Sociologi för lärare i gymnasieskolan (Ingår i Lärarlyftet)
Om kursen
Kursinnehåll
Kursen syftar till att ge gymnasielärare behörighet att ansöka om lärarlegitimation i sociologiämnet. Kursdeltagaren ska kunna genomföra sociologiundervisning enligt de nationella målen för gymnasieskolan. Deltagaren ska under kursens gång utveckla sin ämnesteoretiska och ämnesdidaktiska kompetens. Kursen ska stimulera kursdeltagarens intresse för att följa aktuell forskning och debatt inom ämnesområdet samt ge förutsättningar att delta i skolutveckling med hjälp av sociologiska verktyg.
Modern och klassisk sociologisk teori, 15 hp
I denna första delkurs behandlas grunderna i klassisk och modern sociologisk teori. I delkursen diskuteras och problematiseras hur sociologi som ämne kan förstås i såväl ungdomsskolan som i högre utbildning. Delkursen behandlar sociologins framväxt och ger en grundläggande översikt av modern sociologisk teori. I delkursen behandlas de sociala frågor som studeras i sociologin: analys av samhället, samhällsstrukturer, sociala processer och relationer. Relationen mellan individ och samhälle aktualiseras.
Kursdeltagaren ges möjlighet att utveckla sitt teoretiska och didaktiska kunnande om sociologins klassiska och moderna teori, samt ämnets framväxt.
De didaktiska kunskaperna som behandlas under kursens gång handlar dels om praktiknära lärararbete som exempelvis bedömning, betygssättning och anpassning av undervisning för elever i behov av särskilt stöd (didaktikens vem- och hur-frågor), dels om mer teoretiska perspektiv som exempelvis ämnets literacitet, utveckling och syfte (didaktikens vad- och varför-frågor).
Sociologisk metod, kunskapssociologi och vetenskapsteori, 15 hp
Kunskapssociologi och vetenskapsteori studeras i delkurs två i syfte att utveckla en metodologisk medvetenhet hos kursdeltagaren. I denna delkurs tas skillnader och likheter mellan kvantitativ metod och kvalitativ metod upp i samband med hur undervisning om dessa metoder kan ske. Blandade metoder tas också upp inom delkursen för att kursdeltagaren ska kunna utveckla ett sociologiskt, självständigt, kritiskt tänkande om metod utifrån vetenskapsteoretiska perspektiv. Inom delkursen diskuteras metodologins bärande roll för gymnasieskolans sociologikurser.
Kursdeltagaren får i relation till delkursens innehåll analysera vilken kunskapssyn och vilka metodologiska tyngdpunkter som finns inskrivna i sociologiämnets styrdokument på gymnasiet. Deltagaren får göra anvisningar till undervisningsmoment som syftar till att utveckla elevernas metodologiska tänkande.
De didaktiska kunskaperna som behandlas under kursens gång handlar dels om praktiknära lärararbete som exempelvis bedömning, betygssättning och anpassning av undervisning för elever i behov av särskilt stöd (didaktikens vem- och hur-frågor), dels om mer teoretiska perspektiv som exempelvis ämnets literacitet, utveckling och syfte (didaktikens vad- och varför-frågor).
Socialisation och ungdomars vardag 7,5 hp
Delkurs tre handlar om socialisering och ungdomars vardagsliv. I delkursen behandlas frågor om hur olika sociala strukturer samverkar och formar ungas livsvillkor med hjälp av intersektionalitet som analytiskt verktyg. Vidare behandlas skolans arbete med likabehandling och inkludering, anpassning och stöd inom skolan.
Denna delkurs har ett empiriskt fokus då kursdeltagaren genomför en mindre studie om ungdomar och deras vardagsliv.
De didaktiska kunskaperna som behandlas under kursens gång handlar dels om praktiknära lärararbete som exempelvis bedömning, betygssättning och anpassning av undervisning för elever i behov av särskilt stöd (didaktikens vem- och hur-frågor), dels om mer teoretiska perspektiv som exempelvis ämnets literacitet, utveckling och syfte (didaktikens vad- och varför-frågor).
Att förstå samhället genom teorier, 7,5 hp
Under delkurs fyra får deltagarna träna på att undervisa om sociologisk analys samt att didaktiskt arbeta med elevers kritiskt-analytiska förmåga.
I delkursen behandlas sociologiska frågeställningar, metoder för insamling och bearbetning av såväl kvalitativa som kvantitativa data. Deltagarna ges möjlighet att arbeta med exempelvis intervjuer med enklare kodning, observationer med tolkning av fältanteckningar samt enkäter med grundläggande statistisk analys.
Delkursen fokuserar på olika metoders och teoriers användbarhet för att besvara sociologiska frågeställningar och utveckla deltagarnas förmåga att göra medvetna metodologiska val.
De didaktiska kunskaperna som behandlas under kursens gång handlar dels om praktiknära lärararbete som exempelvis bedömning, betygssättning och anpassning av undervisning för elever i behov av särskilt stöd (didaktikens vem- och hur-frågor), dels om mer teoretiska perspektiv som exempelvis ämnets literacitet, utveckling och syfte (didaktikens vad- och varför-frågor).
