Svenska som andraspråk för lärare i åk 1–3 (ingår i Lärarlyftet)
Om kursen
Svenska som andraspråk för lärare i åk 1–3 (15 hp) erbjuds inom Lärarlyftet.
Kursen syftar till att deltagaren ska utveckla sina ämneskunskaper och sin teoretiska, didaktiska och metodiska kompetens avseende formativ undervisning och bedömning i svenska som andraspråk för årskurserna 1–3. I undervisning, kurslitteraturer och kommunikation används svenska. Inslag av engelska kan förekomma.
En lärare som uppfyller kraven för behörighet att undervisa i ämnet Svenska i årskurs 1–3 och fullgör studierna i kursen Svenska som andraspråk för lärare, 15 hp erhåller efter ansökan hos Skolverket behörighet i också detta ämne.
Kursen är indelad i tre delkurser:
- Resursperspektiv på flerspråkighet och undervisning i svenska som andraspråk, 5 hp
- Flerspråkighet, andraspråksinlärning och bedömning i svenska som andraspråk, 5 hp
- Litteracitet och kommunikativ förmåga andraspråksperspektiv svenska som andraspråk, 5 hp
Arbetsformer (distans, campus)
Kursen ges som en kombination av undervisning på campus och distans.
Behörighetskrav
Behörig att antas till Lärarlyftet är lärare:
- som är anställd hos en huvudman eller hos entreprenör som utför uppgifter inom sådan verksamhet som avses i 2§ förordningen (2007:222) om statsbidrag för fortbildning av lärare och
- som har en behörighetsgivande examen för relevant årskurs/skolform eller ett behörighetsbevis
- samt att huvudman har lämnat ett skriftligt godkännande av den enskilde lärarens ansökan.
Resursperspektiv på flerspråkighet och undervisning i svenska som andraspråk, 5 hp
Delkursens innehåll
I delkursen resursperspektiv på flerspråkighet och undervisning i svenska som andraspråk introduceras perspektivet flerspråkighet som resurs och forskningsfältet svenska som andraspråk genom såväl individuella som samhälleliga aspekter. Frågor om hur kulturmönster skapas, vidmakthålls och förändras i samhället diskuteras och problematiseras utifrån teori och praktik. Ur olika perspektiv diskuteras flerspråkighet, språklig variation, interkulturalitet och etnocentriska mönster i samhälle och i det svenska utbildningssystemet. Detta relateras till ett inkluderande och resursbaserat förhållningssätt för elever med olika kulturell bakgrund och till organisation av undervisning för nyanlända elever. Med stöd i aktuell forskning diskuteras konsekvenser av hur språkligt och kulturellt heterogena lärandemiljöer samt ämnet svenska som andraspråk organiseras och hur undervisning genomförs utifrån ett språkdidaktiskt, likvärdigt och interkulturellt perspektiv.
Delkursens lärandemål
Efter avslutad delkurs ska deltagaren kunna:
- redogöra för grundläggande ämnesteoretiska och ämnesdidaktiska teorier och begrepp inom kunskapsfältet för svenska som andraspråk
- diskutera språkliga och kulturella mönster och värderingar i samhälle och skola utifrån interkulturella perspektiv
- diskutera och ta ställning till hur pedagogisk verksamhet i svenska som andraspråk kan organiseras i språkligt och kulturellt heterogena lärandemiljöer i syfte att främja varje elevs lärande och utveckling
Delkursens arbetsformer
Kursen innehåller varierade arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar och seminarier genom fysiska träffar och mellanliggande digitala diskussionsforum och uppgifter, både självständigt och i grupp.
Delkursens bedömningsformer
Lärandemålen examineras genom ett muntligt seminarium och en utredande text.
Gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.
För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.
Flerspråkighet, andraspråksinlärning och bedömning i svenska som andraspråk, 5 hp
Delkursens innehåll
Delkursen flerspråkighet, andraspråksinlärning och bedömning belyser betydelsen av ett resursperspektiv på elevernas befintliga kunskaper, erfarenheter och språkliga repertoar som utgångspunkt för kontinuerlig bedömning och undervisning. Aktuell forskning, teoretiska utgångspunkter och metoder som rör perspektiv på flerspråkighet i undervisning och andraspråksutveckling ur ett språkdidaktiskt perspektiv diskuteras. Därtill lyfts specifika frågor kopplade till formativ undervisning i svenska som andraspråk som bygger på formativ bedömning genom analys av andraspråksutveckling. Detta innefattar såväl kunskap om språkliga utvecklingsstadier som ligger till grund för bedömning av andraspråksutveckling som metoder för undervisning av svenska som andraspråk. Vidare belyses olika metoder och verktyg som kan användas för att bedöma andraspråksutveckling, exempelvis processbarhetsteorin, performansanalys och Skolverkets bedömningsstöd Bygga svenska, i riktning mot kriterier för bedömning i åk. 3.
