Tillämpad arkivkunskap, 15 hp
Berggren, Ulf & Elisabeth Thorsell (2017). Vad står det? Handbok i handskriftsläsning. Solna: Sveriges släktforskarförbund. 80 sidor.
Dingwall, Glenn (2004). Trusting Arhivists: The Role of Archival Ethic Codes in Establishing Public Faith, The American Archivist, vol. 67, s. 11–30 (20 s) (e-resurs: tillgänglig via internet)
Edquist, Samuel (2019). Att spara eller inte spara: De svenska arkiven och kulturarvet 1970–2010. Uppsala: Uppsala universitet (269 s.) (e-resurs: tillgänglig via internet)
Gränsström, Claes, Lennart Lundquist, Kerstin Fredriksson (2000). Arkivlagen: bakgrund och kommentarer, 2:a upplagan, Stockholm: Norstedts juridik, s. 10–210 (200 s)
Foster, Hal. 2004. An Archival Impulse. October 110 (Autumn). 19 sidor. (e-resurs: tillgänglig via internet)
Manoff, Marlene. 2004. Theories of the Archive from Across the Disciplines. portal: Libraries and the Academy 4 (1). 16 sidor. (e-resurs: tillgänglig via internet)
Popple, Simon, Andrew Prescott and Daniel Mutibwa (red.) (2020). Communities, Archives and New Collaborative Practices. 296 sidor.
Ridener, John (2009). From Polders to Postmodernism: A Concise History of Archival Theory, Duluth MN: Litwin Books LLC, s. 1–40 (40 s)
Sjöberg, Karin (2007). Krumelurer i arkiven: en pedagogisk resurs, Lund: Skånes arkivförbund (92 sidor)
Svensson, Lars (1974). Nordisk paleografi: handbok med transkriberade och kommenterade skriftprov. 35 sidor. (e-resurs: tillgänglig via internet)
Swain, Ellen D. (2005), Oral History in the Archives: Its Documentary Role in the Twenty-first Century, The American Archivist 66:1, s. 139–158 (19 sidor) (e-resurs: tillgänglig via internet)
Ulfsparre, Anna Christina (red) (1995), Arkivvetenskap, Lund: Studentlitteratur, (284 sidor)
Åström, Patrik (2010). Paleografi: Introduktion till den svenska latinskriftens historia. 35 sidor. (e-resurs: tillgänglig via internet)
Digital humaniora, 7,5 hp
Benardou, Agiatis, et al. (red.) (2019) Cultural Heritage Infrastructures in Digital Humanities. London: Routledge. 172 sidor.
Berry, David M. & Fagerjord, Anders (2017). Digital humanities: knowledge and critique in a digital age. Cambridge, UK: Polity, 248 s
Champion, Erik (2021) Rethinking Virtual Places. Bloomington: Indiana University Press. Kapitel: Introduction, 1, 2, 4, 6, 9, Conclusions. 122 sidor.
Giaccardi, Elisa (red.) (2012). Heritage and social media: understanding heritage in a participatory culture. New York: Routledge, 251 s
Schreibman, Susan, Ray Siemens och John Unsworth (red.) (2004). A New Companion to Digital Humanities. Oxford: Blackwell, 608 s, valda delar i samråd med examinator.
Winesmith, Keir & Anderson, Suse (2020) The Digital Future of Museums. London: Routledge. 240 sidor.
Entreprenörskap i kulturarvsfältet, 7,5 hp
Eid, Haitham (2019) Museum Innovation and Social Entrepreneurship. London: Taylor & Francis. E-bok.
Kolb, Bonita M. (2020) Entrepreneurship for the Creative and Cultural Industries. London: Routledge. 258 sidor.
Labrador, Angela M. & Silberman, Neil Asher (red.) (2018). The Oxford handbook of public heritage theory and practice. Oxford: Oxford University Press, valda delar i samråd med examinator, 150 s
Landström, Hans & Löwegren, Marie (red.) (2009). Entreprenörskap och företagsetablering: från idé till verklighet, 1. uppl. Lund: Studentlitteratur, 453 s.
Macdonald, Sharon (red.) (2011). A Companion to Museum Studies. John Wiley & Sons, Hoboken, valda delar, 150 s [Elektronisk resurs]
Stenström, Emma (2008). Konstiga företag [Ny utg.] Stockolm: Natur & kultur, 217 s
Österåker, Maria (2010) Ta betalt!: om prissättning i skapande branscher, 1. uppl. Malmö: Liber, 119 s.
Artiklar ur vetenskapliga tidskrifter och projektrapporter, ca 500 sidor.
EduSinglePage
Denna kursen ges som del av program:
Kursinnehåll
Kursen syftar till att studenten ska utveckla fördjupade kunskaper om kulturarv som begrepp och funktion, samt de värderings-, urvals-, och hållbarhetsfrågor som utgör ett centralt inslag i kulturarvsfältet för såväl privata som offentliga aktörer. Vidare är syftet att studenten ska fördjupa sin förmåga att kritiskt värdera produktion, konsumtion, förmedling och reception av kulturarv utifrån ett samhällsperspektiv.
Delkurser
Tillämpad arkivkunskap, 15 hp
I delkursen studeras arkiv utifrån såväl teoretiska som praktiska perspektiv. Arkivverksamheten studeras som resurs för både historieforskning och kulturarvspedagogik.
Digital humaniora, 7,5 hp
I delkursen studeras digital humaniora dels utifrån ett vetenskapshistoriskt perspektiv och dels sociala mediers och digitala plattformars plats och funktion i och kring kulturarvsförmedling.
Entreprenörskap i kulturarvsfältet, 7,5 hp
I delkursen studeras betydelsen av entreprenöriella perspektiv för att utveckla nya utvecklingsområden i kulturarvsfältet inom såväl offentlig som privat kulturarvssektor.
Behörighetskrav
Genomgångna kurser IS301F Kulturarvstudier I, med minst 12 hp med minst betyget godkänd. Eller motsvarande.
Kurslitteratur
Kursvärdering
Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).
