Bahner J, (2016) Så nära får ingen gå? En studie om sexualitet, funktionshinder och personlig assistans. Doktorsavhandling. Göteborg: Göteborgs universitet, 2016. 55 s.
Barnombudsmannen, (2016) Respekt. Barn med funktionsnedsättning om samhällets stöd. 35 s.
Brownlow C, Bertilsdotter Rosqvist H, O'Dell L, (2015) Exploring the potential for social networking among people with autism: challenging dominant ideas of ‘friendship’. Scandinavian Journal of Disability Research, 17:2, 188-193, DOI:10.1080/15017419.2013.859174.
Elder Jr G H, Kirkpatrick Johnson M, Crosnoe R, (2003) The Emergence and Development of Life Course Theory. In: Mortimer J T, Shanahan M J, (Eds) Handbook of the life course. Springer, Boston, MA. 16 s.
Fernqvist S, Näsman E, (2016) Välfärdsstatens logik? Erfarenheter från föräldrar med kognitiva och ekonomiska svårigheter. Socialvetenskaplig tidskrift, 23(1), 1-18.
Gecas V, (2003) Self-Agency and the Life Course. In: Mortimer J T, Shanahan M J, (Eds) Handbook of the life course. Springer, Boston, MA. 22 s.
Gustavsson Holmström M, (2002) Föräldrar med funktionshinder: om barn, föräldraskap och familjeliv. Doktorsavhandling. Linköping: Linköpings universitet, 2002. 150 s.
Halvorsen R, Hvinden B, Beadle-Brown J, Waldschmidt A, Biggeri M, Tøssebro J, (red.) (2019) Understanding the lived experiences of persons with disabilities in nine countries: active citizenship and disability in Europe. Volume 2. Abingdon, Oxon: Routledge. 55 s.
Handisam, (2014) Barn äger. Handisams slutsatser och förslag utifrån studien ”Barn och unga med funktionsnedsättning – en beskrivning av deras vardag”. 15 s.
Heller T, Harris S P, (red.) (2012) Disability through the life course. Thousand Oaks, Calif.: SAGE. 30 s.
Ineland J, Molin M, Sauer L, (2019). Intellektuell funktionsnedsättning, samhälle och välfärd. (Tredje upplagan). Malmö: Gleerups. 100 s.
Jeppsson Grassman E, (2001) Tid, tillhörighet och anpassning. Kronisk sjukdom och funktionshinder ur ett livsloppsperspektiv. Socialvetenskaplig tidskrift 8(4), 306-325.
Jeppsson Grassman E, Holme L, Taghizadeh Larsson A, Withaker A, (2012) A long life with a particular signature: Life course and ageing for people with disabilities. Journal of Gerontological Social Work. 55:2, 95-111, DOI: 10.1080/01634372.2011.633975.
Jormfeldt M, (2016) Tid, rum och självbestämmande: möjligheter och hinder i vardagen för äldre personer med intellektuell funktionsnedsättning på gruppboende. Doktorsavhandling. Jönköping: Högskolan. 53 s.
Kulick D, Rydström J, (2022) Sex och funktionshinder i Danmark och Sverige : hur man hjälper och hur man stjälper. Lund: Studentlitteratur. 120 s.
Kåhlin I, (2015) Delaktig (även) på äldre dar: åldrande och delaktighet bland personer med intellektuell funktionsnedsättning som bor i gruppbostad. Doktorsavhandling. (sammanfattning) Linköping: Linköpings universitet. 49 s.
Lukkerz J, (2014) ”En tom arena” Gymnasiesärskole- och habiliteringspersonals perspektiv på sex- och samlevnadsundervisning. Licentiat-avhandling. Malmö Högskola. 100 s.
Luthra R, (2020) Falling through the cracks: a study on young adults with intellectual disability not involved in employment, education or daily activity. Doctoral thesis. Halmstad: Högskolan i Halmstad. 60 s.
Lövgren V, Markström U, Sauer L, (2014) Från sysselsättning till arbete kunskapssammanställning om stöd till arbete för personer med funktionsnedsättning. Research report in Social Work. Umeå universitet. 60 s.
Mattson T, (2021) Intersektionalitet i socialt arbete: teori, reflektion och praxis. (Tredje upplagan). Malmö: Gleerups. 50 s.
Mayes R, Sigurjónsdóttir H B, (2010) Becoming a mother- becoming a father. In: Llewellyn G, Traustadottir R, McConnell D, Sigurjónsdóttir H B, (red.) (2019) Parents with intellectual disabilities. Past, present and futures. Wiley-Blackwell. West Sussex, UK. 14 s.
Mineur T, (2013) Skolformens komplexitet: elevers erfarenheter av skolvardag och tillhörighet i gymnasiesärskolan. Doktorsavhandling. Örebro: Örebro universitet. 80 s.