Delkursens lärandemål
Efter avslutad delkurs ska studenten kunna:
- resonera kring hur ett resursperspektiv på flerspråkiga elevers lärande kan implementeras genom formativ undervisning i ämnet svenska som andraspråk
- analysera och bedöma andraspråkselevers språkliga produktion med stöd i relevanta språkutvecklingsmodeller och verktyg
- redogöra för samt problematisera planering och bedömning i svenska som andraspråk i språkligt heterogena elevgrupper.
Delkursens arbetsformer
Kursen innehåller varierade arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar och seminarier genom fysiska träffar och mellanliggande digitala diskussionsforum och uppgifter, både självständigt och i grupp.
Delkursens bedömningsformer
Lärandemålen examineras genom ett utredande paper som innehåller en elevtextanalys och en diskussion av analysen.
Gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.
För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.
Litteracitet och kommunikativ förmåga andraspråksperspektiv svenska som andraspråk, 5 hp
Delkursens innehåll
Delkursen litteracitet och kommunikativ förmåga ur ett andraspråksperspektiv tar stöd i tidigare delkursers innehåll om formativ undervisning utifrån ett andraspråks- och resursperspektiv och bygger vidare på hur denna kan planeras och utvärderas. Metoder, forskning och teoretiska utgångspunkter som rör främjandet av kommunikativ förmåga belyses, samt läs- och skrivdidaktik ur ett andraspråksperspektiv. Det senare innefattar såväl metoder i grundläggande läs- och skrivstrategier som litteracitetsutveckling i ett vidare perspektiv, där läsande, skrivande och multimodalt meningsskapande innebär deltagande i sociala praktiker där undervisning bygger vidare på tidigare literacyerfarenheter. Vidare belyses hur den sociala interaktionen i klassrummet skapar förutsättningar för att utveckla elevernas läsförståelse på ett andraspråk, kritisk textmedvetenhet och förmåga att uttrycka sig muntligt och skriftligt i olika sammanhang. Fokus riktas också mot metoder för undervisning av ord och strategier som en viktig grund för såväl muntlig som skriftlig kommunikation.
Delkursens lärandemål
Efter avslutad delkurs ska studenten kunna:
- med utgångspunkter i aktuell forskning och relevant teori redogöra för hur undervisning kan främja elevernas grundläggande läs- och skrivinlärning, kritiska textmedvetenhet samt aktiva användning av tal och skrift i olika sociala sammanhang
- resonera kring hur undervisningen och bruket av olika stöttande resurser, såsom bilder, digitala verktyg och gemensamma upplevelser, kan bidra till elevers litteracitetsutveckling
- motivera och didaktiskt reflektera över planerad undervisning i svenska som andraspråk för en heterogen elevgrupp med olika grad av språklig stöttning
Delkursens arbetsformer
Kursen innehåller varierade arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar och seminarier genom fysiska träffar och mellanliggande digitala diskussionsforum och uppgifter, både självständigt och i grupp.
Delkursens bedömningsformer
Lärandemålen examineras genom ett muntligt seminarium och en utredande text.
Gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.
För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.
Resursperspektiv på flerspråkighet och undervisning i svenska som andraspråk, 5 hp
Axelsson, Monica (2015). Nyanländas möte med skolans ämnen i ett språkdidaktiskt perspektiv. I: Bunar, Nihad (red.) Nyanlända och lärande – mottagande och inkludering. Stockholm: Natur & Kultur. (40 s.).
Bijvoet, Ellen och Fraurud, Kari (2013). Rinkebysvenska och andra konstruktioner av språklig variation i dagens flerspråkiga Sverige. I: Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red.) Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle. Andra upplagan. Lund: Studentlitteratur. (28 s.)
Bunar, Nihad (red.) (2015). Nyanlända och lärande - mottagande och inkludering. (1.utg.). Stockholm: Natur & Kultur. (130 s. enligt instruktion på Canvas.)
Cummins, Jim (2017). Flerspråkiga elever. Effektiv undervisning i en utmanande tid. Stockholm: Natur & Kultur. (300 s.)
Elmeroth, Elisabeth (2017). Möte med andraspråkselever. Lund: Studentlitteratur. (169 s.)
Flyman Mattsson, Anna (2017). Svenska som andraspråk på språkvetenskaplig grund. Lund: Studentlitteratur. (217 s.)
