I vår nya utställning möter du forskarna Carina Listerborn och Martin Grander som båda är aktiva inom olika aspekter av bostadsforskningen. Utställningen presenterar Carinas och Martins projekt, forskningsresultat och tankar och gör förutom detta nerslag i olika aspekter av bostadsfrågan – begrepp, debatt, historia samt i människors olika villkor på bostadsmarknaden.

Om "Hem ljuva hem – för vem?"

För många av oss är det självklart att ha någonstans att bo. Men hur lätt är det att hitta boende för unga, nyanlända eller personer som av olika anledningar har sämre ekonomi? Bostaden och boendet har stor betydelse för jämlika levnadsvillkor och våra framtidsmöjligheter. Grunden för den sociala bostadspolitiken är att alla ska ha rätt till en god bostad till ett rimligt pris. Bostadsförsörjningslagen innebär dock inte någon ovillkorlig rätt till bostad för enskilda medborgare, men vilket ansvar har egentligen stat och kommun? Sedan 1990-talet har förändringar i politiken gjort att många hyresrätter omvandlats till bostadsrätter samtidigt som allt färre hyresrätter har byggts. Hur har det påverkat vem som får bo? 

Utställningen tar upp frågor kring hur boende påverkar individers levnadssituation och hur olika boendeformer som hyresrätt, bostadsrätt och andrahandsboende påverkar både individ och samhälle. 

Forskarnas galleri gestaltar pågående och aktuell forskning vid Malmö universitet. I utställningen “Hem ljuva hem” har biblioteket samarbetat med Martin Grander och Carina Listerborn från institutionen för urbana studier. 

Carina Listerborn

Carina är professor i stadsbyggnad på Institutionen för urbana studier och The Institute for Urban Research (IUR). Som forskare har jag alltid varit intresserad av frågor kopplade till rätten till staden som en offentlig gemensamhet. Bostadsbyggandet är centralt för hur städer utvecklas över tid...

Carina Listerborn

Carina är professor i stadsbyggnad på Institutionen för urbana studier och The Institute for Urban Research (IUR). Som forskare har jag alltid varit intresserad av frågor kopplade till rätten till staden som en offentlig gemensamhet. Bostadsbyggandet är centralt för hur städer utvecklas över tid och i relation till social, ekonomisk och etnisk segregation. Det påverkar också hur vi använder och upplever staden.  

Jag har lett ett projekt med att samla in bostadsberättelser (från Malmö) som belyser segregationen i det svenska bostadssystemet och vilka konsekvenser det får för individen. Denna prekära del av bostadsmarknaden är osynliggjord i dagens bostadsdebatt men får konsekvenser både på individ- och samhällsnivå.  

Många är otrygga 

Studien tydliggjorde att många människor upplever otrygghet i sitt boende. Det kommer till uttryck i osäkerheten i hur länge man kan bo kvar, men även i konkreta frågor om vem som har tillgång till lägenhetens nycklar, vem man delar sitt boende med och vad man riskerar att utsättas för i samband med andrahandsuthyrning.  

I ett nu pågående projekt studerar jag ”Smart housing” tillsammans med Fredrik Torisson och Maja Neergaard, där frågan är vad som händer med boendet när vi bygger smarta städer. Här jobbar jag med ett case i Stockholm där ett 60-talsområde renoverades ”klimatsmart” med resultat att de som bodde där fick en hyreshöjning på upp till 50 procent. Huvuddelen av de boende var pensionärer med relativt låg inkomst. Vilka prioriteringar väljer bostadsbolaget att göra i fråga om smarta lösningar? 

Spelreglerna förändras snabbt 

I min forskning är fokus på de boende och hemmet som en viktig plats i alla människors liv, därför är jag intresserad av hur bostadsmarknaden fungerar i praktiken och hur maktrelationen ser ut mellan de som betraktar bostaden som en (konsumtions-) vara och de som behöver en bostad för att ha ett fungerande liv. 

