Trots stora investeringar i datorer och digitala lärplattformar har digitaliseringen haft en mycket liten påverkan på historieundervisningen i grundskolan. Det visar en ny avhandling från Malmö universitet, som har studerat historielärares undervisning över hela landet.

– Digitaliseringen i skolan har sålts in med löftet om att förnya och utveckla undervisningen. Men när man tittar på vad som faktiskt händer i klassrummen så har det inte blivit så, säger Mikael Bruér, som nyligen disputerat med avhandlingen ”Mellan tradition och innovation: Historielärares arbete med digital teknik.” 

Avhandlingen bygger på tre delstudier: En nationell enkätundersökning med 540 historielärare, klassrumsobservationer av sex lärare i olika delar av Sverige, samt fördjupande intervjuer. Och resultaten är tydliga. Historieundervisningen präglas av stor stabilitet, där föreläsningar och förmedling av faktakunskaper dominerar.  

Stark ämnestradition präglar undervisningen

Tekniken har inte bidragit till att transformera undervisningen, utan används främst som administrativt och kommunikativt stöd, exempelvis för att dela material, visa film eller hantera lärplattformar. 

– Det finns en stark ämnestradition bland historielärarna, där man tar efter kollegorna snarare än förnyar. Lärarna föreläser och eleverna arbetar med läromedelstext och instuderingsuppgifter. Den bild av en ”flumskola” som målats upp stämmer helt enkelt inte för historieämnet. 

Enligt avhandlingen är en viktig förklaring till hur det ser ut att historielärarna sällan har inflytande över vilka digitala verktyg som köps in eller hur de ska användas pedagogiskt. Det finns inte heller någon ämnesfortbildning knuten till själva teknikanvändningen. 

– Det är inte lärarna som valt tekniken. Kommunen upphandlar och företagen säljer in och utbildar, sedan är det upp till den enskilda läraren att fortbilda sig och bedriva en undervisning utifrån de förutsättningar som ges.  

Lärarna behöver få mer inflytande

Mikael Bruér menar att avhandlingen är ett viktigt inlägg i debatten om digitalisering i skolan, inte minst med den snabba utvecklingen av AI i kombination med de stora skolreformerna under kommande år. 

– Om vi vill ha förändring i skolan och vill att undervisningen ska bli bättre så behöver lärare få tid, makt och kontroll över både undervisning och fortbildning. De behöver också få inflytande över vilken teknik som används, säger han.