Genom simulering i en superdator har forskaren Vitaly Kocherbitov vid Malmö universitet undersökt hur vatten beter sig vid extremt låga temperaturer. Resultaten lägger ytterligare en pusselbit till den hittills olösta gåtan: vad händer när vatten kyls ned så snabbt att iskristaller inte hinner bildas?

Vattenforskarna kallar det för ”ingenmansland". Det svåråtkomliga temperaturintervall från där iskristaller bildas till punkten där vatten övergår till en mer ostrukturerad glasfas, som vid laboratorieexperiment inträffar vid -137 C. Att studera vatten i detta spann är oerhört svårt eftersom det tenderar att kristallisera sig innan dess egenskaper hinner att mätas.  

– Med hjälp av molekylärdynamisk simulering kan vi kyla vatten extremt snabbt och undvika kristallisation. Vid så höga kylhastigheter hinner molekylerna inte omorganisera sig tillräckligt snabbt för att upprätthålla jämvikt. Man kan säga att vattnet inte riktigt hinner med, förklarar Vitaly Kocherbitov, professor vid institutionen för biomedicinsk vetenskap vid Malmö universitet.

I sina simuleringar har Vitaly Kocherbitov utgått från 4 096 vattenmolekyler som han kylt ner mycket snabbare än vad som är möjligt i vanliga laboratorieexperiment. Resultaten redovisas i artikeln Coupling between structural evolution and glass transition in supercooled water, som publicerats i tidskriften Scientific Reports.

Matematisk modell klargör reaktioner

Vitaly Kocherbitovs forskning fokuserar på två processer som äger rum när vatten kyls ned: förändringar i dess molekylstruktur och den dramatiska avmattningen av molekylrörelsen som så småningom leder till glasövergången.

–  En inflytelserik teori är att vatten innehåller två typer av lokala molekylstrukturer: en där molekylerna är tätare packade och en med en mer öppen struktur. När vattnet kyls ner förändras balansen mellan dessa strukturer. Detta förklarar många av vattnets ovanliga egenskaper, säger Vitaly Kocherbitov.

Men vid extremt höga kylhastigheter genom datorsimulering kommer dessa två processer att överlappa varandra, vilket gör det svårt att avgöra vilka effekter som beror på förändringar i molekylstrukturen och vilka som orsakas av glasövergången. För att lösa detta problem har Vitaly Kocherbitov tagit fram en matematisk modell som gör det möjligt att separera respektive bidrag.

– Vår modell gör det möjligt för oss att beskriva båda processerna tillsammans och förstå hur de påverkar varandra, förklarar Vitaly Kocherbitov.

Nyckeln till evigt liv

Ett forskningsfält där detta är högaktuellt är inom kryokonservering, som innebär att man fryser ner levande celler, vävnader eller biologiskt material till extremt låga temperaturer för att kunna bevara dem under lång tid. Eller det kittlande framtidsscenariet: att lyckas frysa ner en levande människa för att sedan tina upp henne. För att lyckas med det måste kristalliseringen elimineras för att inte cellerna ska sprängas i bitar.

– Vatten är ett av de mest välbekanta ämnena i vår vardag, men vi förstår fortfarande inte helt dess beteende. Med detta bidrag har vi tagit ytterligare ett steg mot att lösa gåtan, säger Vitaly Kocherbitov vid Malmö universitet.