Innovation & nyttiggörande
Innovation och
nyttiggörande
ASIF - Allians för Social innovation och förändring
Det långsiktiga syftet för ASIF är att förändra det innovationsfrämjande arbetet regionalt så att det sker i brett samspel med alla samhällssektorer och att sociala innovationer och sociala företag utvecklas tillsammans med behovsägarna med hjälp av nya och vidareutvecklade processer och metoder. Projektet planerar att utveckla en modell där innovationsarbetet utgår från samhällets behov och utmaningar.
Mötesplats social innovation
Mötesplats social innovation (MSI) är den samlande nationella kunskapsnoden för social innovation och samhällsentreprenörskap. Tillsammans med såväl akademi, som näringsliv och offentliga och ideella aktörer bygger vi kapacitet för innovation som möter samhällsutmaningar.
Storm - universitetets innovationsarena
Storm utmanar och vägleder till nytänkande, ser till att människor möts och uppmärksammar forskning att bygga vidare på. I vår kreativa och flexibla miljö kan du ha det där evenemanget som sticker ut och leder till att innovativa idéer kan komma till liv.
SAMSYN: Samverkan synliggjord – begrepp för högskolesektorns samverkan
Samverkan bygger på en god dialog mellan högskolesektorn och andra aktörer i samhället. För detta krävs ett gemensamt språkbruk, nomenklatur, där innebörden i de centrala begreppen är kända för alla inblandande parter. I projektet SAMSYN deltar därför medarbetare vid Malmö universitet i arbetet med att utveckla en samverkansnomenklatur. Ett gemensamt språkbruk kommer både underlätta universitetets dialog med våra samverkanspartners såväl som den interna dialogen på lärosätet.
Projektet leds av Stockholms universitet.
Vill du veta mer om Malmö universitets deltagande i projektet kontakta Pål Brunnström.
SPETS: Strategiska partnerskap för effektiv och transparent samverkan
I projektet SPETS inventerar Malmö universitet behoven och förutsättningarna att etablera långsiktiga strategiska partnerskap med offentlig sektor. Den kunskap som projektet genererar kommer att utgöra ett värdefullt underlag i lärosätets egen strävan att etablera strategiska partnerskap med offentliga organisationer i vårt närområde.
Projektet leds av Linnéuniversitet.
Vill du veta mer om Malmö universitets deltagande i projektet kontakta Pål Brunnström.
INSA: Internationalisering av samverkan
Inom projektet INSA arbetar Malmö universitet för att med hjälp av internationella alumner skapa bättre förutsättningar för lärosätets studenter att genomföra praktik vid företag utanför Sverige. Förutsättningarna för internationella studenter vid Malmö universitet att göra praktik på svenska företag i Malmö undersöks också.
Projektet leds av Jönköpings universitet.
Vill du veta mer om Malmö universitets deltagande i projektet kontakta Niklas Nannskog.
IMP: Implementering av arbetssätt och ökad kunskap i området kunskapstillgångar och immateriella rättigheter
I projektet IMP deltar Malmö universitet i arbetet med att utveckla arbetssätt som möjliggör för medarbetare att identifiera och tillvara sina immateriella rättigheter och kunskapstillgångar.
Vill du veta mer om Malmö universitets deltagande i projektet kontakta Jens Sjölander.
Projektet leds av Chalmers tekniska högskola.
SKÖN: Samverkansintegrerat kvalitetssystem för ökat nyttiggörande
I projektet SKÖN utvecklar Malmö universitet förmågan att tillsammans med våra samverkanspartners utvärdera resultatet av vår samverkan genom så kallad samverkanspartutvärdering. Malmö universitet deltar vidare i arbetet genom så kallade impact case-studier.
Projektet leds av Linköpings universitet.
Vill du veta mer om Malmö universitets deltagande i projektet kontakta Anna Bogeskär Brandt.
Hälsofrämjande innovation i samverkan – för jämlik hälsa
Målet med partnerskapet Hälsofrämjande innovation i samverkan är att förverkliga jämlik hälsa i Lindängen i Malmö genom innovation, forskning och samverkan. Basen i samarbetet är att bygga upp och driva så kallade verkstäder med fokus på till exempel kvinnors hälsa, psykisk hälsa och social hälsa. Akademins roll är att stötta arbetsprocesserna.
