Hot och hat vanligt mot Malmös förtroendevalda
En ny kartläggning från Malmö universitet visar att var femte förtroendevald i Malmö uppger att de någon gång har utsatts för hot eller trakasserier ansikte mot ansikte på grund av sitt politiska uppdrag.
Nära var femte förtroendevald i Malmö uppger att de någon gång har utsatts för hot eller trakasserier ansikte mot ansikte på grund av sitt politiska uppdrag. En betydande andel har ändrat sitt beteende som en följd av utsattheten. Det visar en ny studie från Malmö universitet.
Mitt i valrörelsen har forskare vid Malmö universitet, på uppdrag av Malmö stad, undersökt hur stadens förtroendevalda utsätts för hot, hat och trakasserier. En enkät skickades till knappt 500 förtroendevalda i Malmö och totalt svarade 210 personer på frågor om utsatthet, otrygghet och behov av stöd kopplat till sina politiska uppdrag.
Ju mer omtalad och aktiv en person är i medier och sociala medier, desto högre är sannolikheten att utsättas.
Karl Kronkvist, ansvarig forskare vid Malmö universitet.
Kartläggningen visar att hot, hat och trakasserier är betydligt vanligare än våld och skadegörelse. Nära var femte svarande uppger att de någon gång har utsatts för hot eller trakasserier ansikte mot ansikte på grund av sitt politiska uppdrag. En ännu högre andel, drygt fyra av tio svarande, uppger att de någon gång utsatts för internetrelaterat hot eller hat.
– Även om undersökningen visar att utsatthet för hot, hat och trakasserier är vanligt förekommande så är det tyvärr ingen överraskning, säger Karl Kronkvist, ansvarig forskare vid institutionen för kriminologi vid Malmö universitet.
– Resultaten ligger i linje med den nationella undersökningen som genomförs av Brottsförebyggande rådet.
Synliga politiker mer utsatta
Studien visar också att utsattheten ofta är återkommande och att den är högre bland förtroendevalda som har en mer synlig roll i politiken.
– Även om utsatthet för hot och hat förekommer bland alla grupper av förtroendevalda ser vi ett tydligt samband mellan politisk synlighet och utsatthet. Ju mer omtalad och aktiv en person är i medier och sociala medier, desto högre är sannolikheten att utsättas, säger Karl Kronkvist.
Undersökningen visar också att utsattheten får konsekvenser. En av fem svarande uppger att de har undvikit att engagera sig i eller uttala sig om vissa frågor. Drygt var tredje har begränsat sin aktivitet i sociala medier på grund av utsatthet eller oro.
Det här är resultat som vi tar på största allvar. Bakom statistiken finns människor som engagerar sig för Malmö och som ska kunna utföra sina uppdrag utan rädsla.
Annika Arkenheim, stadsövergripande säkerhetssamordnare i Malmö stad.
Malmö stad erbjuder idag stöd till förtroendevalda genom bland annat trygghets- och säkerhetssamtal, säkerhetsbedömningar och rådgivning. Studien visar att de flesta som varit i kontakt med stadens säkerhetsfunktion upplever att de fått ett professionellt bemötande och ett bra stöd.
– Vår förhoppning är att resultaten från undersökningen kan användas av Malmö stad för att utveckla det förebyggande och stödjande arbetet för stadens förtroendevalda, säger Karl Kronkvist.
Ett sätt att skydda demokratin
Det är också Malmö stads ambition, enligt Annika Arkenheim, stadsövergripande säkerhetssamordnare i Malmö stad.
– Det här är resultat som vi tar på största allvar. Bakom statistiken finns människor som engagerar sig för Malmö och som ska kunna utföra sina uppdrag utan rädsla, säger hon och tillägger:
– Det är viktigt att ingen känner sig ensam om man utsätts. Vi vill att alla förtroendevalda ska veta vart de kan vända sig och känna sig trygga med att be om hjälp. Ett starkt stöd till de förtroendevalda är också ett sätt att värna demokratin.