research process. These research projects are examples of how Malmö University contributes to a socially sustainable Malmö.

Opening up new spaces for preschool education in a diverse and migrating world
The aim of the project is to explore the needs and demands facing preschool today in an increasingly mobile and globalized society. The project hope to provide rich opportunities for the children to make sense in and of the world they are a part of The specific aim of this project is to develop the preschool practice and environment to support multilingual development and participation, and to explore and develop forms for parent collaboration, using participatory methods

Researchers:

  • Anne Harju
  • Annika Åkerblom

Adolescents’ views of fear of crime in public space
In this project, adolescents aged 14-20 that live and spend time in two Malmö neighborhoods: Rosengård and Sofielund have been interviewed. The aim of this research is to get a deeper knowledge of how the adolescents perceive their immediate neighborhood, their relationship to different places in the neighborhood and where they feel safe and unsafe. Knowledge about how adolescents experience their surroundings and how they move around the city is important for several reasons, however, this research primarily focus on how this shapes - and are shaped, by their experiences of fear of crime and criminality. 

Researchers:

  • Susanne Egnell
  • Anna-Karin Ivert

 

Projekten i utställningen

I utställningen presenteras tre forskningsprojekt och de metoder som används i forskningsprocessen. Projekten utgår från barns och ungas upplevelser av sin närmiljö. Forskningen är exempel på hur Malmö högskola bidrar till ett socialt hållbart Malmö. Vid Malmö högskola bedrivs flervetenskaplig forskning för att möta framtidens utmaningar. Högskolans ambition är att forskningen ska bidra till utvecklingen av ett hållbart samhälle, därför är det viktigt att forskningen är väl förankrad i det omgivande samhället. I utställningen presenteras också mentorsverksamheten Näktergalen som firar 20-årsjubileum 2017.

Opening up new spaces for preschool education in a diverse and migrating world

Projektet handlar om att utforska de behov och krav som förskolan möter idag i ett allt mer rörligt och globaliserat samhälle. Projektet genomförs på en förskola i Malmö där barn och föräldrar har gemensamt att de inte talar någon eller mycket lite svenska. Tillsammans med personal, föräldrar och barn undersöks möjligheter för hur förskolan kan öppna upp gentemot familjer, närsamhälle och andra institutioner som kan bidra med erfarenheter och nätverk in i förskolans dagliga verksamhet. Målet med detta är att kunna ge barn rika möjligheter att skapa mening i den värld de är en del av.

Det specifika målet med projektet är att, med hjälp av deltagarorienterade metoder, utveckla förskolans verksamhet och miljö till stöd för barnens flerspråkiga utveckling och delaktighet, liksom att utforska och utveckla former för samverkan med barnens föräldrar.

Anne Harju och Annika ÅkerblomLärande och samhälle på Malmö högskola samt Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande på Göteborgs universitet.

Ungdomars upplevelser av trygghet och otrygghet i det offentliga rummet och MINDS

Vi har intervjuat ungdomar i åldern 14-20 år som bor och vistas i Rosengård och Sofielund för få veta mer om hur de upplever sitt närområde, vilken relation de har till olika platser i området och var de känner sig trygga och otrygga. Kunskap om hur barn och ungdomar upplever och rör sig i staden är viktig av flera anledningar, men fokus i vår forskning är hur detta påverkar och påverkas av deras upplevelser av otrygghet och brottslighet. Trots ett växande intresse för frågor som rör otrygghet så har väldigt lite av forskningen och debatten handlat om eller utgått från ungdomars upplevelser. I de fall där ungdomar figurerar i trygghetsforskningen är det i stället ofta som orsak till vuxnas otrygghet.

Vi vet inte om de antaganden vi gör utifrån hur platsen och staden upplevs av vuxna även gäller för ungdomar och om dessa platser påverkar dem på samma sätt. Ungdomar använder sig av staden på ett annat sätt än vuxna och rör sig sannolikt på andra platser och vid andra tider på dygnet.

Anna-Karin Ivert och Susanne EgnellInstitutionen för kriminologi på Malmö högskola