Bostadsmarknaden är idag global och styrs av finansiella aktörer, som ofta befinner sig långt ifrån de bostadsområden som människor lever i. Det är viktigt att förstå hur snabbt spelreglerna förändras på bostadsmarknaden och hur det påverkar de boende. Jag har också samverkat med och följt den framväxande bostadsaktivismen i Sverige, som ofta är tidig med att uppmärksamma förändringar och hur bostadsmarknaden fungerar i verkligheten. 

Få och dyra hyresrätter 

Det är många och stora utmaningar i bostadsfrågan i Sverige, och runt om i världen. Vi har utmaningar i att en stor del av medelklassen är högt belånad och kommer att drabbas hårt vid en räntehöjning av bostadslånen. Vi har generellt för få och för dyra hyresrätter och allmännyttans tidigare tillgängliga bostäder blir allt färre och dyrare. Flera kommuner har till och med valt bort allmännyttan. Vi har en ökad hemlöshet och många unga som inte kommer in på bostadsmarknaden. De allt otryggare anställningsformerna som gig-ekonomin och timanställningar skapar gör att människor inte kan redovisa en tillräckligt god och trygg ekonomi för att få ett hyreskontrakt eller ett lån. Den stora utmaningen är alltså hur vi ska skapa bostäder som människor har råd att bo i och som håller en god boendekvalité. För bostaden – ett hem – är inget man kan välja bort! 

Martin Grander

Martin är biträdande lektor på institutionen för urbana studier, Malmö universitet och föreståndare för den tvärvetenskapliga forskningsmiljön Studier i boende och välfärd.   Min forskning knyter an till frågor om stadens utveckling och hur staden hänger – eller inte hänger – ihop. Framför allt...

Martin Grander

Martin är biträdande lektor på institutionen för urbana studier, Malmö universitet och föreståndare för den tvärvetenskapliga forskningsmiljön Studier i boende och välfärd.   Min forskning knyter an till frågor om stadens utveckling och hur staden hänger – eller inte hänger – ihop. Framför allt tittar jag på boendet och bostadens betydelse för jämlika levnadsvillkor, integration och segregation. Hur och var vi bor påverkar oss och våra framtidsmöjligheter – och därför samhället i stort. Jag har under en längre tid studerat frågan om bostadspolitik och offentlig bostadsförsörjning, det vill säga statens och kommunens roll i bostadsfrågan. 

Färre billiga  bostäder 

Jag tycker att det är viktigt att fundera över vem som får plats i våra städer. Bostadsmarknaden är svårtillgänglig för så många idag. Priserna på villor och bostadsrätter ökar fort, samtidigt som hyresrätterna blir alltmer svåråtkomliga med långa kötider och höga inträdeskrav. Antalet billiga bostäder minskar genom ombildningar till bostadsrätter. Omfattande renoveringar leder till stora hyreshöjningar. På sikt kommer det finnas få eller inga billiga bostäder kvar, och det leder förstås till att grupper med lägre inkomster kommer få ännu svårare att få bostad i städerna, och därmed kanske sämre anknytning till utbildning och arbetsmarknad. I min forskning lyfter jag fram hur olika faktorer – ekonomiska, politiska och juridiska – samspelar för att denna negativa spiral uppstår, men också att det finns möjliga vägar bort från den här utvecklingen. 

Bostadsmarknaden bidrar till orättvisor 

Den stora utmaningen är att få till en långsiktigt hållbar bostadssituation, som inkluderar alla samhällsgrupper och inte fungerar som en reproducerande kraft av redan existerande ojämlikheter. Idag är den som står utanför eller är svagt förankrad på bostadsmarknaden inte bara drabbad för att man bor preliminärt och/eller undermåligt. Man betalar dessutom dyrt för det – kanske för en andrahandsuthyrd bostadsrätt eller för ett olagligt hyreskontrakt tillsammans med andra. På motsatta sidan så belönas de hushåll som har kommit in på den ägda bostadsmarknaden. I många fall har den som bor i bostadsrätt eller villa faktiskt under en längre tid fått betalt för att bo. Den stora utmaningen i bostadsfrågan är således inte bara att många står utan bostad, utan att bostadsmarknaden som den ser ut idag systematiskt bidrar till orättvisor.