Digitalisering, 7,5 hp
Digitalisering är ämnet för den femte delkursen. Här tematiseras digitala kulturer, massmedia, tolkning och representation, makt, AI, sociala medier, vardagsliv, arbetsliv, algoritmer och influencers.
Didaktiskt behandlas digitalisering av undervisning i sociologi. Deltagarna får genomföra en autoetnografisk undersökning av vilka möjligheter och hinder för lärande som digitalisering innebär. Analysen görs med stöd av sociologisk teori. Den didaktiska vem-frågan aktualiseras i kursen utifrån frågor om elevers vardag samt genus och teknik. Frågor om skolors arbete med IKT i relation till likabehandling berörs också.
Global politik, 7,5 hp
Delkurs sex tar upp sociologiska perspektiv på global politik. Här behandlas globala och transnationella politiska rörelser, global handel och den globala ekonomin, samt hållbarhet och global migration. Den globala politikens inverkan på individer och gruppers attityder och beteendemönster diskuteras med hjälp av nedslag i lokala sociologiska kontexter.
I kursen används genus och postkolonial teori för att belysa och förankra didaktiska perspektiv i globala politiska frågor.
De didaktiska kunskaperna som behandlas under kursens gång handlar dels om praktiknära lärararbete som exempelvis bedömning, betygssättning och anpassning av undervisning för elever i behov av särskilt stöd (didaktikens vem- och hur-frågor), dels om mer teoretiska perspektiv som exempelvis ämnets literacitet, utveckling och syfte (didaktikens vad- och varför-frågor).
Utbildningssociologi, 10 hp
I delkurs sju, som är en utbildningssociologisk delkurs, behandlas hur olika eleverfarenheter präglar olika perspektiv på skolan. Deltagarna får ta del av hur erfarenhet och förståelser hänger samman. Skolan och utbildningssystemets reproducerande funktion problematiseras. Här aktualiseras sociala strukturer som klass, genus och generation. I delkursen tas kritiska aspekter på individens val av framtid upp. Begreppet stratifiering samt frågor om språk och makt ingår i delkursen. Forskning om eliter och utsatta, överordning och underordning behandlas.
Didaktiskt behandlas frågor om lärarprofessionen och pendling mellan att vara lärare och utbildningssociolog. Utifrån kurslitteraturen ges kursdeltagaren möjlighet att kritiskt granska sin egen blick och sina egna perspektiv som lärare och som utbildad i sociologi. Detta kopplas till rättssäker betygssättning och svårigheterna att arbeta med bedömning utan att socioekonomisk bakgrund påverkar lärarens syn på elevernas kunskaper.
Projektplanering och skrivande, 5 hp
Den åttonde delkursen är en förberedelse inför projektarbetet. Här repeteras och fördjupas vetenskapsteorin och -metodologin från kursens inledande delkurser. Deltagaren ska formulera en sociologisk forskningsfråga samt utifrån den motivera val av teori och metod för undersökningen. Strategier för eget och gymnasielevers vetenskapliga skrivande diskuteras. Deltagarna förbereds för projektarbetet genom att de övar sig i sökstrategier för fördjupningsarbetet.
De didaktiska kunskaperna som behandlas under kursens gång handlar dels om praktiknära lärararbete som exempelvis bedömning, betygssättning och anpassning av undervisning för elever i behov av särskilt stöd (didaktikens vem- och hur-frågor), dels om mer teoretiska perspektiv som exempelvis ämnets literacitet, utveckling och syfte (didaktikens vad- och varför-frågor).
Projektarbete, 15 hp
I den sista delkursen förbereds deltagarna för att kunna handleda sina elever enligt ett vetenskapligt förhållningssätt. I delkursen genomför deltagarna ett arbete relevant för undervisning och handledning av elevers projekt på gymnasiet i enlighet med ämnets syfte.
Fördjupningen sker inom valfritt sociologiskt eller sociologididaktiskt område. Projektarbetet ska resultera i en empirisk studie där deltagarna samlar in kvalitativa eller kvantitativa data genom till exempel intervjuer, observationer eller enkäter. Arbetet ska ha tydliga teoretiska perspektiv och följa sociologisk metodologi. Projektarbetet ska skrivas enligt vetenskaplig praxis.
Behörighet och urval
Behörighetskrav
Behörig att antas till Lärarlyftet är lärare:
- som är anställd hos en huvudman eller hos entreprenör som utför uppgifter inom sådan verksamhet som avses i 2§ förordningen (2007:222) om statsbidrag för fortbildning av lärare och
- som har en behörighetsgivande examen för relevant årskurs/skolform eller ett behörighetsbevis
- samt att huvudman har lämnat ett skriftligt godkännande av den enskilde lärarens ansökan.
Urval
Lottning
Kurslitteratur
Aktuell litteraturlista finns i kursplanen
Kursvärdering
Malmö universitet ger kursdeltagare som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet
