Barns relation till naturen skapas i vardagliga praktiker

Idag är mänsklighetens avtryck på planeten och ekosystemet så pass omfattande att många forskare benämner epoken för antropocen – människans tidsålder.

 – Vi behöver nya och mer hållbara sätt att relatera till naturen. Idag växer många barn upp i urbana miljöer och tillbringar en stor del av sin barndom i förskolan. Det gör förskolan till en central plats där barns naturrelationer formas, säger Sanne Björklund, nybliven doktor i naturvetenskapernas didaktik vid Malmö universitet.

I sin avhandling har Sanne Björklund studerat hur barns naturrelationer kommer till uttryck genom förskolans naturvetenskapsundervisning. Materialet utgörs av observationer i förskolor, fotografier och intervjuer från två olika förskoleavdelningar, en med yngre barn på 1–3 åroch en med äldre förskolebarn i åldrarna 3–5 år.

Relationer skapas i samspel

– Natur är inte något som finns “där ute”, skilt från oss människor. I förskolans vardag skapas relationer mellan barn och natur i samspel med material, miljöer, växter och djur. Vi blir till tillsammans med naturen, säger Sanne Björklund.

I avhandlingen identifieras sju olika naturpraktiker i förskolan: faktaskapande, fiktionalisering, samlande, besökande, sinneserfarande, utforskande och omsorg. Tillsammans möjliggör de olika sätt för barn att relatera till naturen.

– Alla dessa praktiker finns ofta samtidigt, men i vardagen får vissa mer utrymme än andra. Säkerhet och rutiner kan till exempel göra att sinnliga erfarenheter eller omsorg om naturen hamnar i bakgrunden, säger Sanne Björklund.

Kan fungera som stöd för förskollärare

Samtidigt visar studierna att det går att skapa undervisning där omsorg, risk och utforskande samexisterar – om pedagogerna har ett medvetet fokus och en gemensam samsyn. Förhoppningen är att resultaten ska fungera som ett reflektionsstöd för förskollärare och i förskollärarutbildningen.

– I antropocen behöver vi utveckla mer hållbara och flera olika relationella sätt att leva med naturen. Jag hoppas att avhandlingen kan bidra till att stärka förskolans arbete med naturvetenskap på ett sätt som både är kunskapsutvecklande och relationsskapande, säger Sanne Björklund.