Forskning visar – samordnat stöd är viktigt vid huvud- och halscancer
Huvud- och halscancer är globalt sett en av de vanligaste cancerformerna och en sjukdom som påverkar möjligheten att prata, äta, svälja och känna smak. En studie visar nu att de drabbade patienterna behöver ett samordnat stöd när det gäller munvård och näringsintag – såväl under som efter behandling.
Huvud- och halscancer förekommer mest i utvecklingsländer, där det är den andra till tredje vanligaste cancerformen. Men även i Sverige har antalet fall av denna cancertyp ökat på senare år, om än från en relativt låg nivå (i dag drygt 1700 fall per år).
Denna form av cancer behandlas vanligtvis med strålbehandling, ibland kombinerad med cellgifter eller operation, som kan orsaka påtagliga besvär i munnen och dagliga utmaningar för de drabbade. Ofta med sänkt livskvalitet som följd.
Våra studier visar att kombinationen av klinisk bedömning och patienternas rapporter om symtom, både under och efter behandling, har stor betydelse
Charlott Karlsson har i sitt avhandlingsarbete undersökt, både kliniskt och upplevelsemässigt, hur de aktuella patienternas munhälsa och vardag påverkas fysiskt, psykiskt och socialt under och efter aktuell behandling. Det handlar då ofta om sår i munnen (oral mukosit), muntorrhet och seg saliv samt smakförändringar, försämrad aptit och viktminskning (och ibland behov av sondmat).
– Avhandlingen visar att sår i munnen påverkar patienternas livskvalitet på ett tydligt och väldigt påtagligt sätt.
– Många symptom minskar sedan när de är färdigbehandlade, men exempelvis muntorrhet, seg saliv och smakförändringar kan finnas kvar länge och påverka både vardag och sociala situationer som måltider, säger hon.
Delarbetena visar samtidigt att det finns skillnader mellan män och kvinnor när det gäller vissa symtom. Männen rapporterade mer smärta och behov av näringsstöd, medan kvinnorna oftare lyfte muntorrhet och viktminskning.
Dessutom upplevde patienter med låg salivproduktion, oberoende av kön, oftare problem med ätandet och den sociala situationen kring måltider. En annan slutsats var att god munhygien och stark självtillit (tilltron till att hantera utmaningar) kan hjälpa patienterna att ta sig genom den tuffa och utdragna behandlingen.
– Våra studier visar att kombinationen av klinisk bedömning och patienternas rapporter om symtom, både under och efter behandling, har stor betydelse.
– Om denna information samlas på ett enhetligt sätt och är tillgänglig för både sjukvård och tandvård så kan alla inblandade vårdgivare arbeta mer sammanhållet utifrån samma underlag.
– Det skulle kunna bidra till mer individanpassade åtgärder, minskade symtom och förbättrad livskvalitet för patienterna, säger Charlott Karlsson.
För det är tydligt, visar avhandlingen, att dessa patienter är i behov av ett koordinerat stöd när det gäller munvård och näringsintag, såväl under som efter avslutad cancerbehandling.
– Ett intressant steg framåt vore att undersöka sjukvårdspersonalens kunskap om oral hälsa vid cancer. Detta för att få fram underlag och eventuellt skapa en utbildning inom området för dessa personalgrupper och på vis ytterligare bidra till samordningen.
