Doffeln, Strumpan & Trikåtan | Malmö universitet

Doffeln, Strumpan & Trikåtan–Malmös textila arv

I början av 1900-talet var Malmö en av Sveriges mest dynamiska industristäder.
Här fanns chokladfabriker, garverier, tobaksindustrier, spinnerier och väverier. Under denna tid var textilindustrin till och med större än varvsindustrin.

Verksamheter som Malmö Mekaniska Bomullsväveri, Malmö Yllefabrik, Manufakturaktiebolaget och Strumpfabriken präglade både stadsbilden och människornas liv. Majoriteten av textilarbetarna var kvinnor och arbetsmiljön var ofta hård och ohälsosam. Hela kvarter i innerstaden upptogs av dessa fabriker. Även idag finns det spår kvar i form av kvartersnamn som Väveriet och Spinneriet.

Malmös textilindustrier var redan i mitten av 1800-talet en del av ett internationellt nätverk av handelskontakter. En förutsättning för utvecklingen var den internationella bomullsindustrin. Hur kom bomullen till Malmö och hade den kopplingar till kolonialism?

I utställningen kan du ta del av forskning som undersöker både lokala och internationella förhållanden kopplade till stadens textila arv.

Biblioteket har samarbetat med Pål Brunnström och Roger Johansson, forskare på Malmö universitet och Linus Sollin, arkivarie från Malmö stadsarkiv.

Utställningen hänger april 2026 - mars 2027

Om Pål Brunnström

Mitt intresse för textilindustrin väcktes av två helt olika insikter. Den ena var hur stor och omfattande den varit, i både Malmö och övriga Sverige, och hur lite det fanns skrivet om den inom det akademiska fältet historia. Den andra kom ur en bok, ”The Empire of Cotton”, skriven av Sven Beckert och som visar på hur textilindustrin i England hängde ihop med det brittiska koloniala imperiet, och hur hela den industriella revolutionen var beroende av kolonial exploatering. Det fick mig att fundera på hur den stora svenska textilindustrin hängde ihop med kolonialismen.

Det projekt vi byggt har inkluderat många olika aspekter av textilproduktion, textilkonsumtion, arbete i fabrikerna och även utanför dessa – det var många som sydde hemma.

Jag är forskare och lärare vid Institutionen för Urbana Studier, föreståndare för Institutet för studier i Malmös historia (IMH), samt kopplad till Institutet of Urban Research. Jag har tidigare skrivit om svenska kapitalägares konstruktioner av klass och genus i min avhandling och skriver just nu om den svenska delen av läkemedelsföretaget Novo Nordisks historia. Jag forskar och undervisar också om Malmös historia, arbetarrörelsens historia, queerhistoria, urbanhistoria samt om migration och rasism, och är just nu involverad i ett europeiskt samarbete för att undersöka arbetskraftsmigration runt de södra delarna av Östersjön.

Om Roger Johansson

Jag är född i Malmö och hade en anställning på Malmö Strumpfabrik 1973 – 1982 där också min mor och morfar hade sin arbetsplats. Under några år var jag sekreterare i Beklädnads fackklubb. 2009 tog jag initiativ till att bilda Institutet för studier i Malmös historia på dåvarande MAH som en samverkan mellan högskolan och Malmö stad. Året efter blev jag professor i historia med didaktisk inriktning. Numera är jag seniorforskare på Urbana studier/Malmö universitet.

Min forskningsprofil finns i forskningsfältet mellan modern social- och kulturhistoria där jag förutom i svensk historia bedrivit forskning på Grönland om moderniseringsprocessen 1930–1970, i Storbritannien med arkivforskning och intervjuer med släktingar till strejkbrytaren Wallace Close i Malmö hamn i samband med Amaltheabomben 1908, samt om Första maj i USA där jag var gästprofessor under två år utanför Chicago.

Ett särskilt intresse har varit Malmö stad där jag organiserat stadsvandringar, föreläsningar och seminarier.

Sidan senast uppdaterad: 2026-04-23