När Lucifer kom till Sverige: satanistskräck, konspirationstro och den svenska receptionen av Leo Taxil kring sekelskiftet 1900
Fakta
- Kontaktperson:
- Johan Nilsson
- Finansiär:
-
- Crafoordska stiftelsen
- Ansvarig vid Mau:
- Manon Hedenborg White
- Projektmedlemmar vid Mau:
- Projektperiod:
- 01 september 2026 - 31 augusti 2029
- Fakultet/institution:
- Forskningsämne:
-
- Religionsvetenskap
- Religionshistoria
Om projektet
Projektet undersöker hur och varför konspirationsteorier och anklagelser om satanism sprids, anpassas och används utifrån en kvalitativ studie av anklagelser om djävulsdyrkan, luciferianism och satanism i svensk dagspress under perioden 1892–1914. Under 1890-talets första del spreds berättelser om djävulsdyrkare i svensk dagspress i kölvattnet av ett antal uppmärksammade publikationer i Frankrike signerade av pseudonymen Léo Taxil. I media framträdde de grupper som omväxlande benämndes satanister och luciferianer som en världsomspännande, hemlig sekt som utövade ett farligt samhällsinflytande. Taxil själv avslöjade sina publikationer som bedrägerier bara några år senare. Trots att bedrägeriet var känt i Sverige fick berättelserna om satanister fortsatt fäste i svensk offentlighet, och svenska skribenter fortsatte även efter Taxil-bluffens avslöjande att hänvisa till påstådda satanistiska konspirationer för att polemisera mot samtida religiösa rörelser och samhällstrender.
En grogrund för konspirationer
En utgångspunkt för projektet är att religiösa och sociala spänningar utgör en grogrund för spridandet av konspirationsteorier och anklagelser om satanism, och att den svenska nyhetsrapporteringen kring påstådda satanister bör förstås utifrån konflikter om religionens roll i samhället kring sekelskiftet 1900. Utifrån en kvalitativ textanalys av ett 50-tal relevanta nyhetsartiklar bidrar projektet med empirisk och teoretisk kunskap inom tre områden:
- anklagelser om satanism, som trots bristande empiriskt stöd fått bred spridning vid flera tillfällen under 1900- och 2000-talet, och där senare anklagelser hämtar idémässig inspiration från de berättelser som projektet fokuserar på;
- religionens roll i spridandet av konspirationsteorier; och
- konflikter och polemik i den svenska utvecklingen mot religiös pluralism.