Antisemitism och andra fördomar hänger ihop

Forskaren Liliia Korol har tillsammans med professor Pieter Bevelander analyserat data som samlades in av Forum för levande historia 2020. I studien undersöker de antisemitiska och antiisraeliska attityder i Sverige samt deras kopplingar till fördomsfulla attityder, konspirationsövertygelser och institutionellt förtroende. Med det sistnämnda avses vilket förtroende svenskarna har för regeringen respektive medier, närmare bestämt radio och tv.

Skiljer sig åt på viktiga sätt
Baserat på en enkätundersökning med 3 507 individer visar resultaten att antisemitiska och antiisraeliska attityder är relaterade, men att de samtidigt skiljer sig åt på viktiga sätt.

– Vi vet från tidigare forskning att antisemitism och antiisraeliska attityder ofta överlappar, särskilt bland dem med extremt negativa attityder. Men vi vet också att det finns personer som är kritiska mot Israel utan att ha antisemitiska åsikter, och det ville vi analysera djupare, säger Liliia Korol.

Antiisraeliska attityder innebär att man är kritisk och har sociopolitiska åsikter om Israel som stat.

Liliia Korol

Utifrån svaren identifierade forskarna tre grupper:

• Neutrala moderata (kontrollgrupp): Låg nivå av antisemitiska och antiisraeliska attityder.
• Engagerade kritiker: Låg nivå av antisemitiska men måttliga antiisraeliska attityder.
• Misstrogna skeptiker: Förhöjda – men inte extremt höga – nivåer av båda attityderna jämfört med de andra grupperna.

De ”misstrogna skeptikerna” kännetecknas av en signifikant lägre utbildningsnivå, högre medelålder och lägre inkomst. Jämfört med de båda andra grupperna hade personerna inom denna profil också högre nivåer av sexistiska attityder, och en större andel trodde på konspirationsteorier.

Antisemiter tenderar ha andra fördomar

Resultaten visar att personer med antisemitiska åsikter tenderar att ha även andra fördomar. Samtidigt visar studien att en kritisk syn på Israel inte behöver innebära att man har negativa attityder till invandrare generellt.

– Antiisraeliska attityder innebär att man är kritisk och har sociopolitiska åsikter om Israel som stat, säger Liliia Korol.

Ett högre institutionellt förtroende ökar alltså sannolikheten för att tillhöra gruppen Engagerade kritiker. Det är också detta förhållande som Liliia Korol tycker är särskilt intressant bland resultaten.

Tidigt med att erkänna Palestina
– Det är viktigt att se det i en svensk kontext, eftersom Sverige var ett av de första OECD-länderna att erkänna Palestina och historiskt har varit kritiskt mot Israel. Det skulle vara intressant att göra en motsvarande undersökning i ett land där politiken varit mer Israelvänlig, för att se om det finns ett motsvarande institutionellt förtroende där.

Datainsamlingen gjordes 2020, det vill säga före kriget i Gaza.

– Det är svårt att säga hur den geopolitiska utvecklingen på senare tid hade påverkat resultatet om insamlingen hade gjorts i dag, men jag tror ändå att studien är både relevant och trovärdig, säger Liliia Korol.