Vad får medicinen kosta?
I en ny bok ställer Behrang Kianzad frågan: hur kan ett läkemedel komma att kosta fem till sju miljoner kronor per patient och år
Sveriges totala läkemedelsnota har på tjugo år vuxit från 29 till över 70 miljarder kronor om året. I en ny bok granskar forskaren Behrang Kianzad när läkemedelsbolagens prissättning av medicin blir oskälig i konkurrenslagens mening.
– Sverige sticker ut i förhållande till jämförbara länder. Trots hyfsat bevisläge om överprissättning i ett par fall har Konkurrensverket tyvärr inte gått vidare, säger Behrang Kianzad, jurist och ekonom och forskare vid Institutionen för Globala politiska studier, Malmö universitet.
Vad kostar ett liv?
I nya boken ”Vad kostar ett liv? – Om den dyra medicinen och vad som bör göras”, ställer Behrang Kianzad frågan: hur kan ett läkemedel komma att kosta fem till sju miljoner kronor per patient och år, och vid vilken punkt slutar ett sådant pris att belöna innovation och börjar istället spegla marknadsmakt?
Läkemedelspriser har ökat från 29 till 73 miljarder kronor på 20 år. Det motsvarar 65 000 sjuksköterskor eller 33 000 läkare.
Behrang Kianzad
Behrang Kianzad skrev sin doktorsavhandling om överprissättning av livsviktiga läkemedel ur ett konkurrensperspektiv och har ägnat tio år åt att utreda när priset på en medicin upphör att vara högt och i stället blir oskäligt och därmed ett brott mot konkurrenslagens förbud mot överprissättning.
– Läkemedelspriser har ökat från 29 till 73 miljarder kronor på 20 år. Det motsvarar 65 000 sjuksköterskor eller 33 000 läkare. Och så pratar man om att vården saknar pengar, säger Behrang Kianzad, som också varit sakkunnig jurist på Konkurrensverket.
Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, är en statlig myndighet som beslutar om vilka läkemedel och förbrukningsartiklar som ska ingå i läkemedelsförmånerna, som också kallas högkostnadsskyddet. När ett läkemedelsbolag fått en medicin godkänd av Läkemedelsverket, gör TLV en separat prövning för att avgöra om läkemedlet ska subventioneras och ingå i högkostnadsskyddet. Och om det pris som bolaget angett är kostnadseffektivt och rimligt i förhållande till medicinsk nytta. Misstänkt fall av överprissättning kan anmälas till Konkurrensverket.
Skäligt och oskäligt
Men att slå fast vad som är ett överpris är svårt. Behrang Kianzad har därför tagit fram en modell (se nedan) som han menar gör det möjligt att skilja på skäligt och oskäligt, som följer rättspraxis fastlagd av EU-domstolen och står i samklang med såväl urgamla lagar om prissättning som modern beteende-ekonomisk forskning.
Behrang Kianzad menar att Sverige skiljer sig åt jämfört med många andra europeiska länder och förklarar det delvis med att vi har en tung läkemedelsindustri med en stark lobbyorganisation samt alldeles för lite erfarenhet av driva överprissättningsärenden.
– I länder som Italien, Spanien, Tyskland, Holland och Belgien har läkemedelsbolag tvingats betala stora böter och tvingats sänka sina priser till följd av ingripanden från konkurrensmyndigheter mot överprissättning, säger Behrang Kianzad.
Vika är de allvarligaste konsekvenserna av överprissättning?
– Det innebär mindre pengar till vården, till sjukhussängar, till sjuksköterskor och till läkare. Vården utarmas. Vi betalar bara för övervinster, inte för större terapeutisk nytta.
Vad ska man göra åt saken?
– Det måste ske ett skifte i tänkesättet. Det finns ingen ursäkt när många andra likvärdiga länder vågar driva sådana här fall till domstol. Här behövs nytänkande och mod, säger Behrang Kianzad
Behrang Kianzads modell har två steg. Först en sållning, som avgör om ett fall alls är värt att utreda. Sedan en bedömning av om priset är oskäligt.
Steg 1: Sållning. Tre villkor som alla måste vara uppfyllda.
1. Varan. Det ska gälla en livsviktig medicin som patienten inte kan avstå från. Hälsa och liv går inte att väga mot pengar som andra varor. Den som tycker att en lyxbil är för dyr kan låta bli att köpa den, men den som behöver en cancermedicin kan inte det.
2. Marknaden. Bolaget ska ha en dominerande ställning, i praktiken ofta vara ensamt om medicinen. Det kan bero på ett patent, på särläkemedelsstatus eller på att inget annat godkänt läkemedel finns. Därtill fungerar inte vanliga marknadskrafter: patienten väljer inte själv, läkaren skriver ut och det offentliga betalar. Ingen kan pressa priset genom att gå till en konkurrent.
3. Priset. Priset ska ligga betydligt och varaktigt över bolagets kostnader plus en rimlig vinst. I Kianzads avhandling sätts gränsen vid mer än 50 procent, i linje med tidigare rättspraxis. För nya mediciner är ett tecken att priset inte klarat TLV:s prövning av om det står i rimlig proportion till nyttan.
Steg 2: Bedömning. Är priset oskäligt i sig?
Här skiljer modellen mellan gamla och nya mediciner.
• Gamla mediciner utan patent jämförs med vad samma medicin kostade tidigare. Det bygger på Daniel Kahnemans forskning om vad människor uppfattar som rättvist. Den visar att ett bolag inte kan höja priset kraftigt bara för att det kan, utan att kostnaderna har ökat.
• Nya, patenterade mediciner saknar ett tidigare pris att jämföra med. I stället jämförs priset med den nytta medicinen ger patienten och samhället, mätt med hälsoekonomiska mått som QALY, alltså vunna levnadsår med god livskvalitet. Tanken går tillbaka på den gamla rättsläran om det skäliga priset.
Till sist får bolaget förklara varför priset är motiverat, till exempel med forskningskostnader eller risk. Men det räcker inte att hänvisa till forskning i allmänhet. Bolaget måste visa att kostnaderna faktiskt finns och hänger ihop med just den medicinen.