Partnerskapet drivs med en evidensbaserad forskningsmodell för samverkan i botten. Modellen heter CBPR (Community Based Participatory Research) och är utvecklad i USA. Detta är första gången modellen används i Sverige. I samarbetet ingår fjorton aktörer från privat, offentlig och idéburen sektor samt invånare i Lindängen. Partnerskapet har fått 8,6 miljoner kronor i innovationsstöd från Vinnova för att 2017-2019 bygga upp en organisation och testa hur innovationen kan fungera i praktiken.
Forsknings- och samverkansprogram om genusbaserad utsatthet och sexuella trakasserier inom akademin
Den 8 mars 2019 tog vi steget vidare efter #metoo och lanserade ett forsknings- och samverkansprogram med fokus på hur svensk högskolesektor gemensamt kan förbättra arbets- och studiemiljön på våra lärosäten. En bärande idé bakom programmet är att vi tillsammans kan generera mer och bättre kunskaper både genom kunskapsutbyte och gemensamma praktiker.
Programmets mål
Målet med programmet är att etablera forskningsbaserad kunskap om inkluderande arbets- och studiemiljöer och en hållbar organisering för förebyggandet av sexuella trakasserier och genusbaserad utsatthet i akademin. Programmet ska i förlängningen bidra till att förstärka och intensifiera arbetet med högskolans organisatoriska kultur, med fokus på kvalitet, hållbar utveckling, arbetsmiljö, ledarskap, jämställdhet och lika villkor.
Programmets tidsram
2019-03-08 – 2023-12-31
Bakgrund
De erfarenhetsbaserade berättelser som framkom under #metoo-uppropen har visat på omfattningen och konsekvenserna av olika former av genusbaserad utsatthet – både på individ-, organisations- och samhällsnivå. Forskning, internationellt och i Sverige, visar dock att vi vet för lite – både om förekomst, orsaker och konsekvenser. Programmet vill med en tvärvetenskaplig ansats bidra till att skapa ny kunskap såväl teoretiskt som empiriskt samt utveckla det förebyggande och främjande arbetet. Genom att anlägga ett kritiskt perspektiv på sexuella trakasserier vill vi öppna upp för granskning av akademins organisation och dess strukturer och därigenom bidra till ett hållbart förändringsarbete.
Programmet i korthet
Programmet syftar till att skapa en gemensam plattform för arbetet mot sexuella trakasserier och genusbaserad utsatthet i akademin.
I programmet kommer följande aktiviteter att ingå:
- En nationell studie av förekomst, orsaker och konsekvenser av sexuella trakasserier och genusbaserad utsatthet i hela den svenska högskolesektorn.
- Utveckling av ny forskningsbaserad kunskap om sexuella trakasserier och genusbaserad utsatthet inom akademins olika kontexter: på individ-, organisations- och sektorsövergripande nivå som kan fungera som stöd i utvecklingsarbetet.
- Utformandet av gemensamma plattformar, arenor och nätverk för såväl forskningssamarbeten som möjlighet till gemensamt förbättringsarbete.
Programmets första uppgift blir att genom en nationell prevalensstudie kartlägga sexuella trakasserier och genusbaserad utsatthet på en sektorsövergripande nivå. Undersökningen ska identifiera förekomst, orsaker och konsekvenser och utgå från intersektionella perspektiv. Undersökningen har som ambition att omfatta alla landets lärosäten samt alla studenter och anställda. Utifrån resultaten i prevalensstudien och befintlig forskning kommer lärosätena, både enskilt och gemensamt, kunna initiera olika forsknings- och förändringsprojekt. De olika arenorna för samverkan utgör ett ramverk för detta arbete.
Programmets organisation
Programmet har inrättats på initiativ av KI, KTH, Malmö universitet och Nationella sekretariatet för genusforskning vid Göteborgs universitet men baseras på samverkan mellan lärosätena i Sverige.
Ett nätverk bestående av kontaktpersoner vid de lärosäten som önskar vara aktiva i programmet kommer löpande att ge inspel till programmets utformning och organisering. En vetenskaplig referensgrupp ges möjligheter att påverka programmets vetenskapliga inriktning och innehåll.
