Fakta

Kontaktperson:
Kiin Catrine Andersson
Finansiär:
  • Malmö universitet
Ansvarig vid Mau:
Kiin Catrine Andersson
Externa projektmedlemmar:
  • Tove Lundberg - Lunds universitet
Projektperiod:
17 augusti 2026 - 31 december 2029
Fakultet/institution:
Forskningsmiljö:
Forskningsämne:

Projektbeskrivning

Unga HBTQ+-personer har sämre fysisk, psykisk och sexuell hälsa än andra jämnåriga, och inom HBTQ+-paraplyet är det bisexuella som mår sämst, framförallt unga bisexuella kvinnor. Vanligtvis förklaras detta inom forskning som ett resultat av minoritetsstress där bisexuella på grund av stereotyper och fördomar har en utsatthet och risk för diskriminering både när de befinner sig i heterosexuella sammanhang och när de befinner sig i homosexuella sammanhang. Denna dubbla utsatthet antas skapa ökad stress, men modellen riskerar att dölja de specifika omständigheter som påverkar bisexuellas situation, särskilt om vi inkluderar de variationer som finns när det gäller variationer av sexuella identiteter som bisexuell, pansexuell, flytande identiteter och olika varianter av heteroflexibel, hetero-ish – här inkluderade i bi+.

I stor utsträckning har forskning om bisexuellas situation utgått från en psykologisk grundförståelse av identitet och hälsa, vilket har lett till viktiga framsteg i att förstå sårbarhet och utsatthet som bi+-personer upplever. Genom att placera studien i en vetenskaplig förståelse hämtad från sociologi och socialt arbete kommer detta projekt att utforska betydelsen av gemenskap, tillhörighet och interventioner för att nå ännu längre i att kunna motverka denna utsatthet för unga bi+-personer.

Syftet med föreliggande projekt är att utforska unga bi+-personers identiteter, hälsa och upplevelser av tillhörighet för att precisera vår förståelse av den utsatthet och sårbarhet som gruppen visats ha i tidigare studier. Studien syftar även till att undersöka några samhälleliga interventioners potential i att stötta gruppen och förbättra deras mående och upplevelse av tillhörighet. Frågeställningarna som kommer besvaras är följande:

  • Hur kan vi förstå unga bi+-personer livsberättelser med fokus på identitet, hälsa och tillhörighet?
  • Hur ser diskussioner om flytande identiteter ut i webbforum där unga bi+-personer befinner sig, och hur upplever unga bi+-personer sin tillvaro på nätet med fokus på identitet, hälsa och tillhörighet, samt möjlighet för stöd via nätet?
  • Hur upplever unga bi+-personer som har en samtalskontakt via ungdomsmottagning eller annan öppenvårdsinstans sin hälsa, psykisk ohälsa, identitet och tillhörighet?
  • Hur upplever unga bi+-personer att delta i HBTQ+-sammanhang, till exempel ungdomsgrupper, med fokus på hur det påverkar deras identitet, hälsa och upplevelser av tillhörighet?