Apelmo, E. & Alftberg, Å. (2023) ”’Gör plats!’: Om ableism, paternalism och konstruktionen av normbrytande funktionalitet”, Socialvetenskaplig tidskrift, 29(2), s. 131–150. (29 s).
Bogarve C, Ershammar D, Rosenberg D, (Red.) (2018) Rehabilitering och stöd till återhämtning vid psykiska funktionshinder: möjlighetens metoder för en ny praktik. 2. uppl. Stockholm: Gothia. (280 s).
Egard, H. (2022) Erving Goffman: Anpassningen och omgestaltningens dramaturgi. I: Tina, Mattson & Em Andersson (red.) Teorier för socialt arbete. Del 2: Normalitet förkroppsligad erfarenhet och motstånd. Malmö: Gleerups. (15 s).
Egard, H., Runesson, I., & Svensson Chowdury, M. (2024) Funktionsförmåga, funktionshinder och socialt arbete. Malmö: Gleerups. (100 s).
Erlandsson S, (2014) Hjälp för att bevara eller förändra?: Åldersrelaterade diskurser om omsorg, stöd och service. PhD dissertation, Institutionen för socialt arbete - Socialhögskolan, Stockholms universitet (100s) PDF på kurssida.
Karlsson M, Börjeson M, (2011) Brukarmakt - i teori och praktik. 1. utg. Stockholm: Natur & Kultur (150s).
Kilman L, Andin J, Hua H, Rönnberg J, (2021) Leva som andra. Ett biopsykosocialt perspektiv på funktionsnedsättning och funktionshinder. Lund: Studentlitteratur. (valda delar 200s)
Lindqvist R, (2020) Socialvetenskapliga perspektiv på funktionshinder. Medborgarskap, delaktighet och tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Lund: Studentlitteratur (195 s).
Löfgren-Mårtenson L, (2009) The invisibility of young homosexual women and men with intellectual disabilities. Sexuality and Disability 27(1), 21–26. (5 s.)
Löfgren-Mårtenson L, Ouis P, (2019) ‘We Need Culture Bridges’ – Challenges in. Sex Education for Youths with Intellectual Disabilities in a Multicultural Society. Sex Education, 19(1) s. 54-67.(13 s)
Myndigheten för delaktighet, (2024) Uppföljning av funktionshinderpolitiken 2023 (Valda delar 50 s)
Shakespeare T, (2014) Disability Rights and Wrongs Revisited. London: Routledge. (150 s). Finns som e-bok.
Socialstyrelsen, (2017) Vägar till ökad delaktighet – Kunskapsstöd för socialtjänsten om arbete med stöd och service enligt LSS. Stockholm: Socialstyrelsen. (88 s.).
Strandberg, T. Matérne, M., Udo, C. (2024) Socialt och kurativt arbete med personer med funktionsnedsättning. Stockholm: Liber. (100 s.).
Söder M, Hugemark A, (2016) Bara funktionshindrad? Funktionshinder och intersektionalitet. Malmö: Gleerups. (Valda delar 100 s.).
Tillkommer rapporter och vetenskapliga artiklar om cirka 150 sidor.
Socialt arbete och funktionshinder
Om kursen
Kursen kan ingå i en masterexamen inom socialt arbete. Den vänder sig till socionomer eller personal med liknande profession som vill fördjupa sina kunskaper om funktionshinderpolitik, välfärdsfrågor, aktuella diskurser, begrepp och teorier inom området funktionshinder och rehabilitering. I fokus står särskilt samverkan, brukarinflytande och delaktighet men också socialpsykiatri, LSS-verksamhet, habilitering/rehabilitering för barn och vuxna.
Kursinnehåll
Kursen syftar till att studenten utvecklar fördjupade kunskaper och förmåga till reflektion över samhällets funktionshinderpolitik och socialt arbete inom funktionshinderområdet. Mer specifikt ska studenten skapa en analytisk och problematiserande förståelse för individuella perspektiv på att leva med funktionsnedsättning och samhälleliga barriärer för tillgänglighet och delaktighet.
Kursen ger möjlighet att inhämta fördjupade teoretiska kunskaper om förutsättningar som kan bidra till förståelse av livsvillkoren för personer med funktionsnedsättning.
Vidare inrymmer kursen olika perspektiv på funktionsnedsättningar, funktionshinder, hälsa/ohälsa, organisering, habilitering, rehabilitering, verksamheter/metoder och samhälle samt professions- och brukarperspektiv. Internationella konventioner, funktionshinderpolitik, välfärdsfrågor, aktuella diskurser, begrepp och teorier inom området är exempel på frågor som diskuteras. Socialt arbete definieras brett och inkluderar både arbetet inom myndigheter och frivilligsektorn, med fokus på det sociala arbetet inom kommuner och landsting, främst socialpsykiatri, LSS-verksamhet och habilitering och rehabilitering för barn och vuxna.
Ett flervetenskapligt synsätt med utgångspunkt i socialt arbete genomsyrar hela kursen. Hälsa, livsvillkor och livskvalitet för personer med funktionsnedsättning samt upplevelser och erfarenheter av att leva med livslång sjukdom och funktionsnedsättning belyses. Samverkan mellan olika professioner och brukare och deras organisationer diskuteras. Etiska dilemman i mötet mellan professionella och människor med funktionsnedsättningar diskuteras i samtliga kursmoment.
Behörighet och urval
Behörighetskrav
Socionomexamen eller kandidatexamen omfattande minst 180 hp inklusive ett examensarbete omfattande 15 hp inom socialt arbete, folkhälsovetenskap, psykologi, sociologi, statsvetenskap, pedagogik, genusvetenskap, kriminologi eller motsvarande.
Urval
100% högskolepoäng
Kurslitteratur
Kursvärdering
Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).