Hedman, Christina och Nilsson Josefin (2022). Möjligheter till lärande- andraspråksdidaktik i ett kritiskt perspektiv. I: Alden, Kristina och Olofsson, Mikael (red.) Möjligheter till lärande- andraspråksdidaktik i ett kritiskt perspektiv. Stockholm: Liber. (14 s.)
Jonsson, Carla (2022). Med flerspråkighet som utgångspunkt i ett kritiskt perspektiv. I: Alden, Kristina och Olofsson, Mikael (red.) Möjligheter till lärande- andraspråksdidaktik i ett kritiskt perspektiv. Stockholm: Liber. (14 s.)
Kaya, Anna (2016). Att undervisa nyanlända: metoder, reflektioner och erfarenheter. Stockholm: Natur & Kultur Akademisk. (80 s. i samråd med kursledare.)
Kaya, Anna (2021). Svenska som andraspråk. För vilka elever och hur kan det organiseras. Stockholm: Lärpocket. (85 s.)
Milani, Tommaso M. (2013). Språkideologiska debatter i Sverige. I: Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red.) Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle. Andra upplagan. Lund: Studentlitteratur. (26 s.)
Nuottaniemi, Andreas (2022). Flerspråkighet på (o)jämlik grund. I: Alden, Kristina och Olofsson, Mikael (red.) Möjligheter till lärande- andraspråksdidaktik i ett kritiskt perspektiv. Stockholm: Liber. (9 s.)
Sernhede, Ove (2011). Varför uppfattar så många unga i storstädernas ”utsatta” förorter inte skolan som en väg in i samhället? I: Forskning om undervisning och lärande, nr 6. Stiftelsen SAF/Lärarförbundet. (9 s.)
St John, Oliver (2022). Flerspråkigt stöd genom språkstödjare. I: Alden, Kristina och Olofsson, Mikael (red.) Möjligheter till lärande- andraspråksdidaktik i ett kritiskt perspektiv. Stockholm: Liber. (13 s.)
Vuorenpää Sari, Duek Susanne och Zetterholm, Elisabeth (2019). Kartläggning av en nyanländ elevs litteracitet i Sverige. Nordic Journal of Literacy research, 5(3). (12 s.)
Wedin, Åsa och Musk, Nigel (red.) (2010). Flerspråkighet, identitet och lärande. Lund: Studentlitteratur. (80 s. i urval enligt anvisning på Canvas.)
Flerspråkighet, andraspråksinlärning och bedömning i svenska som andraspråk, 5 hp
Abrahamsson, Niclas (2008). Andraspråksinlärning. Lund: Studentlitteratur. (80 s. i urval enligt anvisning på Canvas.)
Abrahamsson, Tua och Bergman, Pirkko (red) (2014). Tankarna springer före: att bedöma ett andraspråk i utveckling. Lund: Studentlitteratur. (152 s.)
Axelsson, Monica (2013). Flerspråkighet och lärande. I: Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red.), Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur. (32 s.)
Brusewitz, Emma, Kipriyanova, Amanda, Eklöf, Erica (2021). Bygga svenska: Stöd för genomförande och bedömning. Stockholm: Lärpocket. (85 s.)
Enström, Ingegerd (2020). Ordens värld. Svenska ord - struktur och användning. Lund: Studentlitteratur. (192 s.)
Flyman Mattsson, Anna (2021). Andraspråkets grammatik. Lund: Studentlitteratur. (219 s.)
Flyman Mattsson, Anna & Håkansson, Gisela (2021). Bedömning av svenska som andraspråk. En analysmodell baserad på grammatiska utvecklingsstadier. Lund: Studentlitteratur. (160 s.)
Håkansson, Gisela (2013). Utveckling och variation: en tillämpning av processbarhetsteorin på svenskt inlärarspråk. I Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red.), Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur. (15 s.)
Olofsson, Mikael & Sjöqvist, Lena (2013). Bedömning i svenska som andraspråk. I: Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red.), Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur. (16 s.)
Rehnqvist, Gunilla & Svensson, Gudrun (2019). Lära om språk. Malmö: Gleerups. (70 s. i urval enligt anvisning på Canvas.)
Thorén, Bosse (2014). Kärnan i uttalsundervisning: Vad bör lärare prioritera I: Kindenberg, Björn (red.). Flerspråkighet som resurs. Symposium 2015. Stockholm: Liber. (10 s.)
Litteracitet och kommunikativ förmåga andraspråksperspektiv svenska som andraspråk, 5 hp
Axelsson, Monica (2015). Flerspråkiga barn utvecklar litteracitet. I: Laursen, Helle Pia (red.) Litteracitet och språklig mångfald. Lund: Studentlitteratur. (17 s.)
