ODONTOLOGISKA FAKULTETEN (OD) | Föreläsning
Installationsföreläsning – När karies går på djupet: ny kunskap om karies och rotfyllning

Karies är en av våra vanligaste folksjukdomar. När ett kariesangrepp blir djupt finns det risk att tandens pulpa skadas. Genom att använda mer skonsamma behandlingsmetoder vid djup karies kan behovet av rotfyllning i många fall minska.

Syftet med en rotfyllning är i grunden att bevara tanden och undvika att den behöva tas bort. Men hur väl lyckas vi egentligen med det på lång sikt? Att kunna behålla sina egna tänder är betydelsefullt, eftersom individers upplevda tandhälsa och därmed även allmänna hälsa är nära kopplade till att ha kvar sina tänder.

I Sverige har vi unika möjlighet att följa upp resultatet av tandbehandlingar genom nationella register. Vi kan därmed studera utfallet för de närmare 250 000 tänder som rotfylldes för drygt tio år sedan. För de flesta av dessa tänder har behandlingen varit framgångsrik i den meningen att de fortfarande finns kvar i munnen. En del har dock förlorats över tid. Risken för att en rotfylld tand senare behöver tas bort påverkas bland annat av patientens ålder, tandens placering i munnen och hur den slutliga restaureringen av tandkronan har utförts. Eftersom patienterna själva står för en stor del av kostnaden för tandvården kan ekonomiska förutsättningar också påverka behandlingsvalen. Patienter med lägre socioekonomisk status kan därför avstå, eller inte erbjudas, mer kostsamma alternativ för restaurering av tanden.

Även om en rotfylld tand finns kvar i munnen så innebär det inte nödvändigtvis att den är helt frisk. Det är relativt vanligt att sådana tänder uppvisar tecken på kvarvarande sjukdom, trots att patienten oftast inte har några eller endast lindriga besvär. I vissa fall kan tanden ge upphov till en smärtsam akut infektion, och mer sällan kan en mer allvarligare infektion utvecklas. Hur dessa rotfyllda tänder, där risken för framtida akuta ingrepp eller allvarlig infektion är okänd, bör hanteras är inte självklart. Tandläkarens beslut att avstå ytterligare behandling av en rotfylld tand med tecken på kvarstående sjukdom är komplext och påverkas ofta av flera faktorer utöver tandens biologiska status.

För att både tandläkare och patienter ska kunna fatta välgrundade beslut om dessa rotfyllda tänder behöver vi hantera den osäkerhet som råder. Det behövs mer kunskap om risker, nytta och kostnader som är förknippade med olika behandlingsstrategier. Sådan kunskap är en förutsättning för att kunna erbjuda en vård som är både evidensbaserad och kostnadseffektiv.