Programmet har en styrgrupp som består av ledningspersoner från KI, KTH, Malmö universitet och Nationella sekretariatet för genusforskning vid Göteborgs universitet samt en samordningsgrupp som administrerar och förvaltar arbetet. Programmet leds av en programledare som tillsammans med forskningsledare vid de fyra lärosätena genomför prevalensstudien och initierar nya forsknings- och utvecklingsprojekt.
Kontaktpersoner
Kontaktperson: Charlotta Löfgren-Mårtenson, Malmö universitet
Ansvarig: Karin Dahlman-Wright, Karolinska institutet
Finansiär: Karolinska institutet, Kungliga tekniska högskolan, Malmö universitet och Nationella genussekretariatet.
Mer information om det nationella programmet på KI:s webbsida
K2 – utvecklar kollektivtrafiken
K2 är Sveriges nationella centrum för forskning och utbildning om kollektivtrafik. Här möts akademi, offentliga aktörer och näringsliv för att tillsammans diskutera och utveckla kollektivtrafikens roll i Sverige. K2 forskar om hur kollektivtrafiken kan bidra till framtidens attraktiva och hållbara storstadsregioner samt utbildar kollektivtrafikens aktörer.
K2 drivs och finansieras av Malmö universitet, Lunds universitet och VTI i samarbete med Stockholms läns landsting, Västra Götalandsregionen och Region Skåne. Vinnova, Formas och Trafikverket är med och finansierar.
ULF – utvecklar och prövar samverkansmodeller mellan akademi och skola
ULF, Utbildning, lärande, forskning, är en försöksverksamhet för praktiknära forskning. Målet är att stärka den vetenskapliga basen i skolan och på förskollärar- och lärarutbildning. Det handlar om att utveckla och pröva modeller för långsiktig samverkan mellan högskolor/universitet och skolor kring just praktiknära forskning. Vad händer i klassrummet och hur få till lärande och undervisning som är vetenskapligt förankrad?
ULF utgår från ett femårigt regeringsuppdrag som pågår 2017 till 2021. Samtliga svenska lärosäten med lärarutbildning kan medverka i försöksverksamheten genom att koppla sig till något av de ansvariga universiteten: Göteborg, Uppsala, Karlstad och Umeå universitet. Malmö universitet ingår tillsammans med åtta andra lärosäten i den så kallade ”Uppsala-noden".
På Malmö universitet hör ULF hemma på Fakulteten för lärande och samhälle. Kontaktperson är vicedekan Margareta Serder.
Sommarpraktik för killar – för friare yrkesval
Sommarpraktik för killar är ett samarbete mellan Malmö universitet och Malmö stad. Målgruppen är unga män 16-19 år som får avlönad sommarpraktik genom Malmö stad på förskola, fritidshem, äldreboende och inom sjukvården. Samarbetet har utformats så att de killar som fått en plats i projektet besöker Malmö universitet en gång i veckan under sin praktikperiod. Ett av målen med projektet är att unga män ska kunna göra friare och mindre könsbundna utbildnings- och yrkesval. Projektet startade 2014.
För mer information om projektet kontakta Joakim Cao
Nätverk för kunskapsutveckling
Genom att aktivt delta i samarbeten driver universitetet kunskapsutvecklingen framåt inom en rad för universitets relevanta områden. Nedan presenteras ett urval.
Mobile Heights
I nätverket Mobile Heights samarbetar Malmö universitet med bland andra Ericsson, Sony Mobile, Telia samt Lunds och Blekinge universitet för att främja innovation och tillväxt inom temaområdena Connected Health och Connected cities.
Sustainable Business Hub
Sustainable Business Hub är ett medlemsnätverk som erbjuder en plattform där innovation, utveckling och affärer för hållbara lösningar kan genomföras. Med medlemmar från näringsliv, kommun och akademi uppmuntrar nätverket till kontakt och samarbeten.
Sustainable Business Hubs webbplats
Media Evolution
Tillsammans med en rad organisationer främjar universitetet innovation och tillväxt inom digitaliseringsbranschen i södra Sverige.
Institutet för hållbar stadsutveckling
Institutet för hållbar stadsutveckling (ISU) är en mötesplats och en arena för kunskapsutbyte. Institutet är en samverkansplattform mellan Malmö stad och Malmö universitet som arbetar för att utveckla Malmö till en ledande kunskapsstad inom hållbar stadsutveckling, ekologiskt, socialt och kulturellt.
