Forskningscentrum för hållbar digitalisering studerar både sociala och teknologiska aspekter för att främja hållbar digitalisering. Målet är dels att bidra till hur digitaliseringens möjligheter kan utnyttjas på ett hållbart sätt, dels att ta fram kunskap och lösningar för hur digitalisering kan stödja utvecklingen av ett mer hållbart samhälle.

Vår vision är att vara den ledande forskningsmiljön för tvärvetenskaplig forskning om hållbar digitalisering, bl.a. genom att bidra med kunskap och metoder om hur man förverkligar digitalisering som är hållbar ur ett socialt, ekonomiskt, ekologiskt såväl som tekniskt perspektiv.

Paul Davidsson, föreståndare

Nyheter och evenemang

Nyhet

Hans forskning synliggör symtom vid Parkinsons sjukdom

Nyhet

AI kan höra hur sjuk du är

Nyhet

Pionjär inom spelutveckling utsedd till hedersdoktor

Om forskningen

Forskningens mål är att undersöka hur digitaliseringens möjligheter kan utnyttjas på ett hållbart sätt, det vill säga hållbarhet inom digitalisering. Ett annat mål är att bidra med kunskap och lösningar för hur digitalisering kan stödja utvecklingen av ett mer hållbart samhälle, det vill säga digitalisering för hållbarhet. Vi kommer därför inte bara att undersöka hur digitalisering kan genomföras på ett hållbart sätt, utan också hur digitalisering kan användas för att bidra till ett samhälle som utvecklas i socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbara riktningar, till exempel genom konkreta fallstudier och tillämpningar.

Två övergripande forskningsområden

En grupp personer med VR-glasögon

Hur vi kan utnyttja digitaliseringens möjligheter och samtidigt ta hänsyn till viktiga sociala faktorer som tillit & inkludering och teknologiska faktorer som resurseffektivitet & tillförlitlighet.

Bild från digitaliserad vårdmiljö

Hur kan digitalisering bidra till positiva effekter för samhällets hållbarhet? Till exempel genom att förbättra effektiviteten eller kvaliteten inom hälsa, utbildning, energi- och transportsystem.

Forskare, publikationer och projekt

Vi är alltid intresserade av nya samarbeten med den akademiska världen och industrin. Kontakta våra forskare om du har frågor.

Totalt antal träffar: 86
Totalt antal träffar: 17

Forskningsteman

Forskningen organiseras i fem teman som motsvarar viktiga områden för digitalisering.

Hälsa och välbefinnande

Användning av digital teknik för att stödja alla faser av vården, inklusive förebyggande vård och välbefinnande. Det kan ge människor möjlighet att proaktivt engagera sig i sin hälsa och hantera sin återhämtning från sjukdom, men också att dela data för att förbättra resultat och minska ojämlikheter.

Kontakt

Hem och vardagsliv

Här ingår användning av digital teknik och effekterna av digitalisering i vardagen. Hem är av särskilt intresse eftersom de blir alltmer fyllda med internetanslutna enheter som kameror, mikrofoner och andra sensorer.

Kontakt

Utbildning och livslångt lärande

Användning av digitala verktyg för att underlätta livslångt lärande i olika sammanhang, inklusive både professionellt och informellt lärande i olika samhällssektorer.

Kontakt

Transport och mobilitet

Hur kan digital teknik bidra till transporter som är tillgängliga, effektiva och hållbara? Inom vårt tema samlas forskning om resenärers upplevelser, planering av kollektivtrafik och autonoma fordon. Vi utvecklar och utvärderar digitala system samtidigt som vi undersöker vem som kan använda dem, hur de påverkar transporttjänster och vilka förändringar de medför för människors arbete.

Vår forskning fokuserar på

  • Tillgängliga resor: att förstå de hinder som resenärer möter och utforma kollektivtrafikinformation som är anpassad till deras situation, även vid trafikstörningar.
  • Efterfrågestyrd trafik: att modellera och utvärdera flexibla transporttjänster, resenärers behov och olika operativa lösningar.
  • Planering och beslutsstöd: att använda simulering, optimering och transportdata för att utvärdera tjänster och stödja beslutsfattande.
  • Autonoma fordon: att utveckla AI-metoder som gör det möjligt för eldrivna nyttofordon att lära sig av mänsklig körning och interaktion.

Kontakt

Exempel på pågående och avslutade projekt

Smart reseinformation vid trafikstörningar

Förbättrat informationssystem för bättre kontextanpassat resestöd (2025–2027). Utvecklar och testar reseinformation anpassad efter resenärens situation, särskilt vid trafikstörningar. (Åse Jevinger, Jan Persson och Johan Holmberg)

Utvecklat informationssystem för förbättrat kontextmedvetet resestöd

Människa-robot-samverkan i framtidens transporter

Samlärning mellan människa och robot för ultralätta elektriska nyttofordon (2024–2027). Kombinerar imitationsinlärning och interaktiv maskininlärning för elektriska nyttofordon som människor kan åka med, eller arbeta tillsammans med. (Paul Davidsson och Nosheen Abid)

Kollaborativ människa-robot inlärning för ultralätta elektriska nyttofordon

Policyutveckling för kollektivtrafik på begäran

Policy-laboratorium för kollektivtrafik på begäran (2023–2027). Samlar forskare och aktörer inom transportsektorn för att undersöka on-demand-tjänster, resenärernas behov och policyfrågor. (Leds av Jan Persson, med Åse Jevinger bland de medverkande forskarna)

Om projektet Policy lab for public transport on-demand (k2centrum.se)

Tillgänglig kollektivtrafik för personer med funktionsnedsättning

Att förstå hinder och främjande faktorer för kollektivtrafik för personer med funktionsnedsättning (2023–2024). Undersökte hinder för tillgängligt resande, inklusive risker för digital utestängning. (Kristofer Hansson var medsökande)

Understanding obstacles and facilitators of current and future public transport solutions for people with various disabilities (k2centrum.se)

Kollektivtrafik på begäran i Sverige

Kollektivtrafik på begäran (2018–2019). Använde evidensgranskningar och simuleringar för att undersöka var och hur kollektivtrafik på begäran skulle kunna införas i Sverige. (Paul Davidsson och Jan Persson representerade Malmö universitet)

Public transport on demand

Energi och byggnader

Inkluderar digitala lösningar för att förbättra produktion, distribution och konsumtion av energi, samt för att öka säkerheten och effektiviteten i byggnader.

Kontakt

Seminarieserie

Vi har seminarier varannan måndag klockan 15.30 till 16.30. Alla intresserade är välkomna!

Läs mer på vår engelska sida 

Organisation

Rådgivande grupp

  • Johan Eker – ordförande

    seniorforskare; professor

    Ericsson; Lunds tekniska högskola

  • Mattias Esbjörnsson

    Senior Research Project Manager

    RISE – Research Institutes of Sweden

  • Anna Stankovski Clark

    Head of Digitalisation

    Trivector Traffic

  • Maria Stellinger Ernblad

    digitaliseringsdirektör

    Helsingborgs stad

  • Tobias Olsson

    dekan vid Fakulteten för lärande och samhälle

    Malmö universitet

Ledningsgrupp

Följ oss

Kontakt