Denna forskningsinfrastruktur gör det möjligt att avbilda prover med olika tekniker beroende på den relevanta längdskalan och typen av prov.

Tre principiellt olika typer av mikroskop finns tillgängliga:

  • Ljusmikroskopi – för avbildning med lägre upplösning av reflekterat eller transmitterat ljus.
  • Konfokal laserskanningsmikroskopi – för avbildning med högre upplösning av transmitterat ljus, inklusive tredimensionell (3D) avbildning, men endast för fluorescensmärkta eller autofluorescerande prover.
  • Svepelektronmikroskopi (SEM) – för avbildning med högsta upplösning av reflekterad strålning i form av elektroner.

För detaljerad information, se den engelska sidan:

Imaging infrastructure

Bildinfrastruktur – i korthet

Vad är det?

En tvärvetenskaplig forskningsinfrastruktur för avancerad mikroskopi som ger tillgång till flera bildanalystekniker, däribland ljusmikroskopi, konfokal laserskanningsmikroskopi och svepelektronmikroskopi.

Vad används den till?

Infrastrukturen används för att visualisera, analysera och karakterisera biologiska, biomedicinska och materialvetenskapliga prover på flera olika skalnivåer, från strukturer i mikrometerstorlek till detaljer på nanometerskala. Den stödjer såväl rutinmässig avbildning som avancerade tillämpningar, exempelvis 3D-avbildning, studier av levande celler, ytkarakterisering och grundämnesanalys.

Varför är den viktig?

Olika forskningsfrågor kräver olika typer av avbildningstekniker. Genom att samla flera kompletterande mikroskopimetoder inom samma infrastruktur får forskare möjlighet att studera provers struktur, sammansättning och egenskaper i detalj. Detta skapar förutsättningar för ny kunskap och innovation inom bland annat life science, medicinsk forskning och materialvetenskap.