Cox Eriksson, Christine (2019). Ordförråd och ordkunskap- språkets byggstenar. I: Alatalo, Tarja (red.): Läsundervisningens grunder. Lund: Gleerups. (15 s.)
Damber, Ulla (2009). Using inclusion, high demands and high expectations to resist the deficit syndrome: a study of eight Grade three classes overachieving in reading. Literacy 43(1) 2009. (10 s.)
Damber, Ulla (2019). Flerspråkiga barns läsundervisning. I Alatalo, Tarja (red). Läsundervisningens grunder. Lund: Gleerups. (13 s.)
Danielsson, Kristina (2022). Multimodala perspektiv på meningsskapande i språkligt heterogena klassrum. I: Alden Kristina och Olofsson Mikael (red.) Möjligheter till lärande- andraspråksdidaktik i ett kritiskt perspektiv. Stockholm: Liber. (12 s.)
Duek, Susanne, Lindholm, Anna & Ljung Egeland, Birgitta (2022). Läsundervisning i en språkligt heterogen lågstadieklass. Utbildning och Lärande / Education and Learning, vol. 16, nr 1. Tillgänglig på internet. (14 s.)
Enström, Ingegerd (2013). Ordförråd och ordinlärning – med särskilt fokus på avancerade inlärare. I: Svenska som andraspråk - i forskning, undervisning och samhälle. Red. Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger. Lund: Studentlitteratur. (25 s.)
Fast, Carin (2019) Literacy - i familj, förskola och skola. Lund: Studentlitteratur. (168 s.)
Fälth, Linda, Selenius, Heidi and Egerhag, Helén (2022). A cross-sectional study on reading among young L1 and L2 students in Sweden. European Journal of Special Needs Education. (8 s.)
Gibbons, Pauline (2018). Stärk språket, stärk lärandet: språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet. Upplaga 5. Uppsala: Hallgren & Fallgren. (150 s. i urval enligt anvisning på Canvas.)
Hell, Anna (2022). Lärares iscensättning av stöttning vid nyanlända elevers digitala textproduktion. EDUCARE 2022:3. Tillgänglig på internet. (22 s.)
Lim Falk, Maria, Bani Shoraka, Helena, Galian Barrueco, Carmen, Forsberg, Madeleine och Vilhelmsson Lena (2022). Mot en långsiktig och hållbar ordundervisning. I: Alden Kristina och Olofsson Mikael (red.) Möjligheter till lärande- andraspråksdidaktik i ett kritiskt perspektiv. Stockholm: Liber. (14 s.)
Lindberg, Inger: Språka samman om samtal och samarbete i språkundervisning (2006). Stockholm: Natur & Kultur. (100 s. i urval enligt anvisning på Canvas)
Lindholm, Anna (2022). Betydelsefulla strategier vid utveckling av flerspråkiga elevers läsförståelse. I: Alden Kristina och Olofsson Mikael (red.) Möjligheter till lärande- andraspråksdidaktik i ett kritiskt perspektiv. Stockholm: Liber. (9 s.)
Lupsa, Manuela (2020). Transspråkande i en flerspråkig förskoleklass. HumaNetten (45). Tillgänglig via internet. (27 s.)
Rehnqvist, Gunilla & Svensson, Gudrun (2019). Lära om språk Malmö: Gleerups. (80 s enligt anvisning på Canvas)
Svensson, Gudrun (2016). Translanguaging för utveckling av elevers ämneskunskap, språk och identitet. I: Kindenberg, Björn (red.). Flerspråkighet som resurs. Symposium 2015. Stockholm: Liber. (12 s.)
Wallden Robert (2020). Pedagogisk kommunikation i svenska som andraspråk - Språk, texter och samtal. Lund: Studentlitteratur. (240 s.)
Wallden, Robert (2021). Den här föräldern smörjer tant Mittiprick litegrann – integrerat läsande och skrivande under ett litteraturarbete i årskurs 3. Forskning om undervisning och lärande 2021: 1 vol. 9. Tillgänglig på internet. (18 s.)
Winlund, Anna, Lyngfeldt Anna, Wengelin Åsa (2017). Nyanlända elevers literacypraktiker i skolan. EDUCARE 2017:1. Tillgänglig på internet. (19 s.)
Kursvärdering
Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).
Studie- och karriärvägledning
Du som har funderingar kring någon av våra utbildningar är välkommen att höra av dig till studievägledningen på Fakulteten för lärande och samhälle.
lsvagledning@mau.se
