Gettopolitik utesluter människor
Renvovering av Mjølnerparken i juni 2022. Motståndet tagit sig olika uttryck: både kollektiv organisering och vardagliga handlingar som att bo kvar och fortsätta sina rutiner. – Ett hem är inte bara något man har utan även något man gör därför blir det en motståndshandling när någon försöker ta det ifrån en, säger Rebecka Söderberg.
Målet med den danska gettolagen är att skapa en större blandning av människor i ett bostadsområde och därigenom ökad integration. Men i fallet Mjølnerparken i Köpenhamn uteslöts snarare de boende. Det menar doktoranden Rebecka Söderberg som följt utvecklingen i området, som många av hyresgästerna nu fått lämna.
– Åtgärderna resulterar snarare i ett uteslutande, och att man tränger bort mångfald. Det skapar en otrygghet för människorna som bor där och som också blir totalt uteslutna ur den demokratiska processen. Implementeringen styrs av bostadsorganisationer och kommunen, säger Rebecka Söderberg som disputerar vid Malmö universitet.
Minskar antalet bostäder för familjer
Mjølnerparken är ett av de områden som hamnat på danska myndigheters gettolista. Det innebär att man måste man minska andelen allmännyttiga bostäder för familjer till 40 procent. Detta kan uppnås genom att riva bostäder, bygga nytt, sälja eller göra om befintliga bostäder till äldre eller studenter. I Mjølnerparken valde man att bygga lite nytt, men också att sälja stora delar av området till privata bolag, vilket enligt Rebecka Söderberg leder till en fördubbling av hyrorna. Omdaningen av området medförde att de boende i 260 lägenheter tvingades flytta, de sista i november förra året.
– Man vill skapa blandade bostadsområden, men här sålde man två av fyra gårdar. Då skapar man snarare ett uppdelat än ett blandat område – man ändrar ju inte i samma trapphus, säger Rebecka Söderberg.
Känner sig överkörda
Under ett och halvt års deltog hon i olika sociala och politiska sammankomster. Hon intervjuade de boende och lät också barn berätta om sina känslor för platsen. Människorna har känt sig väldigt överkörda, otrygga och förargade över vad som hände, berättar hon.
– De utesluts från såväl lokala som nationella gemenskaper. Detta både rent konkret genom att man flyttar människor som därmed förlorar sitt sociala sammanhang, men också genom att man i tal om getton pekar ut människor som att de inte hör till fast de gör det, säger Rebecka Söderberg.
Det blir omöjligt göra sig ett hem när området rivs under fötterna på en.
Rebecka Söderberg
Rebecka Söderberg har också jämfört danska och svenska policies angående utsatta områden. Medan man i Sverige under decennier har pekat ut arbetslösheten som det stora problemet, framställer dansk policy, menar hon, invandringen som sådan som ett hot mot det danska samhället.
– Det är lite förenklat. Men i dansk policy finns en idé om att det som binder samhället samman är kulturell likhet och identitet. I svensk policy beskrivs att få människor i arbete som lösningen på integrationen.
Området blir oigenkännligt
Fokus för studien har varit processen, inte resultatet av förändringen av området. Men enligt Rebecka Söderberg sker bortträngningen av människor långt innan folk tvingas flytta fysiskt. Politiken bidrar därmed till ett tillintetgörande av människors hem både psykologiskt och materiellt.
– Man ändrar områdets sociala och materiella form så det blir oigenkännligt för dem som bor där. Det blir omöjligt göra sig ett hem när området rivs under fötterna på en. Området gick igenom en väldigt omfattande renovering före försäljningen och blev en byggarbetsplats.
De boende har stämt staten för etnisk diskriminering och brott mot de mänskliga rättigheterna Målet tas upp i EU-domstolen 1 juli och utfallet kan få betydelse för liknande omdaningar av danska bostadsområden.
