Socialt arbete

Forskningen inom detta fokusområde handlar om barn, unga, familjer och föräldraskap i det postmoderna samhället som bär med sig en särskild komplexitet och sårbarheter. Bland annat fokuserar vi på:

• barns och familjers livsvillkor i såväl individuellt som strukturellt utmanande situationer
• ungdomars vardagsliv med ett särskilt fokus på identitetsfrågor och motstånd
• familjepolitik och förutsättningar för föräldraskap
• samarbete mellan aktörer som är involverade inom den sociala barnavården.

Kontaktperson

Professor Lars Plantin

Forskningen inom detta fokusområde handlar om fysiska, psykiska och intellektuella funktionsnedsättningar som kan leda till social exkludering och hinder för delaktighet till följd av såväl brist på möjligheter till deltagande på lika villkor som på samhälleliga förutsättningar för medborgarskap och jämlik hälsa. En viktig uppgift för forskningen är att analysera interaktionen mellan individ och samhälle, som samspelet mellan välfärdsstat, civilsamhälle och personer med funktionsnedsättning. Forskningen adresserar exempelvis

• politik och policy gällande delaktighet, tillgänglighet, inflytande och vardagsliv för personer med funktionsnedsättning
• assistans och samhällets stöd, hjälpmedelsanvändning och professionellt beslutsfattande
• förståelser och begreppsliggörande av kroppen.

Ett närliggande forskningsområde är socialpsykiatri med fokus på återhämtning och psykosociala interventioner.

Kontaktperson

Docent Per Germundsson för frågor kring funktionshinder och rehabilitering.
Biträdande professor Magnus Englander för frågor kring socialpsykiatri.

Forskningen inom detta fokusområde handlar om de problem som kan uppstå till följd av drog(miss)bruk, såväl för individer (enskilda droganvändare och deras närstående) som för samhället. Samhällets kontroll-, stöd- och vårdsystem står också i centrum.

Den mesta forskningen fokuserar på illegal narkotika, men forskning om alkohol förekommer också. Några områden har belysts i ett flertal projekt. Det gäller framför allt 

• livsvillkor, livsstilar och risktagande bland personer med narkotikaproblem 
• sociala och medicinska problem samt dödlighet bland personer som injicerar narkotika
• missbruks- och beroendevård inom socialtjänst och sjukvård
• narkotikapolitik i Sverige och internationellt.

Bruk, missbruk och beroende av droger behöver analyseras ur ett socialt perspektiv och relateras till sociala, kulturella och politiska faktorer på olika nivåer. I vår forskning analyseras bland annat konsekvenserna av individualisering, medikalisering och ekonomisering, såväl för enskilda människor som för vårdsystemet och narkotikapolitiken.

Forskningen bygger ofta på ett aktörsperspektiv, där individernas motiv för drogbruket och drogernas olika funktioner och användningsområden står i centrum. Vi arbetar med både kvalitativa och kvantitativa metoder (intervjuer, enkäter, register, etnografi). I projekten samarbetar vi gärna med praktiker, brukarorganisationer och personer med egna drogerfarenheter. 

Kontaktperson

Professor Björn Johnson

Forskningen inom detta fokusområde rör frågor i gränssnitten mellan välfärds- och fattigdomsfrågor, socialpolitik, produktionsmönster, arbetsliv och arbetsmarknad, boende och bostadsmarknad samt migrationsregimer. Intresset är riktat mot ojämlika villkor, förutsättningar och prekariatet men även mot hur samtida teknologier som utvärdering och digitalisering interagerar med dessa förhållanden. Här ingår även ett intresse för ekosocial ojämlikhet som gäller välfärds- och resursfördelningsfrågors samband med inte endast sociala utan även ekologiska och fysiska dimensioner av hållbarhet.

Kontaktperson

Professor Carin Cuadra

Forskningen inom detta fokusområde handlar om livsvillkoren för äldre utifrån genus, etnicitet, migration och förkroppsligande inom omsorgen men även organisering av såväl traditionella som nya former av äldreomsorg i kölvattnet av demografiska förändringar och ökande skillnader i sociala villkor och livslängd. Forskningen rör även arbetsvillkor och omstrukturering av välfärdsstaten och ökande beroende av teknologisk infrastruktur som till exempel digitalisering.

Kontaktperson

Professor Finnur Magnusson