Myndigheten för delaktighet, (2023) Våld mot personer med funktionsnedsättning. Om utsatthet och förekomst av våld. 60 s
Olin E, Ringsby Jansson B, (2009) On the outskirts of normality: Young adults with disabilities, their belonging and strategies. International Journal of Qualitative Studies of Health and Well-being, 4(4): 256-266.
Olsson MB, Hwang CP, (2008) Socioeconomic and psychological variables as risk and protective factors for parental well-being in families of children with intellectual disabilities. Journal of Intellectual Disability Research, 52(12), 1102-1113.
Sandström G, Namatovu F, Ineland J, Larsson D, Ng N, Stattins M, (2020) The Persistence of High Levels of Living Alone Among Adults with Disabilities in Sweden, 1993-2011. Population: Research and Policy Review. https://doi- org.proxy.mau.se/10.1007/s11113-020-09570-2. 20 s.
SCB, (2020) Lämna ingen utanför. Statistisk lägesbild av genomförandet av Agenda 2030 i Sverige, oktober 2020. 20 s.
Settersten R A, (2003) Age Structuring and the Rhythm of the Life Course. In: Mortimer J T, Shanahan M J, (Eds) Handbook of the life course. Springer, Boston, MA. 22 s.
Sinisalo E, Moser Hällen L, (2018. Våld i nära relationer: Socialt arbete i forskning, teori och praktik. Stockholm: Liber 50 s.
Skolverket, (2015) Att planera för barn och elever med funktionsnedsättning. En sammanställning av forskning, utvärdering och inspektion 1994-2014. Skolverket: Stockholm. 55 s.
Socialstyrelsen, (2023) Insatser och stöd till personer med funktionsnedsättning. Lägesrapport 2023. 25 s.
SOU 2018:37. Att bryta ett våldsamt beteende –återfallsförebyggande insatser för män som utsätter närstående för våld. Stockholm: Elanders Sverige AB. 25 s.
Statens Medieråd, (2016) Mer, oftare och längre tid. Så gör barn och unga med NPF på nätet. 30 s.
Söderberg E, (2014) Grynnor och farleder i karriärvalsprocessen: unga med rörelsehinder och deras handlingsutrymme. Doktorsavhandling. Stockholm: Stockholms universitet. 60 s.
Söderman L, Nordlund M, (red.) (2019) Omsorgsboken: möjligheter och svårigheter vid intellektuell funktionsnedsättning. (Upplaga 6). Stockholm: Liber. 55 s.
Wedgewood N, Smith L, Shuttleworth R, Llewellyn G, (2013) An eye opening experience: A critical turning point in the life of a young woman with a severe visual impairment. Journal of Social Inclusion, 4(1), 5-23.
Vetenskapliga artiklar om 50 sidor och Aarbetsmaterial om 100 sidor samt filmer kan tillkomma.
EduSinglePage
Denna kursen ges som del av program:
Kursinnehåll
Kursen syftar till att studenterna tillägnar sig kunskaper om livsvillkor för personer med funktionsnedsättningar under olika delar av livsloppet. Centralt för kursens samtliga tre livsförloppsområden; Barn och familj, Vuxenliv och Åldrande, är perspektiv som tar avstamp i individens samlade erfarenheter och upplevelser utifrån livsförloppsteori, samt teori om transition. Under kursen behandlas sociala teman som utbildning, boende, familjebildning, sexualitet och kön, försörjning, sysselsättning, fritid och socialt umgänge. Vidare belyses våldsutsatthet, missbruk och sexuellt våld och utnyttjande samt risk för utanförskap i samtliga livsförloppsområden.
Kursen består av tre livsförloppsområden och därtill knutet teoretiskt perspektiv.
Område 1. Livsvillkor och medfödda/tidigt förvärvade funktionsnedsättningar, 3 hp
Under området behandlas hur medfödda/tidigt förvärvade funktionsnedsättningar kan påverka ett barns och dess familjs livsvillkor under livsförloppets olika perioder samt hur olika livsvillkor kan samspela med varandra.
Område 2. Livsvillkor och förvärvade funktionsnedsättningar, 3 hp
Under området behandlas hur förvärvade funktionsnedsättningar i vuxen ålder kan påverka en persons livsvillkor under livsförloppets olika perioder samt hur olika livsvillkor kan samspela med varandra
Område 3. Livsvillkor och äldre personer med funktionsnedsättningar, 3 hp.
Under området behandlas livsvillkoren för äldre personer.
Teoretiskt perspektiv, 6 hp
Livsförloppsteori och teori om transition knyts till områdena i syfte att förklara olika livsvillkor.
Behörighetskrav
Grundläggande behörighet
Kurslitteratur
Kursvärdering
Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).
